Dansbandsmusik är hjärtat av svensk dansglädje
Dansbandsmusik är en svensk kulturform som årligen engagerar miljontals människor. Mer än tre miljoner besök görs varje år på dansarrangemang till levande musik med dansband – lika många som på alla fotbollsmatcher i Allsvenskan och Superettan tillsammans. Denna genre kombinerar influenser från schlager, country, rock'n'roll och swing och har utvecklats till en unik musikstil som är särskilt populär i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Dans till dansband är mer än bara underhållning – det är både kultur och folkhälsa. Från 1970-talets folkparker till dagens moderna dansbanor har genren genomgått en fascinerande utveckling. I denna omfattande guide utforskar vi dansbandsmusikens historia, kännetecken och betydelse i det svenska kulturlivet.
Vad är dansbandsmusik?
Definition och kännetecken
Ett dansband är en typ av musikgrupp som spelar populärmusik att dansa pardans till. Musiken kallas dansbandsmusik och går ofta i 4/4-takt med tydlig baktakt, även kallat 12/8-takt. Till dansband dansas framför allt bugg och foxtrot, men även andra dansstilar förekommer.
Dansbandsmusiken är närmast besläktad med swing, schlager och country, men har också influenser från gammaldans, jazz och rock. Särskilt den rock som var populär under 1950- och 1960-talen har påverkat många dansband. Begreppen "dansband" och "dansbandsmusik" myntades åren efter 1970, då musikstilen blev så pass enhetlig att den kunde betraktas som en egen musikgenre inom svensk populärmusik.
De vanligaste instrumenten i ett dansband är elbas, elgitarr, keyboard och trummor. I äldre dansband var även dragspel och saxofon vanligt. Numera sköts dock ofta blås och stråk av syntar, särskilt vid livespelningar bland de mer moderna dansbanden. I countryinfluerade låtar kan även steelguitar förekomma. Antalet medlemmar i dansband är i allmänhet mellan fyra och fem idag, och ibland upp till sex medlemmar.
Här har du ett smakprov från skivan "Gråt inga tårar" från 1975:
Dansbandens roll och organisation
Ett dansband reser ofta runt i buss och spelar flera gånger i veckan året runt – utomhus om somrarna och inomhus vintrarna. Spelningen kan också ske ombord på en båt. Idag finns det uppskattningsvis endast mellan 20 och 25 dansband kvar som turnerar på heltid och har dansbandsmusiken som sin heltidssysselsättning. Det finns dock ett betydligt större antal deltidsband, där medlemmarna kombinerar vanliga jobb med att vara turnerande dansbandsmusiker.
Många deltidsband är dessutom mycket populära aktörer inom dansbandsbranschen. Till detta finns betydligt fler lokala dansorkestrar som spelar på mindre tillställningar som marknader, PRO-danser och privata fester. Det finns också ett stort antal duos och trios som spelar dansbandsmusik.
Flera dansband bär namn efter sin sångare, ibland avkortat, följt av ordet orkester. Denna tradition kommer från de gamla dansorkestrarna, vilka hade namn efter sin kapellmästare. En annan tradition inom genren är att många gånger ersätta "s" med "z" i slutet av bandnamnet. Denna tradition uppstod när Folke Isaksson, känd folkparksföreståndare i Kristianstad, skulle skylta för Lasse Stefans men bokstaven "s" tog slut, så han satte upp ett "z" istället.
Dansbandsmusikens historia
Ursprung och utveckling
Innan dansband blev vanligt spelade jazzorkestrar en "schlagerinriktad" dansmusik. Dansbandens utveckling sägs ha sin grund i att intresset för jazzmusik avtog under 1950- och 1960-talen, då pop- och rockmusik blev den dominerande ungdomsmusiken. Många svenska dansband på den tiden gick under benämningen pop- och rockgrupp, för att senare benämnas Svensktoppsband.
Då dansbanden under 1970-talet ersatte de traditionella dansorkestrarna tog synthar över flera platser, främst stråkavdelningen, då ett dansband oftast har färre medlemmar än en dansorkester. Ordet "dansband" etablerades i Sverige 1976, vilket då skulle vara modernare och tuffare än de dansorkestrar som redan fanns. Senare har många övergått till att kalla sig liveband.
dansbandsmusikens popularitet nådde sin topp under 1970-talet med över 800 aktiva band i Sverige?
