Vasaloppet vinnare: En historisk översikt över segrare och rekord

Att stå vid målet på eftermiddagen, när de anonyma kämparna kommer ’hem’ är en upplevelse med många dimensioner.

Mora-Nisse om Vasaloppet och skidåkning.

Vasaloppet är världens största och äldsta långlopp på skidor – nio mil från Sälen till Mora som sedan premiären 1922 har skapat legender, rekord och oförglömliga ögonblick. Varje år samlas tusentals åkare för att följa i Gustav Vasas fotspår, och att vinna Vasaloppet är den ultimata bedriften inom längdskidåkning i Sverige.

Senaste vinnarna i Vasaloppet:

• 2025 Herrar: Alvar Myhlback (Sverige) – 3:28:45
• 2025 Damer: Stina Nilsson (Sverige) – 3:54:00
• 2024 Herrar: Torleif Syrstad (Norge) – 3:52:43
• 2024 Damer: Emilie Fleten (Norge) – 4:23:07

Dessa tider speglar den otroliga utveckling som skett inom längdskidåkning, där utrustning, teknik och träningsmetoder har drivit tiderna nedåt. Men för att förstå dagens prestation måste vi blicka tillbaka på de legender som skapat Vasaloppets historia.

De bästa tillgängliga lärarna i skidor

Nu kör vi!

Historiska segrare i Vasaloppet

Flest segrar i Vasaloppet

När man talar om Vasaloppets största segrare finns ett namn som skiner klarast av alla: Nils "Mora-Nisse" Karlsson. Med sina nio segrar mellan 1943 och 1953 står han fortfarande som den mest framgångsrike åkaren i Vasaloppets drygt 100-åriga historia.

Mora-Nisses dominans var total – på tio starter vann han nio gånger. Den enda gången han inte vann under denna period var 1944, när han förlorade efter en dramatisk sekundstrid mot Gösta Andersson. År 1952 tvingades han bryta på grund av sjukdom. Hans bästa tid sattes 1953 med 5:01:55, vilket på den tiden var sensationellt snabbt.

Efter Mora-Nisse kommer Janne Stefansson med sju segrar mellan 1962 och 1969. Stefansson vann även det sista loppet på träskidor 1965 med tiden 4:35:03 – en tid som visar hur långt utvecklingen sedan dess har kommit.

Bland damerna toppar Sofia Lind med fyra segrar (1997, 1999, 2004, 2005). Sofia var också bästa dam 1996, året innan den officiella damklassen infördes, vilket gör hennes prestation ännu mer imponerande. Hon var en pionjär som banade väg för kommande generationer kvinnliga åkare.

Damer med flest segrar:

Noterbara segrare genom åren

Ernst Alm – Den allra första segraren 1922 med tiden 7:32:49. Han skrev historia genom att bli den första att ta sig från Sälen till Mora i tävlingssammanhang.

Per-Erik Hedlund – Första åkaren att bryta sex-timmarsvallen 1926 med tiden 5:36:07. Han vann totalt två gånger och var en av de tidiga legenderna.

Jan Ottosson – Känd för sin fyra segrar under sent 1980-tal och tidigt 1990-tal. Han var också först under fyra timmar i klassisk stil med tiden 3:57:04 år 1992.

Daniel Tynell – Tre segrar (2002, 2006, 2009) och totalt sju pallplatser. En av de mest framgångsrika moderna åkarna.

Jörgen Brink – Tre raka segrar 2010–2012, inklusive den näst snabbaste tiden någonsin 2012 med 3:38:41.

John Kristian Dahl – Den ende utländske åkaren med tre segrar (2014, 2016, 2017). Hans dominans visade hur stark den norska skidsporten blivit.

Vasaloppet - rekord och tider

Vasaloppets bästa tid genom historien

Rekordjakten i Vasaloppet har alltid fascinerat både deltagare och åskådare. Tiderna har sjunkit dramatiskt sedan starten 1922, tack vare bättre skidor, förbättrad vallningsteknik och högre träningsnivå.

De tio snabbaste herrarna genom tiderna:

1. Tord Asle Gjerdalen (Norge) – 3:28:18 (2021)
2. Alvar Myhlback (Sverige) – 3:28:45 (2025)
3. Andreas Nygaard (Norge) – 3:32:18 (2022)
4. Emil Persson (Sverige) – 3:37:43 (2023)
5. Jörgen Brink (Sverige) – 3:38:41 (2012)
6. Peter Göransson (Sverige) – 3:38:57 (1998)
7. Anders Aukland (Norge) – 3:48:42 (2004)
8. Bengt Hassis (Sverige) – 3:48:55 (1986)
9. Jörgen Aukland (Norge) – 3:50:48 (2013)
10. Oskar Svärd (Sverige) – 3:51:47 (2005)

Tord Asle Gjerdalens rekordtid från 2021 på 3:28:18 är exceptionell. Detta var under perfekta förhållanden med bara några få minusgrader, vilket historiskt har gett de bästa tiderna. Att jämföra – Ernst Alm tog över dubbelt så lång tid 1922 (7:32:49).

