Vasaloppet är inte bara världens största skidlopp – det är en svensk institution som årligen samlar tiotusentals skidåkare från hela världen. Sedan det första loppet 1922 har denna ikoniska tävling utvecklats till ett fenomen som kombinerar elitprestationer med folkfest. I denna artikel presenterar vi omfattande statistik och rekord från Vasaloppets 100-åriga historia.
Vasaloppet är ett 90 kilometer långt skidlopp från Berga by utanför Sälen till Mora i Dalarna. Den genomsnittliga åktiden för motionärer ligger på cirka 7-8 timmar, medan elitåkare klarar sträckan på strax över 3,5 timmar. Medeltiden för alla deltagare under de 99 första loppen 1922–2023 var 7 timmar, 58 minuter och 16 sekunder.
Vasaloppets sträcka och banprofil
Detaljerad beskrivning av loppets sträckning
Vasaloppet startar i Berga by utanför Sälen och slutar vid den ikoniska målportalen på Vasagatan i Mora. Den exakta sträckan är 90 kilometer och går genom den dalländska skogsterrängen. Loppet har alltid körts första söndagen i mars (med undantag för 2015 då det kördes den andra söndagen på grund av skid-VM i Falun).
Längs banan finns åtta officiella kontroller där deltagarna kan få vätska, näring och vila. De viktigaste kontrollerna är:
- Smågan (11 km från start)
- Mångsbodarna (24 km)
- Risberg (35 km)
- Evertsberg (47 km) – här delas Bergspriset ut
- Oxberg (62 km)
- Hökberg (71 km)
- Eldris (81 km)
Banans höjdprofil och utmaningar
Banan är känd för sina utmanande höjdskillnader. Starten i Berga ligger på 350 meter över havet, medan målet i Mora ligger på 165 meter. Den högsta punkten nås vid Sprängsbackarna efter cirka 5 kilometer, på 525 meter över havet.
Sälenbacken är loppets längsta uppförsbacke med 150 meters höjdskillnad över två kilometer. För motionärer kan denna backe ta upp till 45 minuter att passera på grund av trängseln. Tennäng (29 km) är ofta loppets kallaste plats då den ligger i en dalgång, minst 100 meter under omgivande terräng.
En annan berömd utmaning är Lundbäcksbacken efter 59 kilometer, strax före kontrollen i Oxberg. Backen har en stigning på 50 meter och är uppkallad efter Sven-Åke Lundbäck som ryckte här och vann Vasaloppet 1981.
Tider och rekord i Vasaloppet
Snabbaste tider genom tiderna
Herrklassen: Det absolut snabbaste Vasaloppet någonsin åktes 2021 av norrmannen Tord Asle Gjerdalen på tiden 3:28:18, vilket ger en medelhastighet på 25,92 km/h. Detta rekord sattes under speciella förhållanden då starten flyttades till Tjärnhedens IP på grund av coronapandemin.
Damklassen: Snabbaste dam någonsin är norskan Astrid Öyre Slind som 2022 vann på rekordtiden 3:50:06, vilket ger en medelhastighet på 23,47 km/h. Hennes tid är den nionde snabbaste tid Vasaloppet överhuvudtaget, inklusive alla herrsegrare.