Gyllene eran: 1970-talet
Dansbandsmusikens storhetstid var 1970-talet, med band som Flamingokvintetten, Ingmar Nordströms, Thorleifs, Wizex och Matz Bladhs. Banden spelade då oftast ute på dansbanorna i folkparkerna om somrarna och inne i Folkets hus om vintrarna. Som mest har det i Sverige funnits kring 800 heltidsarbetande dansband.
Under denna period fick genren fäste som en central del av svenskt kulturliv. Kikki Danielsson slog igenom i Wizex under 1970-talet och blev en av de första stora dansbandsartisterna. Dans i Folkets park blev en institution och dansbandsmusiken nådde ut till alla delar av Sverige.
1980-talet: Discoåren och tillbakagång
Från 1970-talets slut och fram till 1980-talets slut blev discomusik och diskotek en konkurrent till dansbanden i Sverige. Kring 1976–1977 började popgrupper som Abba, The Bee Gees och Boney M. med sin disco dominera på dansgolv och hitlistor. Vissa dansband, bland annat Sten & Stanley, försökte "vända kappan efter vinden" och spela discocovers, men de större framgångarna uteblev och man började tala om dansbandsdöden.
Flera dansband lades ner och nästan bara heltidsdansbanden kom att bestå. Under denna tid dominerade bland annat dansband som Matz Bladhs och Vikingarna.
De spelade ofta på båtar och stadshotell, och de manliga medlemmarna brukade uppträda i kostym, vilket sedan länge blev en vanlig stereotyp för dansband. Ett antal som i slutet av 1990-talet var ungefär 500 heltidsband kvarstod.
1990-talet: Pånyttfödelse och massmedial uppmärksamhet
I slutet av 1980-talet började discomusikens popularitet dala, vilket åter gav dansbanden mer utrymme. De började återigen synas i media. Sveriges Radio började direktsända "I afton dans" från olika kända dansställen, och caféprogram i Sveriges Television bjöd in dansband som husband. I början av 1990-talet hade Sven-Ingvars en ny stor popularitetsperiod.
1990-talet var ett framgångsrikt årtionde för dansbandsmusiken. De syntes ofta i Bingolotto och många dansband fick hitlåtar på Svensktoppen.
Samtidigt förändrades även musiken något – det blev vanligare att ha en kvinnlig sångare och man talade ofta om "dansbandsdrottning". Lotta Engberg hade stora framgångar i Norden som sångerska i Lotta & Anders Engbergs orkester. Andra framgångsrika band var Candela med Jenny Öhlund och Pools orkester med Lisbet Jagedal.
I början av 1990-talet hölls flera dansbandsgalor i anläggningar som Globen och Scandinavium. Så kallade supergrupper var verksamma i konstellationer som Supertrion, Superfemman och Supersaxarna. Under dessa år fick genren en ny stereotyp med begreppet "dansbandsdrottning".
2000-talet och framåt: Nya utmaningar
Under början av 2000-talet började marknaden återigen kärva. Denna tid präglades av minskad massmedial uppmärksamhet och flera dansband lades ner. Många av de program i Sveriges Radio och Sveriges Television som under 1990-talet uppmärksammat dansband tystnade till förmån för andra program eller bytte inriktning till pop och rock.
I oktober år 2000 syntes turnébussar i färd mot Sveriges riksdag då dansbanden demonstrerade mot den fulla momsen på dans som inte drabbade konserter – en fråga som fortfarande är aktuell idag. 2008 startade Sveriges Television tävlingen Dansbandskampen som många såg som genrens "sista chans" att komma tillbaka. Premiäråret 2008 segrade Larz-Kristerz före Scotts, men programmet lades på is 2011.
Trots utmaningarna har flera dansband haft stora framgångar under 2000-talet. Både 2007 och 2008 toppade Lasse Stefanz den svenska albumlistan. I oktober 2008 knockade Thorleifs ner Metallica från förstaplatsen med albumet Förälskade. Larz-Kristerz nådde albumlistans förstaplats flera gånger under 2009.