De tio snabbaste damerna genom tiderna:

1. Astrid Öyre Slind (Norge) – 3:50:06 (2022)
2. Lina Korsgren (Sverige) – 3:52:08 (2021)
3. Stina Nilsson (Sverige) – 3:54:00 (2025)
4. Emilie Fleten (Norge) – 4:04:08 (2023)
5. Vibeke Skofterud (Norge) – 4:08:24 (2012)
6. Kerrin Petty (Sverige/USA) – 4:17:02 (1998)
7. Katerina Smutná (Österrike) – 4:17:56 (2016)
8. Britta Johansson Norgren (Sverige) – 4:19:43 (2017)
9. Sofia Lind (Sverige) – 4:20:28 (2004)
10. Laila Kveli (Norge) – 4:22:22 (2013)

Astrid Öyre Slinds rekord på 3:50:06 från 2022 är fantastiskt. Hon var första damen under fyra timmar – en gräns som länge sågs som nästan ouppnåelig. Lina Korsgrens tid från 2021 (3:52:08) var första gången en kvinna bröt fyratimmarsvallen.

Tidsskillnaden mellan herrar och damer har successivt minskat och är numera cirka 10 procent av totaltiden, vilket visar hur stark den kvinnliga längdskidåkningen blivit.

Historiska milstolpar i Vasaloppet

Viktiga tidsgränser genom historien:

• 1923: Först under 7 timmar – Oskar Lindberg (6:32:41)
• 1926: Först under 6 timmar – Per Erik Hedlund (5:36:07)
• 1953: Mora-Nisses snabbaste tid – Nils Karlsson (5:01:55)
• 1961: Först under 5 timmar – David Johansson (4:45:10)
• 1983: Först under 4 timmar fri stil – Konrad Hallenbarter (3:58:08)
• 1992: Först under 4 timmar klassisk stil – Jan Ottosson (3:57:04)
• 2021: Första dam under 4 timmar – Lina Korsgren (3:52:08)

Vasaloppet - längst tid

Medan rekordjakten ofta får mest uppmärksamhet är det viktigt att komma ihåg att Vasaloppet handlar om så mycket mer än bara snabbaste tiden. Många åkare tar sig i mål efter många timmar av hårt arbete.

De sista åkarna kan komma i mål upp emot 15-17 timmar efter starten. Dessa kämpare förtjänar lika mycket respekt som segrarna – att ta sig genom nio mil på skidor kräver enorm uthållighet och mental styrka oavsett tid.

Bengt Eriksson är en legend på sitt sätt – han genomförde sitt 60:e lopp 2013 med tiden 8:16:09. Anne-Marie Richardsson blev första damen att genomföra sitt 40:e lopp 2019 med tiden 10:15:44. Dessa prestationer visar Vasaloppets verkliga anda – inte bara tävling utan livslång passion.

Vinstsumma i Vasaloppet

Utveckling av vinstsummor över tid

Vasaloppet erbjuder idag betydande prissummor för de bästa åkarna. Den totala prispotten har växt markant genom åren, vilket speglar loppets ökade status och kommersiella värde.

För elitåkare utgör prispengarna en viktig del av inkomsten. Toppåkare kan genom säsongen, inklusive Vasaloppet och andra långlopp i Visma Ski Classics, tjäna betydande summor.

Betydelsen av vinstsummor för deltagare och sporten

Prispengarna har gjort det möjligt för fler åkare att satsa professionellt på långlopp. Detta har höjt konkurrensen och pressat tiderna nedåt. Samtidigt har det bidragit till att utveckla längdskidåkningen som sport och gjort långlopp mer attraktivt.

För de allra flesta deltagare handlar det dock inte om prispengar. Av de drygt 15 000 som startar Vasaloppet varje år är det bara en liten elit som tävlar om prissummorna. För resten handlar det om personliga mål, att utmana sig själv och känslan av att genomföra något extraordinärt.

De bästa tillgängliga lärarna i skidor

Nu kör vi!

Kvinnliga segrare och deras prestationer

Från inofficiella till officiella damklasser

Damernas historia i Vasaloppet är fascinerande och speglar samhällets utveckling. År 1923 deltog Margit Nordin som första kvinna med tiden 10:09:42. Därefter förbjöds kvinnor att delta ända fram till 1981.

När kvinnor åter tilläts delta 1981 fanns ingen officiell damklass. Mellan 1981 och 1996 uppmärksammades "bästa dam" inofficiellt. Det var först 1997 som en officiell damklass infördes med Sofia Lind som första officiella damsegrare.

Bästa dam 1981-1996 (inofficiellt):

• 1981: Meeri Bodelid – 5:28:08
• 1983: Ann-Katrin Karlsson – 4:46:07 (första dam under 5 timmar)
• 1992: Antonina Ordina – 4:39:23
• 1996: Sofia Lind – 4:49:44

Framstående kvinnliga vinnare

Sofia Lind öppnade dörren för damernas era i Vasaloppet. Med fyra officiella segrar och totalt nio pallplatser dominerade hon under tidigt 2000-tal. Hennes tid 4:20:28 från 2004 stod länge som ett benchmark för vad som var möjligt.