| De tio snabbaste herrsegrarna: | De tio snabbaste damsegrarna: | |
|---|---|---|
| 1 | Tord Asle Gjerdalen (Norge) 2021: 3:28:18 | Astrid Öyre Slind (Norge) 2022: 3:50:06 |
| 2 | Alvar Myhlback (Sverige) 2025: 3:28:45 | Lina Korsgren (Sverige) 2021: 3:52:08 |
| 3 | Andreas Nygaard (Norge) 2022: 3:32:18 | Stina Nilsson (Sverige) 2025: 3:54:00 |
| 4 | Emil Persson (Sverige) 2023: 3:37:43 | Emilie Fleten (Norge) 2023: 4:04:08 |
| 5 | Jörgen Brink (Sverige) 2012: 3:38:41 | Vibeke Skofterud (Norge) 2012: 4:08:24 |
| 6 | Peter Göransson (Sverige) 1998: 3:38:57 | Kerrin Petty (USA) 1998: 4:17:02 |
| 7 | Anders Aukland (Norge) 2004: 3:48:42 | Kateřina Smutná (Österrike) 2016: 4:17:56 |
| 8 | Bengt Hassis (Sverige) 1986: 3:48:55 | Britta Johansson Norgren (Sverige) 2017: 4:19:43 |
| 9 | Jørgen Aukland (Norge) 2013: 3:50:48 | Sofia Lind (Sverige) 2004: 4:20:28 |
| 10 | Oskar Svärd (Sverige) 2005: 3:51:47 | Laila Kveli (Norge) 2013: 4:22:22 |
Genomsnittliga tider för motionärer
Hur lång tid tar det att åka Vasaloppet? Medeltiden för alla deltagare i Vasaloppet under de 99 första loppen 1922–2023 var 7 timmar, 58 minuter och 16 sekunder. Mediantiden var något snabbare: 7 timmar, 53 minuter och 59 sekunder. Detta visar att de allra flesta motionärer klarar loppet på mellan 7 och 9 timmar.
För att sätta dessa tider i perspektiv:
- Under 5 timmar: Mycket bra tid för en vältränad motionär
- 5-7 timmar: Bra tid som kräver god träning
- 7-9 timmar: Vasaloppet genomsnittlig tid för en välförberedd motionär
- 9-11 timmar: Acceptabel tid för en motionär med grundläggande träning
- Över 11 timmar: Långsam tid, men fullföljande är en prestation i sig
Längsta och kortaste åktider
Den som har åkt Vasaloppet längst tid är O. Larsson från IFK Falun som 1922 åkte på tiden 14:11:00. Han var nästan tre timmar efter näst siste man i mål. Detta rekord lär inte slås eftersom målet numera stängs tolv timmar och femton minuter efter starten, det vill säga klockan 20:15 (även om tiden kan förlängas något för att vänta in sista deltagaren).
Den bästa "sämsta-tiden" i Vasaloppet är 7:48:49 – det var siste man 1938 som åkte i mål. Detta visar på hur nivån i loppet har varierat genom åren.
Den minsta tidsmarginalen mellan herr- och damsegrare var 2007 då Elin Ek var bara 4 minuter och 49 sekunder efter herrsegraren Oskar Svärd. Den största marginalen var 1997 då Sofia Lind var 54 minuter och 54 sekunder efter herrsegraren Michail Botvinov.
Deltagarstatistik och brytningar
Antal deltagare per år
Vasaloppets tillväxt har varit imponerande. Vid det första loppet 1922 startade 119 skidåkare och 117 fullföljde. Sedan dess har utvecklingen varit remarkabel:
- 1959: För första gången över 1 000 deltagare
- 1973: För första gången över 10 000 deltagare
- 1977: Över 10 000 deltagare i själva Vasaloppet
- 1982: För första gången över 20 000 deltagare (Vasaloppet och Öppet Spår)
- 1996: För första gången över 30 000 deltagare i Vasaloppets vintervecka
- 2000: För första gången över 40 000 deltagare i Vasaloppets vintervecka
- 2010: För första gången över 50 000 deltagare i Vasaloppets vintervecka
- 2012: För första gången över 60 000 deltagare i Vasaloppets vintervecka
År 2018 noterades anmälningsrekordet med 17 041 anmälda till själva Vasaloppet. I dag är maxtaket 15 800 deltagare i Vasaloppet.
Under de första 103 åren (1922–2025) har sammanlagt 649 201 skidåkare genomfört sitt lopp i själva Vasaloppet. Totalt har 1 638 423 skidåkare genomfört något av vinterloppen. Räknar man in sommarloppen har över 1,9 miljoner målgångar registrerats i Mora.
