Vasaloppet är inte bara en tävling, det är en folkfest och en resa rakt in i den svenska folksjälen.
Gunde Svan (längdskidlegend)
Vasaloppet är världens äldsta och största långlopp på skidor, som årligen lockar tusentals deltagare från hela världen. Loppet sträcker sig över 90 kilometer från Sälen till Mora i Dalarna och har en rik historia som sträcker sig tillbaka till 1922. Med över 1,9 miljoner målgångar sedan starten har detta ikoniska skidlopp blivit en del av svensk kulturarv och en symbol för uthållighet, gemenskap och historisk stolthet.
Vasaloppet är ett årligt 90 kilometer långt skidlopp mellan Sälen och Mora i Sverige, inspirerat av Gustav Vasas flykt 1521.
👑 Vasaloppets historia och ursprung
Gustav Vasas flykt och inspirationen bakom loppet
Historien bakom vad är Vasaloppet börjar redan vintern 1520–1521, långt innan det första tävlingsloppet genomfördes. I december 1520 befann sig Gustav Eriksson (senare Gustav Vasa) i Dalarna för att försöka få stöd i revolten mot den danske kungen Kristian II, som då styrde Sverige. När bönderna i Dalarna inte ville stödja upproret tvingades Gustav Eriksson fly från kungens soldater.
Tvärtemot vad många tror flydde Gustav Eriksson inte från Sälen mot Mora – han åkte faktiskt den motsatta vägen. Det var i Mora han talade till dalkarlarna för att få deras stöd i upproret. När han inte lyckades övertyga dem flydde han mot det som i dag är Sälen, där han blev upphunnen av två dalkarlar på skidor som meddelade att bönderna ångrat sig och ville slåss vid hans sida.
Gustav Eriksson enade så småningom riket och blev Sveriges kung under namnet Gustav Vasa. Sälen är därmed inte bara startplats för världens största motionslopp, utan också startpunkten för hela vårt lands moderna historia.
Det första Vasaloppet 1922
Det första officiella Vasaloppet genomfördes den 19 mars 1922, exakt 401 år efter Gustav Vasas historiska flykt. Vid denna första tävling deltog 119 manliga skidåkare, varav 68 slutförde loppet. Segrare blev Ernst Alm som med 22 år och 18 dagar också blev den yngste herrsegraren i Vasaloppets historia – ett rekord som stod ända till 2025 då Alvar Myhlback vann som 18-åring.
Ernst Alm åkte i mål efter 7 timmar, 32 minuter och 49 sekunder. Den sämsta tiden det året var O. Larsson från IFK Falun med tiden 14.11.00 – nästan tre timmar efter näst siste man i mål. Detta är ett rekord som aldrig kommer att slås, eftersom målet numera stänger tolv timmar och femton minuter efter starten.
Vasaloppet har bara ställts in tre gånger i historien: 1932 och 1990 på grund av snöbrist, samt 1934 då FIS-spelen i Sollefteå bjöd övermäktig konkurrens.
Vasaloppet har sedan 1922 genomförts 101 gånger, alltid på en söndag och sedan 1948 alltid första söndagen i mars (förutom 2015 då loppet kördes den andra söndagen i mars på grund av skid-VM i Falun).
⛷️ Loppets sträckning och banprofil
Start i Sälen och mål i Mora
Vasaloppet startar i Berga by i Sälen och går genom den dalaländska fjällvärlden till Mora, en sträcka på exakt 90 kilometer. På startfältet i Sälen finns ett normalår 52 stycken spår i bredd, och startfältets sammanlagda spårlängd är lika lång som hela loppet. Det är en imponerande logistisk bedrift att hantera upp till 15 800 deltagare samtidigt!
Totalt i Vasaloppsarenan mellan Sälen och Mora finns under vinterveckan 2 550 kilometer skidspår. Detta kan jämföras med 1952, när 379 skidåkare deltog och hela Vasaloppet gick i ett enda spår längs hela sträckan.
Vasaloppsspårets bredd är exakt 220 millimeter c/c (centrum till centrum), vilket är måttet mellan vänstra skidans mitt till den högra skidans mitt. Vasaloppsföreningen Sälen-Mora har i dag ansvaret för hela spåret mellan starten i Berga och målet i Mora.