Kända dansband genom tiderna
Pionjärerna
Bland de tidiga pionjärerna inom dansbandsmusiken finns flera legendariska namn. Thorleifs, som grundades 1962 och var aktivt fram till 2012, var ett av de mest inflytelserika dansbanden. Flamingokvintetten (1960–2022) spelade en viktig roll i genrens utveckling under 1970-talet.
Ingmar Nordströms (1955–1991) var ett annat banbrytande band som hjälpte till att forma dansbandsmusikens sound. Vikingarna (1958–2004, med en återkomst 2016–2024) blev ett av Sveriges mest populära dansband och turnerade även framgångsrikt i Tyskland där de spelade in album på tyska.
Wizex, som grundades 1957 och fortfarande är aktivt, har genom årtiondena haft flera framgångsrika sångerskor, inklusive Kikki Danielsson på 1970-talet och Charlotte Nilsson som 1999 vann Eurovision Song Contest med "Take Me to Your Heaven".
Nutida stjärnor
Bland de moderna dansbanden som formats under senare decennier finns flera som fortsätter att bära genren framåt. Lasse Stefanz, som grundades redan 1967, har fortsatt vara relevant genom att anpassa sig till nya trender samtidigt som de behållit sin kärnpublik. Bandet har haft flera albumettor under 2000-talet.
Scotts (1992–) blev särskilt uppmärksammade genom sin medverkan i Dansbandskampen 2008 där de kom tvåa. Larz-Kristerz vann samma tävling och har sedan dess haft flera albumettor på den svenska topplistan.
Andra viktiga moderna dansband inkluderar Arvingarna (1989–), som hade ett mer pop/rock-orienterat sound och blev populära bland tonåringar, samt Playtones som 2010 toppade albumlistan med "Rock'n'Roll Dance Party".
Dansbandskulturen idag
En levande folkrörelse
Dans till dansband är idag en enorm folkhälsorörelse som engagerar en stor del av svenska folket, från barn och ungdomar till personer i de högre pensionsåldrarna. Varje år görs över tre miljoner besök på dansarrangemang till levande musik med dansband. Intresset för att dansa till dansband har under senare år ökat tydligt, särskilt bland yngre åldersgrupper.
Publiken har kommit tillbaka efter pandemin som slog hårt mot svensk dansbandskultur. I princip stod verksamheten still ett par år när vi inte kunde träffas med tanke på restriktionerna. Barn, ungdomar och unga vuxna går i betydligt större utsträckning på dans till dansband jämfört med åren direkt efter pandemin.
Utöver dansbanden och arrangörerna engagerar dansbandskulturen varje år omkring 50 000 personer som väljer att gå på danskurser, både via danssportföreningar och övriga arrangörer. Intresset för danskurser har ökat kraftigt de senaste åren. Det gäller både dansformer som i allmänhet dansas under vanliga danskvällar till dansband, men också gammeldans som fått ett ordentligt uppsving.
För att kläder ska räknas som avdragsgilla arbetskläder i verksamheten krävs att de inte kan användas till vardags. De extravaganta scenkläderna uppfyllde detta krav.
Dans som folkhälsa
Dansen har förändrats tydligt under de senaste årtiondena – från det som för många handlade om rena nöjestillställningar till helnyktra arrangemang där fokus ligger på rörelse, hälsa och social gemenskap. En övervägande majoritet av alla danstillställningar är idag helnyktra tillställningar där det inte förekommer alkoholservering alls.
Folkhälsan förbättras genom att människor i alla åldrar som dansar får motion och kondition. Detta bidrar till minskade sjukvårdskostnader i alla regioner. Många forskare menar att dans är den bästa motionsformen. Inte minst skapar dans sociala relationer och glädje för människor när de träffas och umgås.
Arrangörer och organisering
Antalet arrangörer i Sverige är svårt att ange exakt. Det finns både privata arrangörer och arrangörer som driver sina ställen som företag. Det är också vanligt med ideella föreningar som står som arrangörer av dans till dansband, till exempel idrotts-, Folkets hus-, Folkets park- och bygdegårdsföreningar.