År 2025 kom deltagarna från 66 nationer (rekordnoteringen är 70 nationer från 2018). Andelen kvinnor har ökat stadigt – 2024 var 20,5 procent av deltagarna i Vasaloppet kvinnor, första gången över 20 procent någonsin.
Statistik över brytningar och orsaker
Hur många bryter Vasaloppet? Även om exakta siffror över brytningar varierar från år till år, är det vanligt att en viss andel deltagare bryter loppet. De vanligaste brytningspunkterna är:
- Evertsberg (47 km): Många bryter här efter en 18 km lång sträcka med blandat platt och uppförsbackar
- Oxberg (62 km): Ytterligare en populär brytningspunkt
- Gopshus: En extra brytstation mellan Oxberg och Hökberg
Vanliga orsaker till att bryta är:
- Otillräcklig träning och kondition
- Felaktig vallning som leder till tidförlust
- Skador eller överpåfrestning
- Extrem kyla eller dåligt väder
- Missade spärrtider vid kontroller
Vi hjälper dig att strukturera din träning inför Vasaloppet.
Tider för elit och motionärer
Hur lång tid tar Vasaloppet för eliten?
För elitåkare är Vasaloppet en snabb affär. Som tidigare nämnt ligger rekordtiden på 3:28:18. De tio bästa herrarna klarar vanligtvis loppet på mellan 3:30 och 4:00 timmar. För damerna ligger motsvarande tid mellan 3:50 och 4:30 timmar.
Nils "Mora-Nisse" Karlsson, som vann nio gånger mellan 1943 och 1953, hade en medelåktid i de nio segerloppen på 5:48:56 och genomsnittshastigheten 15,48 km/h. Hans snabbaste tid var 5:01:55 år 1953.
År 1983 blev schweizaren Konrad Hallenbarter först under 4 timmar i klassisk stil med tiden 3:58:08. År 1992 blev Jan Ottosson först under 4 timmar i klassisk stil i modern tid med 3:57:04.
Vad är en bra tid för motionärer?
För motionärer beror en "bra tid" mycket på individens träningsnivå, ålder och erfarenhet. Här är några riktmärken:
För vältränade motionärer (under 40 år):
- Utmärkt: Under 5 timmar
- Mycket bra: 5:00-6:00
- Bra: 6:00-7:00
För genomsnittliga motionärer:
- Bra: 7:00-8:00
- Acceptabel: 8:00-9:00
- Fullföljande är målet: 9:00-11:00
För äldre eller mindre erfarna åkare:
- Att komma i mål är en framgång oavsett tid
- Många ligger på 9-12 timmar
Det är viktigt att komma ihåg att varje Vasalopp är unikt beroende på väderförhållanden, spårförhållanden och snökvalitet, vilket kan påverka tiderna avsevärt.
Historiska rekord och noterbara prestationer
Snabbaste Vasaloppet någonsin
Som tidigare nämnts innehas rekorden på Vasaloppets snabbaste tid av Tord Asle Gjerdalen (herrar) med 3:28:18 från 2021 och Astrid Öyre Slind (damer) med 3:50:06 från 2022. Båda dessa rekord sattes under exceptionella förhållanden med optimala spårförhållanden.
Jörgen Brinks rekordtid från 2012 (3:38:41) stod i nio år innan den slogs av Gjerdalen. Brink slog i sin tur Peter Göranssons rekord från 1998 med bara 16 sekunder.