Kontroller och service längs banan
Längs de 90 kilometerna finns sju officiella kontroller där deltagarna kan få dryck och mat. Vid den första kontrollen Smågan serveras endast sportdryck, medan kaffe finns vid de fyra sista kontrollerna. Varje deltagare dricker i genomsnitt cirka 0,56 liter blåbärssoppa under loppet.
En av de mest kända kontrollerna är Evertsberg, som ligger efter 47 kilometer. Här delas det prestigefyllda Bergspriset ut till den åkare som passerar först. Bergspriset infördes 1970 för herrarna och 1997 för damerna. Sedan 2014 är damernas bergspris lika stort som herrarnas, 10 000 kronor.
Stanislav Rezác från Tjeckien håller rekordet med flest Bergspris – hela åtta stycken under sin karriär! Endast sex herråkare har vunnit Bergspriset samma år som de även vunnit Vasaloppet, medan en dam hela 18 gånger har vunnit både Bergspris och Vasaloppet.
De drygt 55 000 startande i vinterveckan 2024 drack tillsammans 40 300 liter Enervit sportdryck, 30 700 liter Ekströms blåbärssoppa, 9 800 liter grönsaksbuljong och 2 800 liter kaffe vid de sju officiella kontrollerna. Deltagarna äter också nästan 160 000 Vasaloppsbullar, och till allt detta behövs cirka 450 000 pappersmuggar som går till återvinning.
☕️ Traditioner och symboler
Blåbärssoppan – Energi längs spåret
En av de mest älskade traditionerna i Vasaloppet är den berömda blåbärssoppan som serveras längs banan. Denna energigivande dryck har blivit en symbol för Vasaloppet och är för många deltagare nästan lika viktig som själva loppet. Den söta, varma soppan ger snabb energi och värme i de ofta kalla marsförhållandena.
Ekströms blåbärssoppa har blivit synonymt med Vasaloppet, och tusentals liter serveras varje år. Kombinationen av sportdryck, blåbärssoppa och grönsaksbuljong ger åkarna den perfekta balansen av kolhydrater, elektrolyter och vätska för att klara de nio milen.
Kranskullan och kransmasen
Vid målgången i Mora kröns segrarna traditionellt med kransar av kranskullan och kransmasen – unga kvinnor och män som representerar Vasaloppet. Detta är en djupt förankrad tradition som skapar koppling mellan det historiska arvet och modern idrottsprestation.
Intressant nog har några tidigare kranskullor och kransmasar själva blivit framgångsrika i Vasaloppet. Staffan Larsson var kransmas i Tjejvasan 1995 och vann sedan Vasaloppet 1999 – han är den ende kransmasen som har vunnit Vasaloppet. Jonas Buud var kransmas 1997 och vann Ultravasan 2014 och 2015. Åsa Mattsson var kranskulla 1976 och blev snabbaste dam i Vasaloppet både 1986 och 1987.
🎿 Rekord och statistik
Snabbaste tider och flest segrar
När det kommer till fakta Vasaloppet är rekorden imponerande. 2021 vann Tord Asle Gjerdalen Vasaloppet med rekordtiden 3.28.18,4, vilket ger en medelhastighet på 25,92 km/h. Han slog Jörgen Brinks rekordtid från 2012 (3.38.41) med över tio minuter.
Snabbaste dam någonsin är Astrid Öyre Slind som 2022 vann på den nya rekordtiden 3.50.06,4 vilket ger en medelhastighet på 23,47 km/h. Astrid Öyre Slinds segertid är faktiskt den nionde snabbaste segertiden i Vasaloppet när man räknar in alla herrsegrare!
Nils "Mora-Nisse" Karlsson är en levande legend i Vasaloppets historia. Han vann loppet nio gånger på tio starter mellan 1943 och 1953. 1944 blev han tvåa, slagen med bara en sekund. Hans medelåktid i de nio segerloppen var 5.48.56 och genomsnittshastigheten 15,48 km/h.
varv runt jorden, eller 76 resor månen tur och retur?
Det är 64 olika herråkare som vunnit de 100 första loppen. Endast fyra segrare har lyckats vinna minst tre Vasalopp i rad: Nils "Mora-Nisse" Karlsson (totalt 9 segrar, varav 7 i rad), Janne Stefansson (totalt 7 segrar, varav 5 i rad), Jan Ottosson (4 segrar, varav 3 i rad) och Jörgen Brink (3 segrar).
