En rot är ett uttryck av formen , där och . Om dessutom är ett jämnt tal, kan inte vara negativt .

Talet är till exempel ett jämnt tal. Därför är ; medan .

Och eftersom talet är udda, är och . Det betyder att kubikroten är definierad för varje reellt tal.

Tillgänliga pedagogiska lärare i Matematik
Ulf
4,9
4,9 (15 recensioner)
Ulf
495 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Agnes
5
5 (20 recensioner)
Agnes
550 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Johannes
5
5 (34 recensioner)
Johannes
400 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Mehdi
5
5 (21 recensioner)
Mehdi
490 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Bahareh
5
5 (11 recensioner)
Bahareh
625 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Carl
5
5 (20 recensioner)
Carl
300 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Sara
5
5 (8 recensioner)
Sara
450 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Yohan
5
5 (16 recensioner)
Yohan
399 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Ulf
4,9
4,9 (15 recensioner)
Ulf
495 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Agnes
5
5 (20 recensioner)
Agnes
550 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Johannes
5
5 (34 recensioner)
Johannes
400 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Mehdi
5
5 (21 recensioner)
Mehdi
490 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Bahareh
5
5 (11 recensioner)
Bahareh
625 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Carl
5
5 (20 recensioner)
Carl
300 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Sara
5
5 (8 recensioner)
Sara
450 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Yohan
5
5 (16 recensioner)
Yohan
399 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Nu kör vi

Beståndsdelar i en rot

Besåndsdelar i en rot

Potenser och rötter

En rot kan uttryckas som en potens:

Exempel:

Vi skriver talet som en potens:

Rotexponenten för roten blir nämnare och exponenten för radikanden blir täljare. Vi beräknar:

Lika rötter

Med användning av exponentskrivningen för bråk och egenskapen hos bråk, som säger att bråket är ekvivalent om täljare och nämnare multipliceras med samma tal, gäller:

Multiplicerar eller dividerar man rotexponenten och exponenten/exponenterna för radikanden med samma naturliga tal, så erhåller man en annan lika rot.

Beispiel

Förenkling av rötter

Om det finns ett naturligt tal som rotexponenten och exponenten (eller exponenterna) för radikanden kan divideras med, erhåller man en förenklad rot.

Exempel:

1 Förenkla

Vi skriver som en potens:

För att förenkla roten dividerar vi både rotexponenten och exponenten för radikanden med

2 Förenkla

För att förenkla roten dividerar vi både rotexponenten och exponenterna för radikanden med

Gemensam rotexponent

För att få två eller flera rötter på en gemensam rotexponent, krävs följande steg:

1 Vi bestämmer den minsta gemensamma multipeln, som sedan är den gemensamma rotexponenten

2 Vi dividerar den minsta gemensamma multipeln med var och en av rotexponenterna och multiplicerar varje resultat med motsvarande exponenter

Exempel:

Vi bestämmer den gemensamma rotexponenten:

Först bestämmer vi mgm för rotexponenterna: und

Vi dividerar den gemensamma rotexponenten med var och en av rotexponenterna och och multiplicerar varje resultat med motsvarande exponenter

Vi räknar med potenserna

Delvis rotutdragning

För att extrahera faktorer ur en rot, faktoriseras radikanden. Om:

En exponent för radikanden är mindre än rotexponenten

Motsvarande faktor stannar kvar under radikanden.

Exempel:

1

2

En exponent för radikanden är lika med rotexponenten

Motsvarande faktor lämnar radikanden.

Exempel:

1

Vi faktoriserar talet . Eftersom upphöjs till samma potens som rotexponenten, kan vi extrahera ur radikanden

2

Vi faktoriserar talet . Eftersom upphöjs till samma potens som rotexponenten, kan vi extrahera ur radikanden

En exponent för radikanden är större än rotexponenten

Denna exponent divideras med rotexponenten. Den erhållna kvoten är exponenten för faktorn utanför radikanden och resten är exponenten för faktorn inuti radikanden

Exempel:

1

Exponenten för 2 är större än rotexponenten. Denna exponent divideras alltså med rotexponenten

Den erhållna kvoten är exponenten för faktorn utanför radikanden och resten är exponenten för faktorn inuti radikanden.

