Den 3 november 1957 gjorde hunden Lajka historia när hon blev den första levande varelsen att skickas ut i rymden. Ombord på den sovjetiska satelliten Sputnik 2 påbörjade denna modiga hund en resa som för alltid skulle förändra vår förståelse av rymdforskning. Lajkas omloppsbana runt jorden blev en milstolpe som banade väg för framtida mänskliga rymdfärder.
Vem var hunden Lajka?
Hunden Lajka var ursprungligen en gatuhund från Moskvas. Hon var en liten, lugn tik - en blandning av husky och spets - som plockades upp av det sovjetiska rymdprogrammet.
Det var inte en slump att forskarna valde en gatuhund för detta historiska uppdrag. Gatuhundar ansågs vara mer härdiga och bättre anpassade till svåra förhållanden. Detta eftersom hade redan genomgått en naturlig selektion för överlevnad i tuffa stadsmiljöer.1

Lajka utmärkte sig genom sin lugna natur och förmåga att anpassa sig till de krävande testerna. Hon var en av tre finalister tillsammans med hundarna Albina och Mushka. Medan Albina hade genomfört två framgångsrika suborbitala flygningar och Mushka användes för att testa livsuppehållande system, blev Lajka den utvalda för det historiska uppdraget. Lajka var då cirka 3 år gammal.
I artikeln om kända hundar, kan du läsa om Lajkas kosmonaut kollegor, Belka och Strelka.
Förberedelserna för Lajkas rymdfärd
Träningen för att förbereda första hunden i rymden var intensiv och krävande. Lajka och de andra kandidaterna fick vänja sig vid små, trånga utrymmen som simulerade rymdkapseln. De utsattes för höga ljud och vibrationer som skulle likna en raketuppskjutning. Centrifuger användes för att simulera de enorma G-krafterna vid start. Erfarna hundtränare framhåller vikten av noggrann träning för att hundar ska klara extrema påfrestningar.
Medicinska instrument implanterades kirurgiskt för att övervaka hjärtrytm, andning och blodtryck under flygningen. Dessa förberedelser var brutala men ansågs nödvändiga för att samla in data som skulle säkerställa framtida kosmonauters säkerhet.
Syftet med att skicka djur ut i rymden var att förstå hur en levande organism skulle reagera på tyngdölshet och den extrema miljön utanför jordens atmosfär. Forskarna behövde veta om en människa skulle kunna överleva och fungera i rymden. Lajka rymden-uppdraget var därför avgörande för att samla in denna livsavgörande information.
Sputnik 2 och den historiska uppskjutningen
Efter framgången med Sputnik 1 ville Sovjetunionen snabbt följa upp med ytterligare en bedrift. Sovjets premiärminister, Nikita Chrusjtjov krävde en ny uppskjutning för att sammanfalla med 40-årsjubileet av den ryska revolutionen. Detta ledde till en intensiv utveckling av Sputnik 2, en satellit som var betydligt större och mer komplex än sin föregångare.

Sputnik 2 vägde cirka 508 kg, vilket var sex gånger tyngre än Sputnik 1. Den var utrustad med en trycksatt kapsel för en levande varelse, samt instrument för att mäta solstrålning och kosmiska strålar. Kapseln var utformad som ett litet, slutet utrymme med tillräckligt med syre och mat för en sjudagarsfärd.
På grund av den korta utvecklingstiden och politiska pressen fanns det dock ingen möjlighet att konstruera ett system för att återföra kapseln till jorden. Detta innebar att redan innan de sköt iväg kapseln, så visste de att det skulle bli en enkel resa. Det faktum att Lajka aldrig skulle återvände till jorden var något som redan då väckte stor debatt kring etiken av rymdfärden.
Den 3 november 1957, klockan 05:30 Moskvatid, lyfte Sputnik 2 från Bajkonur-kosmodromen. Ombord fanns hunden Lajka, som med sin placering i kapseln blev den första levande varelsen att genomföra en omloppbana kring jorden. Uppskjutningen var dramatisk - G-krafterna nådde fem gånger normal gravitation, och Lajkas hjärtslag tredubblades medan hennes andningsfrekvens fyrdubblades.
Trots den initiala stressen nådde hon omloppsbana levande och cirkulerade jorden på cirka 103 minuter. Denna historiska händelse cementerade Sovjetunionens position som pionjär inom rymdforskningen och visade att en levande varelse kunde överleva en uppskjutning och vistelse i rymden.
Lajkas tragiska öde i rymden
Trots den framgångsrika uppskjutningen blev Lajka rymden-färd kortare och mer tragisk än vad som ursprungligen kommunicerades. Initialt hävdade Sovjetunionen att hunden Lajka överlevde i flera dagar i omloppsbana och dog en smärtfri död av syrebrist efter sju dagar, som planerat.
Det var först 1993 som den ryska medicinska doktorn Oleg Gazenko avslöjade sanningen: Lajka dog "strax efter uppskjutningen", troligen inom fem till sju timmar. Den verkliga dödsorsaken var överhettning och stress, orsakad av ett fel i rymdfarkostens värmesköld. Temperaturen i kapseln steg till över 40 grader Celsius efter bara några få varv runt jorden.
Detta tekniska missöde, i kombination med den extrema stressen från uppskjutningen, blev för mycket för den lilla hunden i sin bana runt jorden. Utan sin passagerare fortsatte Sputnik 2 att kretsa runt jorden i fem månader innan den brann upp vid återinträdet i atmosfären den 14 april 1958.
stycken hundar upp i rymden av Sovjet.
Trots reaktionerna på Lajkas öde, var hundar en den av Sovjets rymdprogram. De hade totalt sett 57 stycken rymdhundar, 71 rymdfärder, varav 17 av hundarna avled under rymdfärder. Samtliga hundar var gatuhundar som de plockade upp från Moskvas gator.2
Vill du istället läsa om mer glada berättelser om hundar, har vi en guide till barnböcker med hundar i.
Reaktioner på första hunden i rymden
Nyheten om Lajkas öde väckte starka reaktioner världen över. Många protesterade mot det etiska beslutet att skicka ett djur på ett uppdrag utan möjlighet till återvändo. Djurrättsorganisationer i Storbritannien och USA arrangerade demonstrationer utanför sovjetiska ambassader och FN-byggnaden.
Även om synen på djurrätt var annorlunda på 1950-talet jämfört med idag, var det många som kände sorg och medlidande med den lilla hunden som offrades i rymdkapplöpningens namn. Oleg Gazenko uttryckte i en intervju år 1993, sin djupa ånger över Lajkas öde:3
Ju mer tid som går, desto mer ångrar jag det. Vi lärde oss inte tillräckligt från det uppdraget för att motivera hundens död.
Oleg Gazenko, Militär officer och chef över det Sovjetiska rymdprogrammet.
Lajkas bestående arv
Hunden Lajka har, trots sitt tragiska öde, blivit en odödlig ikon och symbol för både vetenskapliga framsteg och den etiska komplexiteten kring djurförsök. Hennes berättelse har levt vidare och inspirerat otaliga verk inom populärkulturen. Hon har hyllats i sånger, dikter, barnböcker och filmer, där vissa till och med ger henne ett lyckligare slut än det verkliga.

