Läsning, stavning och skrivande kommer inte lika lätt för alla, och för vissa handlar svårigheterna om mer än en enstaka dålig dag. Om problemen är återkommande, stressande, eller inte stämmer överens med elevens styrkor inom andra områden, kan det vara värt att lära sig mer om dyslexi.
Det här dyslexitestet är helt gratis och går att göra online, men det ger dig ingen diagnos. Det är ett självtest för dyslexi som hjälper elever, föräldrar och vuxenstuderande att upptäcka inlärningsmönster som ibland kan kopplas till dyslexi. Svenska Dyslexiföreningen beskriver dyslexi som en specifik läs- och skrivsvårighet. De flesta forskare uppskattar att mellan 5 och 8 procent av befolkningen har dyslexi, i forskningslitteraturen nämns allt från 2–4 procent upp till omkring 10 procent.¹ Dyslexi kan göra läsning, stavning, skrivande och bearbetning av skriven information svårare, men det har ingenting att göra med intelligens eller synskärpa.
Gå igenom frågorna nedan och tänk ärligt igenom dina erfarenheter av läsning, skrivande och studier. Välj det svar som passar bäst:
Quiz
Quiz :
Vad ditt quizresultat kan tyda på
Ditt resultat är ingen diagnos, och det är inte heller meningen. Om du undrar "har jag dyslexi?" kan detta självtest ge dig en första fingervisning – men se det framför allt som en utgångspunkt för att avgöra om det är värt att be om extra stöd, prova nya inlärningsstrategier eller få råd av en yrkesperson.
Om dina svar pekar på flera tecken kopplade till dyslexi kan det vara bra att prata med en lärare, förälder, läkare eller skolkurator. En kvalificerad yrkesperson, vanligtvis en skolpsykolog eller logoped, är den som faktiskt kan ställa diagnosen dyslexi.
Vad är dyslexi?
Dyslexi är en inlärningsskillnad som gör det svårare att läsa korrekt, läsa flytande, stava rätt eller bearbeta skriftspråk snabbt. Många elever med dyslexi förstår idéer lätt när de hör dem, diskuterar dem eller ser dem visuellt – det är de skriftliga uppgifterna som tenderar att bromsa dem.
Dyslexi varierar från mild till mer omfattande, och den visar sig inte alltid i samma ålder. För vissa elever blir det tydligt redan i lågstadiet, när läsning och stavning utvecklas. För andra märks det först i högstadiet, gymnasiet, på universitetet eller i arbetslivet, när läsmängden och de skriftliga bedömningarna ökar.
Forskning visar dessutom att dyslexi kan te sig olika beroende på vilket språk man läser och skriver på. Vissa personer har svårigheter på ett språk men inte på ett annat, eftersom olika språk och skriftsystem ställer olika krav på hjärnans bearbetning av ljud, bokstäver och ord.³ Det är värt att ha i åtanke för elever som läser flera språk parallellt, till exempel inom moderna språk eller vid en flerspråkig uppväxt.
Dyslexi kan påverka hur lätt en person läser, stavar och bearbetar skriftlig information.
Hur vanligt är dyslexi och behov av inlärningsstöd?
Man brukar räkna med att ungefär vart femte barn får någon typ av svårighet när läs- och skrivinlärningen påbörjas. En särskild undergrupp är personer med dyslexi, men gränsen mellan dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter är inte knivskarp.¹ I praktiken innebär det att ungefär ett barn per klass har dyslexi, medan ännu fler har läs- och skrivsvårigheter av andra orsaker. Dyslexi förekommer på alla språk, men anses vanligare i språk med en mer svårgenomtränglig ortografi – det vill säga språk där sambandet mellan bokstav och ljud är mindre förutsägbart, som till exempel engelska.¹
I Sverige används dessutom fler än 50 olika test för att upptäcka och utreda dyslexi hos barn, enligt en systematisk litteraturöversikt från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Inget av dessa test är hittills vetenskapligt utvärderat – det vill säga det saknas studier som visar att de är tillförlitliga och verkligen mäter det de är avsedda att mäta.²
olika test används för att utreda dyslexi hos barn – men inget är ännu vetenskapligt utvärderat.
Samtidigt visar SBU:s forskningsgenomgång att strukturerad träning, där man kopplar samman språkljud (fonem) och bokstäver (grafem), ger goda resultat: barn med dyslexi som får öva på det sättet förbättrar sin läsförmåga, stavning, läsförståelse, läshastighet och fonologiska medvetenhet.² Nyttan av andra metoder, som till exempel läspennor eller olika appar, är ännu inte tillräckligt utvärderad vetenskapligt.
