Vasaloppets historia – Från nationell symbol till globalt skidlopp

I fäders spår för framtids segrar.

Vasaloppets officiella motto

Vasaloppet är inte bara världens största skidlopp – det är ett levande monument över svensk historia, uthållighet och nationell identitet. Sedan den 19 mars 1922 har över 1,9 miljoner skidåkare fullföljt den nio mil långa färden från Sälen till Mora, och varje år lockar Vasaloppsveckan mellan 50 000 och 60 000 deltagare från hela världen.

Men historien bakom Vasaloppet sträcker sig mycket längre tillbaka än hundra år – den börjar i den svenska frihetsrörelsens vagga, vintern 1520-1521.

De bästa tillgängliga lärarna i skidor

Nu kör vi!

Ursprung och historisk bakgrund

Vasaloppet historia Gustav Vasa är djupt rotad i Sveriges nationella berättelse. År 1520 befann sig Sverige i union med Danmark under kung Kristian II, även kallad Kristian Tyrann. Gustav Eriksson, en ung frälseman som senare skulle bli känd som Gustav Vasa, hade fängslats i Danmark efter att ha opponerat sig mot den danske kungen. Den 24-årige Gustav lyckades dock fly och inledde en lång och äventyrlig marsch norrut genom Sverige.

I byarna längs vägen försökte Gustav mana bönderna till uppror mot den danska överheten, men folket ville hellre ha fred. Hoppet stod till Dalarna, där folket var känt som hårdfört och sällan fogade sig i fogdars och kungars beslut. Gustav jagades genom Dalarna av danska förföljare, men folket skyddade honom från kung Kristian II:s soldater.

Efter en månad på flykt genom Dalarna stod Gustav utanför Mora kyrka och talade till massorna. Veckorna innan hade hans far och bror, samt 80 andra stormän, blivit halshuggna vid Stockholms blodbad. Gustav undrade hur länge folket tänkte stå ut med grymheterna och uppmanade dem att gripa till vapen. Men de församlade ville först rådgöra med sina grannbyar innan det blev fråga om krig.

Förföljarna närmade sig Gustav innan han fick det besked han ville ha. Därför tvingades han fly västerut mot Norge. Några dagar senare nåddes Mora av nyheten om kung Kristians brutala framfart i Sverige. Folket ångrade då att man inte direkt gett sitt stöd till Gustav. Ortens två bästa skidåkare, Lars och Engelbrekt, skickades därför iväg för att leta reda på den flyende Gustav. I trakten av Sälen var Gustav upphunnen. Han övertalades att återvända till Mora för att leda kampen mot kung Kristian II.

Det är viktigt att nämna historisk källkritik kring dessa händelser. Huruvida Gustav Vasa verkligen åkte skidor på denna färd är omdiskuterat, och han själv ansvarade mycket för den historieskrivning som kommit efter honom. Berättelsen har blivit en del av den nationella mytbildningen, men den historiska sanningen är mer komplex än legenden.

Det första Vasaloppet

Idén till ett modernt Vasalopp föddes ur en kombination av historisk patriotism och det växande intresset för skidsport i början av 1900-talet. Anders Pers, chefredaktör på Vestmanlands Läns Tidning och själv från Mora, skrev den 10 februari 1922 en artikel med rubriken "Ett nationellt skidlopp". I artikeln föreslog han att man skulle ta upp Mora-Sälen som ett nationellt skidlopp, just nu när man firade 400-årsminnet av Gustaf Erikssons befrielsegärning.

Dagen efter återgav Dagens Nyheter artikeln med instämmande och uttalade sitt stöd till Svenska Skidförbundet. Diskussioner sattes igång och den 5 mars 1922 beslutade IFK Moras styrelse att anordna Vasaloppet den 19 mars samma år. Den avgörande faktorn var att Dagens Nyheter ställde 1 000 kronor till förfogande för arrangemanget – tidningen blev således Vasaloppets första sponsor.

Det första officiella Vasaloppet ägde rum den 19 mars 1922. Carl Emmanuel Berg från IF Göta i Karlstad blev den förste att anmäla sig den 10 mars. Totalt kom det in 139 anmälningar, men till start kom 119 skidlöpare. Klockan 06:04 på morgonen flaggade förvaltare Johan Westling iväg deltagarna från Olnispagården på västra sidan av Västerdalälven i Sälen.

Loppet sträckte sig över cirka 91 kilometer från Sälen till Mora. Tre kontroller fanns längs vägen: Mångsbodarna, Evertsberg och Oxberg. 7 timmar, 32 minuter och 49 sekunder senare nådde segraren målet i Mora. Det var 22-årige Ernst Alm från IFK Norsjö som vann, trots att han i Evertsberg bara låg på 20:e plats och var 10 minuter efter täten. I över 100 år, fram till 2025, skulle han förbli den yngste vinnaren av Vasaloppet.

