Känd modern konst genom 1900-talet

De bästa tillgängliga lärarna i måleri

Nu kör vi!

Impressionism

Impressionismen växte fram i 1870-talets Paris, präglat av industrialisering, järnvägar, nytt stadsrum efter Haussmann och en växande medelklass med fritid. Fotografiet utmanade måleriets sanningsanspråk och gav nya, snedställda utsnitt; billiga färgtuber och bärbara stafflier möjliggjorde måleri en plein air. Efter upprepade avslag på Salongen ordnade konstnärerna egna utställningar 1874–1886 och bröt både institutionellt och estetiskt med akademins ideal.

Typiskt för impressionismen är ett direkt, optiskt måleri som söker fånga det flyktiga ögonblicket: snabba, korta penseldrag, fläckvisa färger lagda sida vid sida, användning av komplementfärger och avsaknad av hård kontur som låter ögat blanda färgen. Det är här som vi hittar många av de mest omtycka konstverken genom tiderna.

Motiven hämtas ur vardagen och stadslivet, så som bland annat boulevarder, kaféer, trädgårdar, badplatser. De skildras i skiftande väder och tider på dygnet. Ljusets förändringar studeras i serier från samma plats. Perspektiv och bildsnitt lånar från fotografi och japanska träsnitt.

*Bordighera*, 1884. Konstnär: Claude Monet (1840–1926). Via Art Institute of Chicago.

Kända impressionistiska konstnärer och deras mest kända verk:

Claude Monet (1840–1926): Impression, soleil levant, Nymphéas (Vattenliljor)
Pierre-Auguste Renoir (1841–1919): Bal du moulin de la Galette, Luncheon of the Boating Party
Edgar Degas (1834–1917): The Ballet Class, L’Absinthe
Berthe Morisot (1841–1895): Le Berceau (Vaggan), Summer’s Day
Camille Pissarro (1830–1903): Boulevard Montmartre at Night, The Hay Harvest, Éragny
Alfred Sisley (1839–1899): Flood at Port-Marly, The Bridge at Villeneuve-la-Garenne

Art Nouveau & Jugend

Art Nouveau, i Norden och Tyskland kallad Jugend, växer fram omkring 1890–1910 som ett medvetet avståndstagande från historicismen. Rörelsen förenar konst, hantverk och design till ett Gesamtkunstwerk. Fasader, interiörer, möbler, affischer och bokkonst binds samman av den böljande whiplashlinjen. Naturen är formförråd och motiv. Liljor, iris, vinrankor och insekter återkommer i ornamenten.

Nya material och tekniker som gjutjärn, glas, keramik och färgstenstryck möjliggör industriell elegans i ett urbant bildrum där reklamaffischen får hög status. I Wiensecessionen möter plan geometri sensuella ytor i guld och emalj.

slingrande art nouveau trappuppgång — Vi känner framför allt igen Art Nouveau i artitektur och inredning. Trappa i Art Nouveau centret i Riga. Bild av: Dmitry Tomashek

I tysk och nordisk Jugend framhävs hantverk, typografi och en mer konstruktiv linjeföring. Målet är att forma vardagen estetiskt. Stilen omfattar portaler, broräcken, porslin, smycken och väggpaneler. Visionen är skönhet i bruk för många, inte få.

Kända art nouveau konstnärer och deras verk:

Gustav Klimt (1862–1918): Kyssen, Judith I, Porträtt av Adele Bloch-Bauer I.
Jan Toorop (1858–1928): De tre brudarna, Fatalism, O Grave, Where Is Thy Victory?
Franz von Stuck (1863–1928): Die Sünde, Lucifer, Wächter des Paradieses.

Expressionism

Expressionismen tar form i början av 1900-talet i Dresden, München och Berlin. Rörelsen vill inte återge världen som den ser ut utan som den känns. Färg och form pressas till sina yttersta uttryck. Konturer hårdnar, perspektiv bryts upp och figurer förvrids för att synliggöra inre spänningar. Träsnitt och litografi blir viktiga eftersom de tillåter kraftiga kontraster och direkta gester.

Någon som hamnar mitt emellan expressionismen och impressionismen är Vincent Van Gogh. I hans målning "The starry night" kan vi se både tydliga drag av impressionismen. Men hans tydliga konstnärliga uttryck förmedlar också känslor i penseldragen, vilket kom att inspirera expressionisterna.

I kretsen Die Brücke möter vi gatuliv, erotik och urban oro. I Der Blaue Reiter prövas färgens andliga laddning och musiken blir förebild för ett mer abstrakt bildspråk.

Förkrigstidens eufori ersätts av krigstrauma och social angelägenhet, där bilder av sårade kroppar och sargade städer markerar en ny verklighet.

Edvard Munch blir en avgörande förlöpare med sin psykologiska intensitet. Gemensamt är övertygelsen att konsten ska skära igenom ytan och blotta människans existentiella läge i en modern, splittrad tid.

målningen ångest av munhc, mörka färger och ögon som spänner i en — Angst (Ångest) 1894. Edvard Much. Olja på duk. Via Much Museum

Tongivande expressionistiska konstnärer:

Ernst Ludwig Kirchner (1880–1938): Gata, Berlin, Självporträtt som soldat, Marzella.
Wassily Kandinsky (1866–1944): Komposition VII, Improvisation 28, Der Blaue Reiter.
Franz Marc (1880–1916): Blå häst I, Djurens öde, Den gula kon.
Egon Schiele (1890–1918): Porträtt av Wally, Självporträtt med uppsträckt arm, Hus med tvätt på krökt gata.

Kubism

Kubismen växer fram i Paris omkring 1907–1914 och gör upp med illusionistiskt djup. Cézannes konstruktion av formen, iberisk skulptur och afrikanska masker blir utlösande. Med Flickorna från Avignon 1907 börjar Picasso och Braque analysera motivet som sammanfogade plan. I den analytiska fasen 1909–1912 bryts föremål ner i facettsystem.

färgfält som ser ut som en dekonstruerad fiol — Fiolen. 1916. Juan Gris. Olja på plywood. Via: Museo Reina Sofia

Färgen dämpas och flera synvinklar visas samtidigt, vilket skapar en tät, nästan monokrom väv. Runt 1912 övergår arbetet i syntetisk kubism.

Första världskriget sprider konstnärerna men tanken om konsten som konstruktion lever vidare i purism, futurism, konstruktivism och De Stijl. Gemensamt är övertygelsen att verkligheten inte speglas utan byggs, plan mot plan, i ett nytt visuellt språk.

De centrala konstnärerna för kubismen och deras verk:

Pablo Picasso (1881–1973): Flickorna från Avignon, Ma Jolie, Stilleben med flätad stol.
Georges Braque (1882–1963): Hus i L’Estaque, Violin och ljusstake, Flaska och fiskar.
Juan Gris (1887–1927): Solgardinen, Violin och schackbräde, Stilleben med öppet fönster.
Fernand Léger (1881–1955): Nakna i skogen, Staden, Tre kvinnor.