Hur kan dyslexi visa sig?
Dyslexi kan se ganska olika ut beroende på ålder, inlärningsmiljö och individuella styrkor.
Vissa elever kan läsa långsamt, ha svårt att ljuda ut obekanta ord, kämpa med läsflyt eller ha återkommande stavningssvårigheter. Andra kan undvika att läsa högt, ha svårare att förstå skriven text eller ha svårt att strukturera sina tankar tydligt i skrift.
Vissa känner sig också oroliga eller frustrerade inför läsning och skrivande, särskilt efter år av att ha fått höra att de ska "anstränga sig mer" utan att egentligen få rätt stöd. Dyslexi handlar inte om lathet – många elever med dyslexi jobbar otroligt hårt. Ofta är det egentliga problemet att sättet de undervisas, bedöms eller stöttas på inte har hängt med i hur de faktiskt lär sig.
Var kan elever få hjälp med dyslexi?
Om dyslexi kan påverka läsning, stavning, skrivande eller studieförmåga, är nästa steg att be om stöd. Rätt väg framåt beror på elevens ålder och skolsituation.
Prata med någon du litar på
Elever kan börja med att prata med en lärare, mentor, specialpedagog eller speciallärare, skolsköterska eller kurator inom elevhälsan, eller en förälder. Vuxenstuderande kan kontakta en lärare, kursansvarig eller studie- och yrkesvägledare. Enligt skollagen ska varje skola i Sverige ha tillgång till elevhälsa, som bland annat omfattar specialpedagogisk kompetens.
Fråga om anpassningar i undervisningen
Elever med dyslexi eller misstänkt dyslexi kan ha nytta av anpassningar som extra tid vid prov, talböcker, tal-till-text-verktyg, anpassade uppgifter eller alternativa sätt att visa sina kunskaper. Om en elev bedöms behöva mer omfattande stöd ska skolan enligt skollagen upprätta ett åtgärdsprogram, som beskriver vilket särskilt stöd eleven har rätt till.
Överväg en professionell utredning
En formell dyslexiutredning görs oftast av en skolpsykolog, logoped eller annan specialist med kompetens inom läs- och skrivsvårigheter. Skolans specialpedagog, elevhälsoteam eller en logoped inom vården kan förklara nästa steg och hänvisa dig vidare.
Användbara resurser i Sverige
Om du letar efter information om dyslexi, vägledning kring utredning eller inlärningsstöd i Sverige är dessa resurser en bra utgångspunkt:
| Organisation | Vad de erbjuder | Webbplats |
|---|---|---|
| Svenska Dyslexiföreningen | Fakta, frågor och svar samt regional information om dyslexi | dyslexiforeningdyslexiforeningen.seen.se |
| Dyslexiförbundet FMLS | Rådgivning, medlemskap och artiklar om dyslexi och dyskalkyli | dyslexi.orgdyslexi.org |
| SBU | Forskningssammanställningar om tester och insatser vid dyslexi | sbu.sbu.sese |
Kan en privatlärare hjälpa vid dyslexi?
En privatlärare kan inte ställa diagnosen dyslexi, men rätt lärare kan hjälpa elever att bygga självförtroende och praktiska färdigheter. En lärare kan till exempel stötta läsövning, läxrutiner, studieplanering och provförberedelser. En lärare med erfarenhet av läs- och skrivstöd kan hjälpa eleven att arbeta igenom dessa färdigheter tålmodigt och på ett sätt som verkligen fastnar.
När du letar efter en privatlärare, leta efter någon som förstår att varje elev lär sig på sitt eget sätt. På Superprof kan elever och familjer hitta erfarna lärare som erbjuder läs- och skrivstöd, studieteknik och inlärningsstöd, och som hjälper eleven att öva i sin egen takt i en tålmodig och uppmuntrande miljö. Bättre betyg spelar roll, men det gör även att hjälpa eleven att känna sig kapabel, självständig och trygg längs vägen.
Källor
- Svenska Dyslexiföreningen. (u.å.). Hur vanligt är läs- och skrivsvårigheter/dyslexi?https://www.dyslexiforeningen.se/page2
- SBU. (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar – tester och insatser. En systematisk litteraturöversikt. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, rapport nr 225. https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/dyslexi-hos-barn-och-ungdomar---tester-och-insatser/
- Smythe, I. (2011). Dyslexi: Olika språk samma problem. Dyslexiförbundet. https://dyslexi.org/rad-stod/dyslexi-olika-sprak-samma-problem/
Sammanfatta med AI:
Gillar du artikeln? Visa det gärna!
Loading...