Laika är idag än av de mest kända hundarna i världen.
Frimärken med hennes bild har utfärdats i många länder, vilket vittnar om hennes globala erkännande och den djupa inverkan hon haft på människors medvetande.
Lajkas vetenskapliga bidrag
Trots det tragiska slutet var Lajka rymden-färd en avgörande milstolpe för rymdforskningen. De data som samlades in under hennes korta tid i rymden gav forskarna mer information om hur en levande organism reagerar på uppskjutning, tyngdlöshet och den extrema rymdmiljön.
Denna kunskap hjälpte till för att förbereda för mänskliga rymdfärder och bidrog till att säkerställa att de första kosmonauterna och astronauterna kunde återvända säkert till jorden. Hunden Lajka banade väg för mänsklig utforskning av rymden och är därför ihågkommen som den första hunden i rymden som offrade sitt liv för vetenskapens framsteg.
Hennes uppoffring, även om den var kontroversiell, bidrog till att forma framtiden för rymdresor och ledde till en större förståelse för de fysiologiska utmaningarna med att vistas i rymden. Lajkas modiga färd bevisade att mänsklig överlevnad i rymden var möjlig och öppnade därmed dörren för Yuri Gagarins, som blev första människan runt jorden några år senare.
Idag vet vi mycket mer om hundar, vilket du kan läsa om i artikeln med intressanta fakta om hundar.
Minnesmärken för första hunden i rymden
Minnet av Lajka rymden-pionjär lever också kvar i konkreta minnesmärken runt om i världen. År 1997 restes en staty av Lajka vid Institutet för biomedicinska problem i Star City, Moskva, där hon avbildas i ett hörn av ett monument tillägnat fallna kosmonauter.
År 2015 avtäcktes ytterligare en staty av Lajka, sittande på en raket, vid en militär forskningsanläggning i Moskva. Till och med på Mars har hennes namn hedrats - under Mars Exploration Rover Opportunity-uppdraget 2005 namngav NASA inofficiellt en plats i en marskrater "Laika", en gest som visar på hennes bestående inflytande även utanför jordens gränser.
Den etiska debatten

Den etiska debatten kring djurförsök i rymden, som Lajkas färd initierade, är fortfarande relevant och har utvecklats avsevärt sedan 1950-talet. Hennes uppdrag var en påminnelse om de uppoffringar som gjordes i vetenskapens namn under rymdkapplöpningen.
Samtidigt som hennes bidrag till rymdforskningen var ovärderligt, har hennes historia också bidragit till en ökad medvetenhet om djurs välfärd och vikten av etiska överväganden inom forskning. Lajkas berättelse har blivit en katalysator för diskussioner om hur vi balanserar vetenskapliga framsteg med moraliskt ansvar.
Slutsats
Lajka, den första hunden i rymden, kommer alltid att vara ihågkommen som en modig pionjär som öppnade dörren till rymden för mänskligheten. Hennes namn är synonymt med rymdålderns tidiga dagar, en period av både otroliga framsteg och svåra etiska dilemman.
Hunden Lajka uppoffring bidrog till att forma framtiden för rymdresor och ledde till en större förståelse för de fysiologiska utmaningarna med att vistas i rymden. Lajkas arv lever vidare, inte bara i rymdhistorien, utan också som en ständig påminnelse om vikten av att reflektera över de moraliska konsekvenserna av våra vetenskapliga strävanden.
Hennes berättelse fortsätter att fascinera och beröra människor världen över, och hon kommer för alltid att vara en av de mest kända och älskade djuren i historien. Lajka rymden-äventyr påminner oss om att stora framsteg ofta kommer med stora uppoffringar, och hennes mod och uppoffring kommer aldrig att glömmas bort.
Vill du läsa mer historier med hundar? Vi ger tips till de bästa böcker om hundar - för alla olika läsare.
Källhänvisning
- Eric Berger, Arts Technica (2017). "The first creature in space was a dog. She died miserably 60 years ago" https://arstechnica.com/science/2017/11/sixty-years-ago-the-first-creature-went-into-space-a-stray-moscow-dog/
- Animals in space
- Smithsonian https://www.smithsonianmag.com/smithsonian-institution/sad-story-laika-space-dog-and-her-one-way-trip-orbit-1-180968728/