Lina Korsgren tog över stafettpinnen och blev första damen under fyra timmar 2021. Hennes tre segrar (2018, 2020, 2021) och tekniska skicklighet har inspirerat en ny generation kvinnliga åkare.

Britta Johansson Norgren har varit en konsistent toppåkare med två Vasaloppssegrar (2017, 2019) och totalt sju pallplatser. Hennes långsiktiga framgång visar att man kan prestera i topp över många år.

Emilie Fleten från Norge är den senaste stjärnan med två raka segrar (2023, 2024). Hon representerar den nya generationen norska åkare som dominerar långloppen.

Internationella segrare och deras påverkan

Utländska vinnare i Vasaloppet

Vasaloppet har alltid varit internationellt, men andelen utländska segrare har ökat markant sedan 1990-talet. Totalt har det blivit 34 utländska segrar (herrar och damer kombinerat).

Norge dominerar bland utländska nationer med flest segrar. Norska åkare som Tord Asle Gjerdalen, Andreas Nygaard, Petter Eliassen, John Kristian Dahl och bröderna Jörgen och Anders Aukland har alla lämnat sina spår i Vasaloppets historia.

John Kristian Dahl är den ende utländske åkaren som vunnit Vasaloppet tre gånger (2014, 2016, 2017), vilket visar hans exceptionella förmåga på distansen.

Andra framgångsrika internationella åkare:

• Petter Eliassen (Norge): 2 segrar (2015, 2020)
• Andreas Nygaard (Norge): 2 segrar (2018, 2022)
• Svetlana Nagejkina (Ryssland/Vitryssland): 2 segrar (2000, 2002)
• Emilie Fleten (Norge): 2 segrar (2023, 2024)
• Laila Kveli (Norge): 2 segrar (2013, 2014)

Vasaloppets globala attraktionskraft

Internationella åkare har höjt nivån och gjort Vasaloppet till en verkligt internationell tävling. Norrmännen har varit särskilt framgångsrika, delvis tack vare Visma Ski Classics där Vasaloppet ingår som en av de mest prestigefyllda tävlingarna.

Vasaloppet lockar även kungligheter från andra länder. Danmarks kronprins Frederik har genomfört loppet flera gånger, med sin bästa tid 6:36:32 år 2012. Han blev även En Svensk Klassiker-vinnare 2015.

Den globala attraktionen har gjort Vasaloppet till mer än bara ett svenskt lopp – det är nu en internationell mekka för långdistanslöpare på skidor.

Vasaloppets framtid och kommande utmaningar

Förändringar i deltagarprofil och konkurrens

Vasaloppet står inför intressanta förändringar. Deltagarbasen blir äldre i genomsnitt, och många yngre väljer kortare lopp som Tjejvasan eller Halvvasan. Samtidigt ökar internationella deltagare, vilket berikar loppet kulturellt.

Konkurrensen i toppen har aldrig varit hårdare. Skillnaden mellan segraren och tiondeplats är ofta bara minuter, vilket kräver perfekt förberedelse, utrustning och dagsform för att nå pallen.

Klimatförändringarna utgör en långsiktig utmaning. Varmare vintrar kan göra det svårare att garantera bra snöförhållanden, även om modern snötillverkning hjälper till.

Teknologins roll i framtida tävlingar

Teknologiska framsteg kommer fortsätta påverka Vasaloppet. Bättre skidor, smartare vallning och datadrivna träningsmetoder pressar tiderna nedåt. GPS-spårning och live-data gör det lättare för åskådare att följa sina favoriter i realtid.

Digitala plattformar och sociala medier skapar nya sätt att engagera deltagare och publik. Vasaloppets app låter vänner och familj följa åkare live, vilket ökar upplevelsen både för deltagare och supportrar.

Samtidigt är det viktigt att behålla Vasaloppets själ – traditionen, gemenskapen och känslan av att följa i Gustav Vasas fotspår. Balansen mellan modernisering och bevarande av tradition blir avgörande för Vasaloppets framtid.

Vasaloppet är så mycket mer än bara en tävling – det är en folkrörelse, en tradition och för många en livslång passion. Från Ernst Alms första seger 1922 till dagens blixtsnabba tider har loppet utvecklats enormt, men kärnan är densamma: att utmana sig själv och ta sig från Sälen till Mora.

Vinnarna genom åren – från Mora-Nisses nio segrar till Lina Korsgrens historiska tid under fyra timmar – har alla bidragit till att göra Vasaloppet till det det är idag. Varje segrare skriver sitt kapitel i en bok som fortsätter växa.

Men kom ihåg: i Vasaloppet är alla som tar sig i mål vinnare. Oavsett om du korsar mållinjen efter 3 timmar och 28 minuter eller efter 15 timmar, så har du presterat något extraordinärt. Du har följt i Gustav Vasas fotspår, utmanat dig själv och blivit en del av Sveriges största idrottsliga tradition.

Läs även vår guide om hur du hittar rätt klädsel inför loppet!