Evenemang och traditioner
Dansbandens dag firas den första söndagen i september varje år. Det finns också flera återkommande evenemang och festivaler runt om i Sverige som samlar dansbandsentusiaster. Sommarkrysset på Gröna Lund har traditionellt varit en viktig scen för dansband att nå ut till en bred publik.
Dansband i media
Sedan 1992 har dansbandstidningen Får Jag Lov verkat med utgångspunkt i Karlskrona, sedan några år i Malmö. Tidningen utkommer sex gånger per år och omfattar allt som rör dans, dansband samt trender inom området.
I radio sänds sedan 2 maj 2008 det dansbandsinriktade programmet P4 Dans på söndagar, där intervjuer och dokumentärer varvas med liveframträdanden. I svenskspråkiga Yle Vega i Finland sänds sedan många år tillbaka programmet Danspoppen.
På TV har Bingolotto traditionellt varit en viktig plattform för dansband. 2008 startade Sveriges Television Dansbandskampen, en musiktävling för dansband som pågick i tre säsonger fram till 2011. 2016 startade TV4 programmet "Tack för dansen".
Sångtexternas teman och stilar
Typiska teman
Sångtexterna inom dansbandsmusiken är ofta ljust präglade och handlar för det mesta om kärlek, vänskap och fred. Dans är också ett vanligt tema. Sångtexterna kan vara nationalromantiskt präglade och handla om gamla minnen från "förr i tiden", eller om naturen och hembygden.
De dansbandstexter som handlar om kärlek påminner ofta om poptexterna, där sångens jag-person talar om att han eller hon älskar sångens du-person, men har oftare även fokus på att åldras tillsammans och leva ihop tills en av dem dör. Sångtexterna är oftast på svenska i Sverige och Finland, och på norska i Norge.
Låtskrivning och komposition
Många dansbandslåtar, från framför allt 1970- och 1980-talen, är översatta coverversioner från engelskspråkiga original inom främst country, pop och rock. Vanligt har också varit dansbandstappningar av gamla folkvisor och äldre sånger. Från 1990-talet och framåt minskade användandet av covermaterial.
Under 1990-talet slog konceptet med specifika "dansbandslåtskrivare" igenom, bland andra Lasse Holm, Gert Lengstrand och Torgny Söderberg. Länge skrev samma personer åt alla, men sedan började man skriva alltmer inom dansbanden själva. Att skriva egna låtar i större mängd är annars ovanligt, bland undantagen finns Mona Gustafsson, Christer Ericsson och Göran Lindberg.
Regionala skillnader och stilar
Geografiska variationer
I olika delar av Sverige har dansbandsmusiken olika stilriktningar. I trakterna kring Skåne är dansbandsmusiken ofta starkt influerad av countrymusik och går ofta i ett långsammare tempo. I Mellansverige är bugg populärt, och regionen kallas även "buggbältet". Från denna region kommer de flesta kända mogenbanden, som Vikingarna och Sven-Ingvars.
I Norrland går dansbandsmusiken snabbare och är ofta mer influerad av rockmusik. Norrländsk dansbandsmusik är den som brukar betraktas som modernast i sin stil. Många norrlänningar dansar gärna snabb foxtrot och även bugg. Dansbandens popularitet beskrivs ofta som störst ute på landsbygden.
Historisk stilutveckling
Under 1980-talet delades dansbandsmusiken in i två kategorier: mogen och modern. Den "moderna" dansbandsmusiken var mer influerad av rockmusik än av schlagermusik och riktade sig mest till ungdomar. Mogenstilen vände sig oftast till äldre människor, spelade lite lugnare musik och hade även gammaldans som schottis, hambo och snoa.
Under 1990-talet kom en ny dansbandsgeneration som oftast var influerad av den "klassiska" mogenmusiken men hade ett modernare sound. Vissa kallade denna stil för "fräschmogen". Bland dessa dansband återfanns Blender, Arvingarna, Candela, Joyride och Fernandoz.
Dansband i Norden
Norge
I Norge, där dansbandsmusik från Sverige tidigare var populär, har intresset för lokala dansband ökat. Ett berömt dansband från Norge är Ole Ivars, vars duettinspelning av "Jag trodde änglarna fanns" med Kikki Danielsson 1999 blev en stor hit. Andra framgångsrika norska dansband är Amunds, Scandinavia och Trond Erics.