Eftersom faktorn är lika med 1, behöver den inte tas in i radikanden, eftersom den inte ändras när den multipliceras med en annan faktor.

I allmänhet gäller: Om resultatet av divisionen av exponenten för en faktor med rotexponenten ger noll, tas denna faktor inte in i radikanden

2

Vi faktoriserar:

Exponenten är större än rotexponenten. Alltså divideras denna exponent med rotexponenten .

Den erhållna kvoten är exponenten för faktorn utanför radikanden och resten är exponenten inuti radikanden.

3

Det finns exponenter i radikanden som är större än rotexponenten. Alltså divideras dessa exponenter och med rotexponenten .

Var och en av de erhållna kvoterna och är då exponenten för motsvarande faktor utanför radikanden och de erhållna resterna och är då exponenterna för motsvarande faktorer inuti radikanden.

4

Exponenterna för radikanden är större än rotexponenten. Alltså divideras dessa exponenter och med rotexponenten .

Var och en av kvoterna är då motsvarande faktor utanför radikanden och de erhållna resterna är då exponenterna för motsvarande faktorer inuti radikanden

Att ta in faktorer under roten

För att ta in faktorer under en rot, måste faktorerna upphöjas till rotens rotexponent

Exempel:

1

Eftersom rotexponenten är , kvadreras faktorn utanför roten och vi beräknar

2

Både och upphöjs till fyra:

Vi löser upp parenteserna genom att multiplicera exponenterna

Vi multiplicerar potenserna med samma bas

Addition och subtraktion av rötter

Två rötter kan endast adderas (eller subtraheras) om rötterna är lika. Det betyder att det måste röra sig om rötter som har samma rotexponent och radikand.

För att addera/subtrahera rötter med samma rotexponent och radikand, adderas/subtraheras koefficienterna för rötterna.

Exempel:

1

Vi sammanfattar koefficienterna för rötterna

2

Vi slår samman koefficienterna för rötterna

3

Vi faktoriserar radikanderna:

Rötterna är alltså

Vi extraherar faktorerna ur rötterna och multiplicerar dem med koefficienten för motsvarande rot

Vi slår samman koefficienterna för rötterna

4

Vi extraherar faktorerna ur rötterna och multiplicerar dem med koefficienten för motsvarande rot

Alltså

Vi förenklar rötterna. För den första roten dividerar vi rotexponenten och exponenten för radikanden med , för den andra roten med och för den tredje roten med

Vi slår samman koefficienterna för rötterna

Exempeluppgifter om addition och subtraktion av rötter

Multiplikation av rötter med samma rotexponent

För att multiplicera rötter med samma rotexponent, multipliceras radikanderna och rotexponenten förblir densamma.

Exempel:

Så snart vi har utfört ett räknesteg, extraherar vi, om möjligt, faktorer ur roten.

Multiplikation av rötter med olika rotexponenter

Först måste de tas på en gemensam rotexponent, därefter multipliceras de.

Exempel:

1

Vi faktoriserar radikanderna

Vi tar på gemensam rotexponent och måste alltså beräkna den minsta gemensamma multipeln för rotexponenterna. Detta är då den gemensamma rotexponenten.

Vi dividerar den gemensamma rotexponenten med var och en av rotexponenterna och varje erhållet resultat multiplicerar vi med motsvarande exponenter . Vi utför produkten av potenserna med samma bas i radikanden och extraherar faktorer ur radikanden

2

Vi beräknar den minsta gemensamma multipeln för rotexponenterna

Vi dividerar den gemensamma rotexponenten med var och en av rotexponenterna och upphöjer varje resultat till motsvarande radikand

Vi faktoriserar och , utför de nödvändiga räknestegen och extraherar faktorer

Division av rötter med samma rotexponent

För att dividera rötter med samma rotexponent, divideras radikanderna och rotexponenten förblir densamma.