Deltagarantal genom åren
Från de ursprungliga 119 deltagarna 1922 har Vasaloppet växt explosionsartat. 2018 var det rekordmånga som hade anmält sig till Vasaloppet: 17 041 personer. I dag är maxtaket 15 800 deltagare i Vasaloppet för att säkerställa säkerhet och god upplevelse för alla.
Under årens lopp har sammanlagt 649 201 skidåkare genomfört sitt lopp i själva Vasaloppet. Totalt har 1 638 423 skidåkare slutfört något av Vasaloppets olika vinterlopp "I fäders spår för framtids segrar". Räknar man in även alla målgångar i sommarloppen sedan 2008 har över 1,9 miljoner målgångar noterats i Mora.
Deltagarna som åkte skidor i Vasaloppets vintervecka 2025 kom från 66 nationer, med rekordnoteringen på 70 nationer från 2018. Av de anmälda till Vasaloppet 2024 var 20,5 procent kvinnor – första gången någonsin som över 20 procent av deltagarna var kvinnor.
Vi hjälper dig komma igång med träningen inför Vasaloppet!
❄️ Vasaloppet idag
Modernisering och teknikutveckling
Vasaloppet fakta visar en fantastisk teknisk utveckling. Från 1949 när telefoncentralen förestods av tre man med en betydande skara telefonfröknar och rapportpojkar, till dagens digitala lösningar, har loppet genomgått en remarkabel transformation.
1967 infördes tidtagning med datorns hjälp genom IBM, men det handlade om stora och tunga hålkortsmaskiner som behövde två stora lastbilar för transport till Mora. 1975 var det premiär för streckkod på deltagarnas startkort, och 1983 infördes elektronisk tidtagning. Sedan 1998 har samtliga deltagare ett elektroniskt chip runt fotleden för exakt tidtagning.
År 2000 blev alla tider tillgängliga via internet, och 2004 kunde man få SMS med valfri deltagares tider. 2008 blev det möjligt att följa enskilda åkare med mellantider, prognos om sluttid och avstånd till ledaren på en interaktiv karta. 2013 hamnade Vasaloppet i "molnet".
Till Vasaloppets 100-årsjubileum 2022 tog IBM fram "Vasastory" där alla deltagare får en personlig digital upplevelse från sitt lopp med bilder, statistik, resultat och information som går att dela i sociala medier.
Den lägsta temperaturen vid starten i Sälen är -30 grader C, som uppmättes 1935 och 1987. Den högsta starttemperaturen, +4,5 grader C, uppmättes 2015.
Internationellt deltagande och betydelse
Vasaloppet var från starten en nationell tävling, men trycket från utlandet på 1940-talet ledde till att arrangörerna sökte dispens för några finska deltagare 1948. 1951 blev Vasaloppet en nordisk tävling och senare en internationell tävling.
John Kristian Dahl från Norge, med tre segrar, är den ende utländske åkaren som har vunnit Vasaloppet mer än två gånger. Norge tog sin första seger 1971 genom Ole Ellefsaeter, och åren 2013–2022 tog Norge tio herrsegrar i följd i Vasaloppet. Totalt har Norge nu 14 herrsegrar i Vasaloppets historia.
I Vasaloppets herrtävling har det vid sex tillfällen inträffat att samtliga tre pallplatserna gått till utländska deltagare, nämligen 2004, 2015, 2016, 2017, 2019 och 2020. Tre gånger, 2016, 2019 och 2020, har de fyra första platserna tagits av norrmän.
Sedan officiell damklass infördes 1997 har tio herrar och fyra damer vunnit både Vasaloppet och OS-guld i skidåkning. Bara Per Erik Hedlund (1928) och Sixten Jernberg (1960) har vunnit Vasaloppet och OS samma år.
Nedan följer en video på hur det kan se ut när man åker Vasaloppet:
🏅 Vad vinner man i Vasaloppet?
Segrarna i Vasaloppet får inte bara ära och berömmelse – de får också en rad konkreta priser. Förutom prispengarna (damernas och herrarnas prispengar har varit lika sedan 2011) får segrarna den prestigefyllda segerkransen och sitt namn inristat i historien.