I mitten av 2005 beslöt det norska Stortinget att slopa dansbandsmomsen då dansen ansågs vara en kulturinsats. Detta var ett viktigt erkännande av dansbandsmusikens kulturella värde.
Finland
I Finland finns dansbandsmusiken i de svenskspråkiga områdena längs kusten, framför allt i Österbotten men också i Nyland, Åboland och på Åland. En pionjär är Stig Snickars, som uppträtt på dansbanor sedan 1959. Det i Sverige mest kända finlandssvenska dansbandet är Tommys som legat på Svensktoppen.
Hans Martin, tidigare sångare i Tommys, har också haft enorma framgångar med sina soloskivor i Sverige och sålt flera hundra tusen exemplar. Finlandssvenske Charles Plogman, med förflutet som sångare i Stig Snickars orkester, har med stor framgång förenat dansbandssoundet med mer traditionellt finskt vemod.
Framtiden för dansbandsmusik
Nya trender och utveckling
Genren fortsätter att utvecklas och anpassa sig till moderna lyssnare. Många av de nyare dansbanden har börjat spela "tuffare", "popigare" och "rockigare". Detta har lett till diskussioner om vad som är dansband och inte, särskilt då synthtrummor och synthsaxar används i vissa låtar, och stora delar av publiken står bredvid och klappar händerna som på pop/rockkonserter istället för att dansa.
Dansbandsmusik fick ett uppsving och en yngre publik när Lucianoz gjorde en cover på Det är ju dig jag går och väntar på. Här framförs den live på Bianca Ingrossos talkshow:
Intresset bland yngre åldersgrupper har ökat märkbart de senaste åren. Barn, ungdomar och unga vuxna har i betydligt större utsträckning börjat gå på dans till dansband. Detta tyder på att genren håller på att hitta nya vägar att nå ut till nästa generation.
Utmaningar och möjligheter
Dansbands-Sverige lever under pressade ekonomiska förhållanden. Pandemin samt lägre besökssiffror året efter att pandemirestriktionerna togs bort har fört med sig att flera dansband har sett sig tvingade att lägga ner sina verksamheter, samtidigt som flera dansarrangörer har stängt portarna för gott.
Det skapas dessutom konstant nya dansband som fortsätter att göra ny dansbandsmusik.
Momsfrågan
En central fråga för branschens framtid är den så kallade dansbandsmomsen. Att momspliktiga dansbandsarrangörer tvingas lägga 25% moms på sina biljetter när alla andra livemusik- och teaterbiljetter i Sverige kostar 6% i moms ses av många som djupt diskriminerande. Detta påverkar både arrangörers intäkter och därmed även musikers och artisters gager.
Det finns en blocköverskridande politisk vilja att se över denna fråga. I december 2024 hölls ett rundabordssamtal med kulturminister Parisa Liljestrand om dansbandsmomsen. Många hoppas att dansband och den dansande publiken ska bjudas in som en likvärdig del av svenskt kulturliv.
Hållbarhet och potential
Trots utmaningarna visar genrens historia att den har en förmåga att återhämta sig och anpassa sig. Efter discoåren på 1980-talet kom en pånyttfödelse på 1990-talet. Efter nedgången i början av 2000-talet har intresset ökat igen, särskilt bland yngre.
Dansbandsmusikens styrka ligger i dess förmåga att förena kultur och folkhälsa, att skapa sociala mötesplatser och att engagera människor i alla åldrar. Med över tre miljoner besök årligen på dansarrangemang och omkring 50 000 personer som går på danskurser varje år, är det tydligt att dansbandsmusiken fortfarande har en stark position i det svenska kulturlivet.
Källor:
- Musikerförbundet (2024). "Branschfakta: Dansband – En första kartläggning av villkor, behov och storlek". Tillgänglig på: https://www.musikerforbundet.se/dansband/
- Wikipedia (2024). "Dansband". Tillgänglig på: https://sv.wikipedia.org/wiki/Dansband
- Eriksson, Leif; Bogren, Martin (2008). "Livets band: den svenska dansbandskulturens historia". Stockholm: Prisma.
Sammanfatta med AI:
Gillar du artikeln? Visa det gärna!
Loading...
