Statsministern är Sveriges regeringschef och leder regeringens arbete. Statsministerämbetet infördes 1876, och rollen har sedan dess utvecklats sida vid sida med den svenska demokratin – från 1800-talets elitstyrda politik till dagens parlamentariska system. 👑
I den här artikeln får du en komplett kronologisk översikt över Sveriges statsministrar, från Louis De Geer till dagens statsminister Ulf Kristersson.
Sverige har haft 35 statsministrar sedan statsministerämbetet infördes 1876. Den första statsministern var Louis De Geer, som tillträdde den 20 mars 1876. Sveriges nuvarande statsminister är Ulf Kristersson. Statsministern är regeringschef och leder regeringens arbete.
Snabbguide: Sveriges statsministrar 📋
- 📅 Statsministerämbetet infördes: 1876
- 🥇 Första statsminister: Louis De Geer
- 🏛️ Nuvarande statsminister: Ulf Kristersson
- 🔢 Antal statsministrar sedan 1876: 35
- 👑 Statsministern är Sveriges regeringschef
- 👩 Första kvinnliga statsminister: Magdalena Andersson
🧭 Vad gör Sveriges statsminister?
Statsministern är Sveriges regeringschef och leder regeringen. Statsministern utser övriga statsråd, samordnar regeringens arbete, företräder Sverige i många internationella sammanhang – bland annat i Europeiska rådet – och ansvarar politiskt inför riksdagen.
Är statsministern samma sak som statschef?
Nej. Statsministern är regeringschef och har den politiska ledarrollen, medan kungen är statschef med främst representativa och ceremoniella uppgifter. Vill du förstå hur den här rollfördelningen hänger ihop med hela det demokratiska systemet? Läs vår artikel om Sveriges demokrati.
🏛️ Statsministerämbetets historia
Statsministerämbetet infördes 1876 genom en reform av 1809 års regeringsform, och 2026 fyller ämbetet 150 år.1 Louis De Geer blev Sveriges första statsminister och fick rollen som regeringens främste ledamot, med uppgift att leda och hålla samman regeringens arbete. Sedan dess har rollen utvecklats genom parlamentarismens genombrott i början av 1900-talet och fram till dagens demokratiska system.
Varför infördes statsministerämbetet?
Regeringsarbetet behövde ledas och samordnas tydligare i takt med att staten blev mer komplex. Statsministern blev regeringens främste ledamot – en roll som senare, i och med parlamentarismens genombrott, också gjorde regeringen ansvarig inför riksdagen.
🕰️ Tidslinje: statsministerämbetet i Sverige
Här ser du de viktigaste milstolparna i statsministerämbetets 150-åriga historia, från Louis De Geer 1876 till dagens statsminister:
1876
Louis De Geer blir Sveriges första statsminister
Statsministerämbetet inrättas genom en reform av 1809 års regeringsform.
1917–1920
Parlamentarismens genombrott
Regeringens roll förändras i grunden när principen om att regeringen måste ha riksdagens stöd slår igenom.
1932
Per Albin Hansson blir statsminister
Förknippas med folkhemmet och leder Sverige genom stora delar av 1930- och 1940-talen.
1946
Tage Erlander tillträder
Blir Sveriges längst sittande statsminister, med drygt 23 år vid makten.
1969
Olof Palme blir statsminister
Leder Sverige under en internationellt profilerad och politiskt intensiv period.
1986
Ingvar Carlsson tar över efter Olof Palme
Efter mordet på Olof Palme utses Ingvar Carlsson till statsminister av riksdagen.
1991
Carl Bildt blir statsminister
Leder en borgerlig koalitionsregering fram till 1994.
1996
Göran Persson blir statsminister
Leder en socialdemokratisk regering fram till 2006.
2006
Fredrik Reinfeldt blir statsminister
Leder alliansregeringen fram till 2014.
2014
Stefan Löfven blir statsminister
Leder en koalitionsregering med Miljöpartiet fram till 2021.
2021
Magdalena Andersson blir Sveriges första kvinnliga statsminister
Ett historiskt vattendelarmoment efter 145 år av enbart manliga statsministrar.
2022
Ulf Kristersson blir statsminister
Leder en minoritetsregering med stöd av Sverigedemokraterna.
2026
Statsministerämbetet fyller 150 år
Sverige har vid det här laget haft 35 statsministrar sedan 1876.