Mest framgångsrika åkare genom tiderna
Herrklassen:
- Nils "Mora-Nisse" Karlsson – 9 segrar (1943, 1945-1951 och 1953)
- Vann nio gånger på tio starter
- 1944 blev han tvåa, slagen med endast en sekund
- Flest antal år mellan första och sista seger: 10 år
- Janne Stefansson – 7 segrar (1962-1966, 1968 och 1969)
- Vann 5 i rad (1962-1966)
- Snabbaste segrare på träskidor 1965: 4:35:03
- Arthur Häggblad – 4 segrar (1933, 1935, 1937 och 1940)
- Tre av dessa segrar kom dock efter diskningar av andra åkare
- Jan Ottosson – 4 segrar (1989, 1991, 1992 och 1994)
- Vann tre i rad (1991-1992 plus delad 1988 som Blomquist-bröderna fick)
Damklassen:
- Sofia Lind – 4 (5) segrar
- 1996 (inofficiell), 1997, 1999, 2004 och 2005
- Yngsta dam att vinna två gånger (23 år, 6 månader)
- Flest pallplatser: 9 (4 segrar, 5 andraplatser)
- Lina Korsgren – 3 segrar (2018, 2020 och 2021)
- Bästa damplacering totalt: 57:e plats (2020)
- Första dam under 4 timmar (2021): 3:52:08
Bara fyra segrare har lyckats vinna minst tre Vasalopp i rad: Nils Karlsson (7 i rad), Janne Stefansson (5 i rad), Jan Ottosson (3 i rad) och Jörgen Brink (3 i rad).
Utländska segrare: John Kristian Dahl från Norge är den ende utländske åkaren som vunnit Vasaloppet mer än två gånger (3 segrar: 2014, 2016 och 2017). Norge har dominerat de senaste åren med tio herrsegrar i rad 2013-2022 och totalt 14 herrsegrar i Vasaloppets historia.
Veteraner: Stanislav Rezác från Tjeckien har flest tio-i-topp-placeringar: 15 gånger på 26 starter. Han har även vunnit Bergspriset i Evertsberg åtta gånger – fler än någon annan.
Förberedelser och träningstips
Hur lång tid tar det att förbereda sig för Vasaloppet?
För att klara Vasaloppet på ett bra sätt rekommenderas följande träningsperioder:
För erfarna långlöpare:
- Minst 3-4 månaders strukturerad träning
- Fokus på distansåkning och uthållighet
- Veckovolym på 8-12 timmar de sista veckorna
För motionärer:
- Minst 6 månaders förberedelse
- Gradvis uppbyggnad av träningsvolym
- Veckovolym på 6-10 timmar de sista veckorna
För nybörjare:
- Helst ett års förberedelse
- Börja med kortare lopp (30-45 km)
- Veckovolym på 4-8 timmar
Viktiga komponenter i träningen:
- Långpass: Minst ett pass per vecka på 2-4 timmar
- Intervallträning: 1-2 pass per vecka för att förbättra hastighet
- Styrketräning: För att klara Vasaloppets många uppförsbackar
- Teknikträning: Både klassisk teknik och stakåkning
Tips för att uppnå en bra tid i Vasaloppet
Vallning: Rätt vallning är avgörande. Många motionärer förlorar mycket tid på grund av dålig vallning. Överväg att:
- Använda professionell vallningsservice
- Testa vallningen på träning innan loppet
- Ha reservskidor med annan vallning
Taktik:
- Starta inte för fort – spara krafter till andra halvan
- Utnyttja nedförsbackarna för återhämtning
- Ta in näring regelbundet vid kontrollerna
Utrustning:
- Bekväma, inåkta pjäxor
- Lättskidda skidor anpassade för din vikt och teknik
- Lagom varma kläder (överlag gäller att klä sig lite svalt)
Mental förberedelse:
- Visualisera loppet och hur du hanterar utmaningar
- Sätt realistiska mål
- Var beredd på att loppet blir tuffare än väntat
Näring:
- Ät tillräckligt dagen innan (men inte för mycket)
- Ta in kolhydrater regelbundet under loppet
- Drick vid varje kontroll
Källor
- Vasaloppets officiella webbplats – Fantastiska fakta, rekord och kuriosa: https://www.vasaloppet.se/
- Vasaloppets officiella historia: https://vasaloppet.se/om-oss/historia/
- Vasaloppet på Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Vasaloppet
- Institutet för språk och folkminnen – Vasaloppet – vårt äldsta långlopp: https://www.isof.se/utforska/webbutstallningar/i-vasaloppets-spar/vasaloppet---vart-aldsta-langlopp
Sammanfatta med AI:
Gillar du artikeln? Visa det gärna!
Loading...