Vid målet väntade en kranskulla – Therese Eliasson – som spontant blivit tillfrågad om hon ville hänga lagerkransen över segraren. När Ernst Alm kom stakandes mot målet visste han inte om denna tradition och knuffade först undan henne, men när han körde in i en snödriva passade hon på att hänga kransen om honom. Kranskullan blev en succé som fortsatt sedan dess.

Kvinnors deltagande i Vasaloppet

Historien om vasaloppet och kvinnors kamp för deltagande är en berättelse om pionjärinsatser, motstånd och gradvisa framsteg mot jämställdhet som spänner över nästan ett sekel.

Margit Nordin och det historiska genombrottet 1923

Margit Nordin vasaloppet är ett namn som för alltid skrivits in i den svenska idrottshistorien. Född 1897 i Karlstad utbildade hon sig till gymnastikdirektör och sjukgymnast och arbetade i Grängesberg. Hennes dagliga skidturer till patienter bidrog till den fysiska uthållighet som gjorde hennes Vasaloppsdeltagande möjligt.

År 1923 blev Margit Nordin den första kvinnan i vasaloppet när hon startade med nummer 103. Hon fullföljde loppet på tiden 10 timmar, 9 minuter och 42 sekunder. Hennes deltagande väckte stor uppmärksamhet och mottogs positivt av publiken längs spåret, men fick samtidigt massiv kritik från flera av hennes manliga konkurrenter och från landets sportjournalister. Uttryck som "cirkus och skådespel" nämndes i pressen.

Här hittar du mer statistik och fakta om Vasaloppet.

Förbudet mot kvinnliga deltagare

Efter Margit Nordins deltagande infördes ett förbud mot kvinnors medverkan i Vasaloppet, ett förbud som kom att bestå i 55 år. Motiveringar som nämndes varierade genom åren – från påståenden om att "det kunde vara farligt för den kvinnliga hälsan att delta" till mer praktiska argument om bristen på toaletter och duschar för kvinnliga deltagare.

Trots förbudet fanns det vasaloppet kvinnor som trotsade reglerna och deltog i hemlighet, bland annat genom att åka utan nummerlapp eller utklädda till män. År 1978 blev Birgitta Westhed utklädd till man intervjuad i TV och i samband med det avslöjad. Tillsammans med Westhed åkte även Britt Dohsé med mustasch Vasaloppet 1978. Hon klarade skida iväg en kontrollant och kom i mål men hon fick vid tidpunkten inget diplom. Diplomet överlämnades några år senare. Dessa insatser vittnar om ett starkt engagemang och en vilja att utmana rådande normer inom långdistansskidåkningen.

Återinförandet av kvinnors deltagande

År 1981 tilläts kvinnor återigen delta officiellt i Vasaloppet för kvinnor. Detta markerade en viktig milstolpe i loppets historia och lade grunden för en mer inkluderande utveckling. Meeri Bodelid kom i mål först av kvinnorna detta första år.

Från 1981 till 1996 korades "Bästa dam" i loppet, och först 1997 infördes en särskild damklass i tävlingen med officiell prispall. Detta gjorde att kvinnor kunde tävla på lika villkor som män.

År 1988 startade Tjejvasan, ett separat skidlopp enbart för kvinnor som genomförs på lördagen veckan innan Vasaloppet. Enligt arrangörerna är Tjejvasan världens största skidlopp enbart för kvinnor. Tjejvasan, som startar i Oxberg och är tre mil långt, blev en förebild för kvinnors deltagande i längdskidåkning och inspirerades av andra tjejlopp som Tjejmilen som startade 1984.

Kvinnors roll i Vasaloppet idag

Idag är första vasaloppet för kvinnor och deras fortsatta deltagande en självklar del av Vasaloppet. År 2022 utgjorde kvinnor cirka 32 procent av deltagarna i Vasaloppets olika lopp. Flera initiativ har lanserats för att ytterligare öka det kvinnliga deltagandet, bland annat projekt som syftar till att uppmärksamma historiska förebilder som Margit Nordin och inspirera nya generationer av skidåkare.

Margit Nordins betydelse har också uppmärksammats i modern tid. På hennes 126-årsdag den 10 augusti 2023 hedrades hon med en Google Doodle, vilket ytterligare befäste hennes roll som en central gestalt i Vasaloppets och den svenska idrottshistoriens utveckling.

Vi har gjort en omfattande träningsguide inför Vasaloppet som du är välkommen att ta del av.

De bästa tillgängliga lärarna i skidor

Nu kör vi!

Vasaloppets utveckling genom åren

Vasaloppet genom åren har genomgått en enorm utveckling. Under 1900-talet expanderade Vasaloppet kraftigt både i deltagarantal och popularitet. Från att ha varit en nationell tävling utvecklades loppet till en internationell händelse som lockar skidåkare från hela världen.