📜 Lista över Sveriges statsministrar
Här är en kronologisk lista över alla som lett Sveriges regering sedan 1876. Flera statsministrar har innehaft ämbetet vid mer än ett tillfälle, vilket är anledningen till att Sverige haft 53 regeringsbildningar men bara 35 unika statsministrar.1
| Statsminister | Parti/beteckning | Mandatperiod |
|---|---|---|
| Louis De Geer d.ä. | Oberoende | 1876–1880 |
| Arvid Posse | Lantmannapartiet | 1880–1883 |
| Carl Johan Thyselius | Oberoende | 1883–1884 |
| Robert Themptander | Lantmannapartiet | 1884–1888 |
| Gillis Bildt | Oberoende | 1888–1889 |
| Gustaf Åkerhielm | Oberoende | 1889–1891 |
| Erik Gustaf Boström | Lantmannapartiet | 1891–1900 |
| Fredrik von Otter | Oberoende | 1900–1902 |
| Erik Gustaf Boström (2:a gången) | Lantmannapartiet | 1902–1905 |
| Johan Ramstedt | Oberoende | 1905 |
| Christian Lundeberg | Oberoende | 1905 |
| Karl Staaff | Liberala samlingspartiet | 1905–1906 |
| Arvid Lindman | Lantmanna- och borgarpartiet | 1906–1911 |
| Karl Staaff (2:a gången) | Liberala samlingspartiet | 1911–1914 |
| Hjalmar Hammarskjöld | Oberoende | 1914–1917 |
| Carl Swartz | Oberoende | 1917 |
| Nils Edén | Liberala samlingspartiet | 1917–1920 |
| Hjalmar Branting | Socialdemokraterna | 1920 |
| Louis De Geer d.y. | Oberoende | 1920–1921 |
| Oscar von Sydow | Oberoende | 1921 |
| Hjalmar Branting (2:a gången) | Socialdemokraterna | 1921–1923 |
| Ernst Trygger | Nationella partiet | 1923–1924 |
| Hjalmar Branting (3:e gången) | Socialdemokraterna | 1924–1925 |
| Rickard Sandler | Socialdemokraterna | 1925–1926 |
| Carl Gustaf Ekman | Frisinnade folkpartiet | 1926–1928 |
| Arvid Lindman (2:a gången) | Allmänna valmansförbundet | 1928–1930 |
| Carl Gustaf Ekman (2:a gången) | Frisinnade folkpartiet | 1930–1932 |
| Felix Hamrin | Frisinnade folkpartiet | 1932 |
| Per Albin Hansson | Socialdemokraterna | 1932–1936 |
| Axel Pehrsson-Bramstorp | Bondeförbundet | 1936 |
| Per Albin Hansson (2:a gången) | Socialdemokraterna | 1936–1946 |
| Tage Erlander | Socialdemokraterna | 1946–1969 |
| Olof Palme | Socialdemokraterna | 1969–1976 |
| Thorbjörn Fälldin | Centerpartiet | 1976–1978 |
| Ola Ullsten | Folkpartiet | 1978–1979 |
| Thorbjörn Fälldin (2:a gången) | Centerpartiet | 1979–1982 |
| Olof Palme (2:a gången) | Socialdemokraterna | 1982–1986 |
| Ingvar Carlsson | Socialdemokraterna | 1986–1991 |
| Carl Bildt | Moderaterna | 1991–1994 |
| Ingvar Carlsson (2:a gången) | Socialdemokraterna | 1994–1996 |
| Göran Persson | Socialdemokraterna | 1996–2006 |
| Fredrik Reinfeldt | Moderaterna | 2006–2014 |
| Stefan Löfven | Socialdemokraterna | 2014–2021 |
| Magdalena Andersson | Socialdemokraterna | 2021–2022 |
| Ulf Kristersson | Moderaterna | 2022– |
Sveriges statsministrar i modern tid
Om hela listan känns lång kan det vara enklare att fokusera på perioden från 1969 och framåt:
| Statsminister | Parti | Mandatperiod |
|---|---|---|
| Olof Palme | Socialdemokraterna | 1969–1976, 1982–1986 |
| Thorbjörn Fälldin | Centerpartiet | 1976–1978, 1979–1982 |
| Ola Ullsten | Folkpartiet | 1978–1979 |
| Ingvar Carlsson | Socialdemokraterna | 1986–1991, 1994–1996 |
| Carl Bildt | Moderaterna | 1991–1994 |
| Göran Persson | Socialdemokraterna | 1996–2006 |
| Fredrik Reinfeldt | Moderaterna | 2006–2014 |
| Stefan Löfven | Socialdemokraterna | 2014–2021 |
| Magdalena Andersson | Socialdemokraterna | 2021–2022 |
| Ulf Kristersson | Moderaterna | 2022– |
🥇 Vem var Sveriges första statsminister?
Sveriges första statsminister var Louis De Geer, som tillträdde den 20 mars 1876 och avgick den 19 april 1880. Han är framför allt känd för att som justitiestatsminister ha drivit igenom representationsreformen 1866 – reformen som ersatte den gamla fyraståndsriksdagen (adel, präster, borgare och bönder) med en tvåkammarriksdag. Det var alltså inte första gången De Geer stod i centrum för en stor statlig omvandling.