En fantastisk förmån är att segrarna i alla Vasaloppets tävlingslopp har fri startavgift resten av sitt liv i alla Vasaloppets arrangemang. Detta är en livslång belöning som verkligen värdesätter deras prestation.
Bergspriset i Evertsberg är också högt efterlängtat och belönas med 10 000 kronor för både damer och herrar. Det finns även sju spurtpriser längs banan där åkarna kan vinna extra pengar och visa sin snabbhet på kortare sträckor.
Om du ska åka loppet rekommenderar vi dig att läsa denna genomgående guide om lämplig klädsel inför Vasaloppet.
🌲 Vem har åkt Vasaloppet flest gånger?
För att bli Vasaloppsveteran krävs att man genomfört minst 30 Vasalopp. Efter 2025 års vintervecka har totalt 1 292 personer blivit veteraner, varav 1 270 män och 22 kvinnor.
Gösta Lönnelid från Narkens IF (boende i Mora) håller rekordet med 61 genomförda lopp. Han debuterade i Vasaloppsspåret 1962 och åkte sitt 61:a lopp 2024 när han fullföljde Öppet Spår måndag 90 på tiden 13.03.23.
På andra plats kommer Bengt Eriksson från Sälens IF och Börje Karlsson från Landsbro IF Skidor med 60 lopp vardera. Bengt Eriksson åkte 2013 sitt 60:e lopp i obruten följd (54 Vasalopp och 6 Öppet Spår). Hans bästa placeringar var tvåa 1958, trea 1965, fyra 1959 och femma 1961.
Bland damerna har Anne-Marie Richardsson från OK Landehof flest lopp med 42 genomförda lopp. Hon blev 2009 tillsammans med Berit Brandt första kvinnor att åka 30 lopp, och 2019 blev hon första kvinna att åka 40 lopp.
När det gäller flest segrar har Nils "Mora-Nisse" Karlsson herrrekordet med nio segrar mellan 1943 och 1953, varav sju i rad. Ingen annan åkare har kommit i närheten av denna prestation.
På bilden syns den svenska längdskidåkaren Nils ”Mora-Nisse” Karlsson på väg mot segern i Vasaloppet 1953.
🏆 Vad är rekordet i Vasaloppet?
Herrrekordet innehas av Tord Asle Gjerdalen från Norge med tiden 3.28.18,4 från 2021, vilket ger en imponerande medelhastighet på 25,92 km/h över de 90 kilometerna. Detta rekord slogs med över tio minuter jämfört med det tidigare rekordet.
Damrekordet innehas av Astrid Öyre Slind, också från Norge, med tiden 3.50.06,4 från 2022, vilket ger en medelhastighet på 23,47 km/h. Hennes tid är så snabb att den är den nionde snabbaste segertiden någonsin i Vasaloppet när man räknar in alla herrsegrare genom historien.
Det är viktigt att notera att båda dessa rekord sattes under speciella omständigheter – 2021 års lopp startade från Tjärnhedens IP istället för den traditionella startplatsen i Sälen, vilket kan ha påverkat tiderna.
Vasaloppsveckan – Mer än bara ett lopp
Vasaloppet är numera en hel vecka med olika lopp för alla nivåer och åldrar. Förutom det klassiska Vasaloppet på söndagen arrangeras Tjejvasan, Halvvasan, Kortvasan, Ultravasan och många andra lopp under vinterveckan.
Vasaloppets vintervecka bevakas normalt på plats av cirka 100 ackrediterade nationella och internationella journalister och fotografer. Första radiosändningen från Vasaloppet genomfördes redan 1925, och den första direktsändningen i TV ägde rum 1966. Sedan 1992 direktsänds Vasaloppet varje år av SVT.
Nästan två miljoner svenskar sitter bänkade framför TV:n första söndagen i mars för att följa dramat i spåren. Det är en tradition som har blivit lika mycket en del av svensk mars som smältande snö och längtan efter vår.
Källor:
- Vasaloppets officiella hemsida – Fantastiska fakta, rekord och kuriosa: https://vasaloppet.se/om-oss/historia/fantastiska-fakta-rekord-och-kuriosa/
- Vasaloppets officiella hemsida – Historia: https://vasaloppet.se/om-oss/historia/
Sammanfatta med AI:
Gillar du artikeln? Visa det gärna!
Loading...