Nils "Mora-Nisse" Karlsson dominerade loppet under 1940- och 1950-talen med nio segrar på tio starter mellan 1943 och 1953. Hans insatser både som aktiv och senare som spårchef 1961-1967 och tävlingsledare 1968-1985 har präglat Vasaloppet djupt. Det var under hans tid som spårchef som Vasaloppsspåret fick den sträckning som i stort sett gäller än i dag.

År 1959 passerade Vasaloppet för första gången 1 000 anmälda deltagare och 1961 flyttades starten fem kilometer söderut från Sälens by till Berga by. År 1966 direktsändes Vasaloppet i TV för första gången, vilket kraftigt ökade loppets popularitet.

Tekniska innovationer och förändringar i tävlingsformatet har genomförts för att möta moderna krav. Under 1980-talet slog skejttekniken igenom stort bland elitåkare, men sedan 1987 är endast klassisk stil tillåten i själva Vasaloppet för att bevara spår och framkomlighet för alla deltagare.

Betydande milstolpar och rekord

Genom åren har Vasaloppet varit skådeplats för många minnesvärda prestationer och segrar. Det snabbaste loppet genomfördes 2021 av Tord Asle Gjerdalen från Norge, som fullföljde sträckan på 3 timmar, 28 minuter och 18 sekunder – hjälpt av hårda spår och medvind. År 2025 vann Alvar Myhlback och blev den yngste segraren någonsin, endast några månader yngre än Ernst Alm var 1922.

Loppet har ställts in vid endast tre tillfällen: åren 1932 och 1990 på grund av snöbrist, samt 1934 på grund av för få anmälda. År 2021 arrangerades endast en elittävling på grund av covid-19-pandemin.

Vasaloppets kulturella och ekonomiska påverkan

Vasaloppet har utvecklats till en avgörande ekonomisk motor för Dalarna och har format regionens identitet på ett sätt som få andra evenemang kan matcha. Den kulturella och ekonomiska betydelsen sträcker sig långt bortom själva tävlingsdagarna.

Den ekonomiska effekten är omfattande. Tusentals besökare fyller hotell, stugor och restauranger under både vinter- och sommarveckan. Lokala företag, från sportbutiker till caféer, upplever en betydande omsättningsökning under Vasaloppsperioderna. Infrastrukturen i regionen har förbättrats markant tack vare evenemanget, och många arbetstillfällen har skapats – både permanenta tjänster inom Vasaloppsorganisationen och säsongsarbeten för funktionärer och servicepersonal.

Hitta rätt klädsel inför loppet med våran guide.

Kulturellt har Vasaloppet blivit en del av Sveriges nationella arv. Hösten 2025 cementerades denna status när den svenska regeringen inkluderade Vasaloppet i landets officiella kulturkanon – som den enda idrottshändelsen bland 100 utvalda kulturskatter. Loppet placerades sida vid sida med verk av Astrid Lindgren, Anders Zorn och Selma Lagerlöf, vilket visar dess djupa förankring i svensk kultur.

För Dalarna har Vasaloppet varit ovärderligt för att stärka regional stolthet och sammanhållning. Byer längs spåret som Mångsbodarna, Evertsberg och Oxberg har fått internationell uppmärksamhet, och den dalalänska kulturen har spridits genom de tiotusentals deltagare som årligen upplever bygden. Vasaloppet har gjort Dalarna till en destination som förknippas med friluftsliv, historia och äkta svenska upplevelser.

Evenemanget fungerar också som en brygga mellan generationer och samhällsklasser. Här möts elitidrottare och motionärer, unga och gamla, svenskar och internationella gäster – alla förenade av samma utmaning och samma spår genom den dalalänska naturen. Denna inkluderande karaktär har gjort Vasaloppet till ett föredöme för hur idrott kan bygga gemenskap och skapa bestående värden för en hel region.

Vasaloppet idag och framåt

Idag är Vasaloppet en del av en hel vecka av evenemang med olika lopp för både elitåkare och motionärer. Förutom själva Vasaloppet arrangeras Öppet spår, Tjejvasan, Ungdomsvasan, Nattvasan, Vasaloppet 30, Vasaloppet 45, Stafettvasan och under sommaren olika löp- och cykellopp på sträckan. Vasaloppsveckan lockar årligen mellan 50 000 och 60 000 deltagare samt ännu fler åskådare.

Vasaloppet har en betydande inverkan på den lokala ekonomin och kulturen i Dalarna. Evenemanget genererar stora turismintäkter och har bidragit till att stärka regionens identitet, sammanhållning och internationella synlighet.

Med över 100 års historia fortsätter Vasaloppet att utvecklas. Framtida utmaningar inkluderar klimatförändringar, hållbarhetsfrågor och behovet av att attrahera nya generationer av skidåkare. Innovation och anpassning kommer att vara avgörande för loppets fortsatta framgång, men om historien har lärt oss något så är det att Vasaloppet har en unik förmåga att förena tradition med förnyelse – precis som när dalakarlarna vände i Sälen för över 500 år sedan.