När statsministerposten sedan inrättades tio år senare, 1876, låg det nära till hands att just han fick uppdraget att forma den nya rollen. Han beskrivs ofta som en försiktig, sansad ämbetsman snarare än en driven partipolitiker – han tillhörde ingen tydlig partibeteckning, vilket var vanligt bland 1800-talets tidiga statsministrar.
Under hans tid vid makten fanns ännu inget parlamentariskt system i modern mening: regeringen utsågs av kungen och behövde inte ha riksdagens uttryckliga stöd för att sitta kvar, vilket skiljer sig markant från hur en statsminister utses i dag. De Geer avgick 1880 efter en infekterad strid om försvarsfrågan, och efterträddes av Arvid Posse.
🏛️ Vem är Sveriges statsminister idag?
Sveriges nuvarande statsminister är Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna. Han tillträdde den 18 oktober 2022, efter riksdagsvalet samma höst, och efterträdde då Socialdemokraternas Magdalena Andersson.
Kristersson leder en minoritetsregering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Regeringen har inte egen majoritet i riksdagen utan är beroende av parlamentariskt stöd från Sverigedemokraterna, ett samarbete som formaliserades genom det så kallade Tidöavtalet inför regeringsbildningen 2022.2
Innan han blev statsminister var Kristersson bland annat socialförsäkringsminister under Alliansregeringen och partiledare för Moderaterna sedan 2017. Som statsminister har han bland annat lett Sveriges arbete med Natomedlemskapet, som slutfördes i mars 2024, samt Sveriges ordförandeskap i olika internationella sammanhang.
Hur blir man statsminister i Sverige?
Efter ett val, eller om en sittande regering avgår, föreslår talmannen en statsministerkandidat. Riksdagen röstar sedan om kandidaten, som kan bli statsminister så länge riksdagen inte röstar nej enligt reglerna. Statsministern utser därefter sina ministrar. Vill du läsa mer om hur riksdagen faktiskt genomför den här omröstningen och vilken roll ledamöterna spelar? Läs vår guide om Sveriges riksdag.
😢 Vem tog över efter Olof Palme?
Ingvar Carlsson tog över som Sveriges statsminister efter Olof Palme. Palme mördades på öppen gata i centrala Stockholm på kvällen den 28 februari 1986, på väg hem från en biovisning tillsammans med sin fru Lisbet.
Mordet kom som en total chock för landet – aldrig tidigare hade en sittande svensk statsminister mist livet under sin ämbetsperiod, och händelsen förändrade i grunden hur svenskar såg på sin egen trygghet och öppenhet.
Ingvar Carlsson, som vid tillfället var vice statsminister, trädde in som ställföreträdande statsminister redan dagen efter mordet och säkerställde att regeringsarbetet kunde fortsätta utan avbrott. Den 12 mars 1986 utsågs han formellt till statsminister av riksdagen och ledde därefter en socialdemokratisk regering fram till 1991.
Att övergången kunde ske så pass odramatiskt och i enlighet med grundlagens ordinarie process sågs i efterhand som ett tecken på att de svenska statsinstitutionerna klarade av att fungera stabilt även mitt i en akut nationell kris. Carlsson kom senare att bli statsminister en andra gång, 1994–1996, efter en period med borgerligt styre under Carl Bildt.
⏳ Sveriges längst och kortast sittande statsministrar
Tage Erlander – rekordlång tid som statsminister
Tage Erlander är Sveriges längst sittande statsminister – han ledde regeringen från den 11 oktober 1946 till den 14 oktober 1969, drygt 23 sammanhängande år, och förknippas starkt med välfärdsstatens utbyggnad under efterkrigstiden.
I andra änden av skalan finns Felix Hamrin, som var statsminister i endast sju veckor sommaren och hösten 1932 – från den 6 augusti till den 24 september – vilket gör honom till den statsminister som suttit kortast tid.1
👩 Sveriges första kvinnliga statsminister
Magdalena Andersson blev Sveriges första kvinnliga statsminister när hon valdes av riksdagen den 24 november 2021. Innan hon blev statsminister var hon finansminister sedan 2014 och partisekreterare för Socialdemokraterna innan dess.
Hennes tillträde blev ovanligt dramatiskt. Samma dag som hon valdes till statsminister röstades regeringens budgetproposition ner till förmån för oppositionens budget, vilket fick Miljöpartiet att lämna den tilltänkta koalitionen. Andersson valde då att avgå redan innan den planerade regeringen hade hunnit tillträda. Riksdagen valde henne på nytt den 29 november, denna gång som chef för en renodlad socialdemokratisk regering utan Miljöpartiet, och den nya regeringen tillträdde formellt den 30 november 2021.