Exempel:

Eftersom rötterna har samma rotexponent, kan vi skriva allt under en rot

Vi faktoriserar och dividerar potenserna med samma bas

Vi förenklar roten genom att dividera rotexponenten och radikanden med

Division av rötter med olika rotexponenter

Först tar vi på en gemensam rotexponent, därefter dividerar vi.

Exempel:

1

Först tar vi på en gemensam rotexponent. Alltså måste vi beräkna den minsta gemensamma multipeln för rotexponenterna, som sedan är den gemensamma rotexponenten. .

Vi dividerar den gemensamma rotexponenten med var och en av rotexponenterna ( och ) och multiplicerar varje resultat med motsvarande exponenter ( och )

Vi faktoriserar för att kunna utföra divisionen på följande sätt

2

Vi utför samma steg som i föregående exempel

Vi förenklar roten genom att dividera rotexponenten och exponenten för radikanden med och extraherar slutligen faktorer

Potens av en rot

För att upphöja en rot till en exponent, upphöjs radikanden till exponenten. Rotexponenten förblir densamma.

Exempel:

1

Vi kvadrerar radikanden, faktoriserar och kvadrerar. Och slutligen skriver vi faktorn framför roten

2

Vi upphöjer radikanderna till fyra, faktoriserar dem och extraherar ur roten

Vi utför de nödvändiga räknestegen för att räkna med potenser i radikanderna och bestämmer den gemensamma rotexponenten för att kunna dividera

Vi förenklar roten genom att dividera rotexponenten och exponenterna för radikanden med och utför en division av potenser med samma exponent

3 Skriv följande potenser som rötter:

4 Skriv som potens med rationell exponent

Rot ur en rot

Roten ur en rot är en annan rot med samma radikand, vars rotexponent är produkten av de båda rotexponenterna.

Exempel:

1

Vi multiplicerar rotexponenterna

2

Vi tar in den första under kubikroten. För detta måste vi upphöja den till tre och multiplicera potenserna med samma bas

Vi tar in under den fjärde roten. Alltså måste vi upphöja den till fyra, multiplicera potenserna och slutligen multiplicera rotexponenterna

Rationalisering

Vid rationalisering av en rot måste rötterna elimineras från nämnaren. Detta underlättar till exempel addition av bråk

Det finns tre olika fall:

Fall 1

Rationalisering av typen

Zähler und Nenner werden mit  multipliziert

Exempel:

Fall 2

Rationalisering av typen

Täljare och nämnare multipliceras med  multipliziert

Exempel:

Vi skriver radikanden som en potens:

Vi måste multiplicera täljaren och nämnaren med den femte roten ur

Vi multiplicerar rötterna i nämnaren, extraherar faktorer ur roten och förenklar bråket

Fall 3

Rationalisering av typen

Och i allmänhet, när nämnaren är ett binom med åtminstone en rot.

Bråket förlängs med det konjugerade uttrycket som står i nämnaren.

Det konjugerade binomet är alltid lika med binomet med omvänt tecken:

Dessutom måste vi tänka på: "Summa gånger differens är lika med kvadratdifferens".

Exempel:

1

Vi multiplicerar täljaren och nämnaren med det konjugerade till nämnaren, löser upp parentesen i täljaren och räknar summa gånger differens i nämnaren. Så får vi en kvadratdifferens

2

Vi förlänger bråket med det konjugerade till nämnaren

3

Vi multiplicerar täljaren och nämnaren med det konjugerade till nämnaren, löser upp parentesen i täljaren och räknar summa gånger differens i nämnaren. Så får vi en kvadratdifferens

Gillade du den här artikeln? Betysätt den!

5,00 (1 Note(n))
Loading...

Sandra Andreasson

Matematik behöver inte vara krångligt - jag tror på att alla kan förstå matte med rätt verktyg och förklaringar.