Hon ledde regeringen fram till den 18 oktober 2022, då hon avgick efter att valresultatet i riksdagsvalet samma höst gav underlag för ett regeringsskifte. Hennes tid vid makten var kort, men den historiska betydelsen av att en kvinna för första gången ledde Sveriges regering gjorde perioden till ett tydligt vattendelarmoment i svensk politisk historia.
Snart är det val igen i Sverige, här kan du läsa om hur ett svenskt val går till och hur du ska göra för att rösta.
⭐ Betydelsefulla statsministrar i Sveriges historia
1876–1880
Louis De Geer
Sveriges första statsminister och central i 1800-talets reformpolitik.
1920, 1921-1923, 1924-1925
Hjalmar Branting
Socialdemokratisk pionjär, statsminister vid tre separata tillfällen 1920–1925, och en av arbetarrörelsens tidiga ledargestalter.
1932–1936, 1936–1946,
Per Albin Hansson
Förknippas med begreppet folkhemmet och ledde Sverige genom andra världskriget, med flera olika koalitions- och samlingsregeringar.
1946–1969
Tage Erlander
Långvarig statsminister under efterkrigstiden, förknippad med välfärdsstatens expansion och det svenska folkhemsbyggets glansdagar.
1969–1976, 1982–1986
Olof Palme
Internationellt känd och politiskt profilerad statsminister, förknippad med utrikespolitik, välfärd och en stark ideologisk hållning.
2006–2014
Fredrik Reinfeldt
Ledde alliansregeringen 2006–2014, förknippad med jobbpolitik och ett längre sammanhängande borgerligt regeringssamarbete.
2021–2022
Magdalena Andersson
Sveriges första kvinnliga statsminister, med en kort men historiskt betydelsefull mandatperiod 2021–2022.
🗳️ Statsministrar och politiska partier
Statsministrar kommer oftast från partier som har starkt stöd i riksdagen, eller som lyckas bygga en koalition med tillräckligt stöd. Under 1900-talet dominerade Socialdemokraterna posten under långa perioder, medan borgerliga statsministrar från bland annat Moderaterna och Centerpartiet lett landet i flera perioder sedan 1970-talet.
Socialdemokratiska och borgerliga statsministrar
Socialdemokraterna har totalt haft flest statsministrar sedan parlamentarismens genombrott, men borgerliga koalitioner och enskilda partier har också lett regeringen under flera längre perioder – till exempel under Fälldin, Bildt, Reinfeldt och Kristersson.
🔄 Hur har statsministerrollen förändrats?
Rollen har blivit alltmer central över tid, bland annat på grund av parlamentarismens genombrott, partiernas utveckling, mediernas ökade betydelse, EU-medlemskapet, internationella kriser och ett växande behov av samordning inom regeringen.
Statsministern i dagens politik
Statsministern är i dag ofta regeringens tydligaste ansikte utåt, och rollen kräver samordning, kommunikation och krishantering i en helt annan omfattning än på 1800-talet.
📝 Sammanfattning – Sveriges statsministrar genom tiderna
- Statsministerämbetet infördes 1876.
- Louis De Geer var Sveriges första statsminister.
- Sverige har haft 35 statsministrar fördelat på 53 regeringsbildningar.
- Ulf Kristersson är nuvarande statsminister.
- Magdalena Andersson var Sveriges första kvinnliga statsminister.
- Tage Erlander är den som suttit längst, Felix Hamrin kortast.
Sveriges statsministrar visar hur svensk politik har utvecklats från 1800-talet till modern parlamentarisk demokrati. En privatlärare i samhällskunskap eller historia kan hjälpa dig att förstå Sveriges statsministrar, regeringar och politiska utveckling inför prov, uppsatser eller muntliga presentationer. 🎓
Källor
- Regeringen. Statsministerämbetet. Hämtad juli 2026. https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/statsministerambetet-i-sverige/
- Regeringen. Statsministerämbetet firar 150 år. Hämtad juli 2026. https://www.regeringen.se/artiklar/2026/03/statsministerambetet-firar-150-ar/
- Regeringen. Sveriges regering – Ulf Kristersson. Hämtad juli 2026. https://www.regeringen.se/sveriges-regering/statsradsberedningen/ulf-kristersson/
- Sveriges riksdag. Så bildas regeringen. Hämtad juli 2026. https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/demokrati/sa-bildas-regeringen/
- Wikipedia. Regeringen Kristersson. Hämtad juli 2026. https://sv.wikipedia.org/wiki/Regeringen_Kristersson
- SO-rummet. Sveriges statsministrar under 100 år. Hämtad juli 2026. https://www.so-rummet.se/kategorier/sveriges-statsministrar-under-100-ar
Sammanfatta med AI:
Gillar du artikeln? Visa det gärna!
Loading...
