Hur många sjöar har Sverige? Sverige är känt för sina många sjöar, som inte bara präglar landskapet utan också spelar en central roll i landets ekosystem och kultur. Med närmare 100 000 sjöar är Sverige ett av världens mest sjörika länder, och dessa vattendrag har format både natur och samhälle genom tusentals år.
Sjöar i Sverige
Sverige har cirka 100 000 sjöar större än en hektar (10 000 kvadratmeter), där Vänern är den största med en yta på 5 450 km².[1] Dessa sjöar täcker tillsammans över 9% av landets totala yta. Den djupaste sjön är Hornavan i Norrbottens län med ett maxdjup på 212 meter.[2]
Med sin yta på 5 450 km² och volym på 153 000 miljoner kubikmeter är Vänern en av kontinentens mest imponerande sjöar.
Översiktstabell – Sveriges 15 största sjöar
| Sjönamn | Yta (km²) | Maxdjup (m) | Landskap | Typ | Särskild egenskap |
|---|---|---|---|---|---|
| Vänern | 5450 | 106 | Dalsland, Västergötland, Värmland | Insjö | Sveriges och Västeuropas största sjö |
| Vättern | 1886 | 120 | Östergötland, Västergötland, Närke, Småland | Insjö | Exceptionellt klart vatten |
| Mälaren | 1073 | 66 | Uppland, Södermanland, Västmanland | Insjö | Stockholms dricksvatten |
| Hjälmaren | 464 | 18 | Närke, Södermanland | Insjö | Mycket grund och rik på fisk |
| Storsjön | 458 | 74 | Jämtland | Insjö | Hem för legenden om Storsjöodjuret |
| Torneträsk | 331 | 168 | Lappland | Fjällsjö | Norrlands största naturliga sjö |
| Siljan | 293 | 134 | Dalarna | Insjö | Skapad av meteoritnedslag |
| Hornavan | 262 | 212 | Lappland | Fjällsjö | Sveriges djupaste sjö |
| Akkajaure | 260 | ~100 | Lappland | Vattenmagasin | Reglerad för vattenkraft |
| Uddjaure | 249 | ~70 | Lappland | Vattenmagasin | Del av Lule älvs kraftverk |
| Storavan | 183,6 | ~80 | Lappland | Vattenmagasin | Tillsammans med Uddjaure |
| Bolmen | 173,2 | 37 | Småland | Insjö | Skånes dricksvattenkälla |
| Storuman | 170,7 | ~90 | Lappland | Vattenmagasin | Vattenkraftsreglerad |
| Stora Lulevatten | 162,7 | ~60 | Lappland | Insjö | Del av Lule älvs system |
| Kallsjön | 158,5 | 97 | Jämtland | Insjö | Stor volym trots måttlig yta |
Översikt över de största sjöar i Sverige
Sverige är ett land som verkligen lever upp till sitt rykte som sjörikt. Detta beror på att landets berggrund består av många sprickor och fördjupningar tack vare inlandsisens framfart under den senaste istiden. Vårt klimat är dessutom gynnsamt för överskott av vatten på marken, vilket skapar perfekta förutsättningar för sjöbildning.[2]
Antal och storlek
I Sverige finns nära 100 000 sjöar som är större än en hektar (10 000 kvadratmeter).[1] Enligt forskning från Uppsala universitet utgör detta en knapp promille av de uppskattningsvis 117 miljoner insjöarna i världen.[3] De svenska sjöarna täcker uppemot 9 procent av Sveriges landyta, vilket kan jämföras med världens sjöar som totalt täcker knappt 4 procent av den totala landytan.[1][3]
De flesta sjöarna är små – cirka 80 000 är mellan en och tio hektar stora. En tredjedel av den totala sjöytan i landet utgörs dock av de 23 största sjöarna, vilka alla är över 100 kvadratkilometer i storlek.[2] Detta visar att även om antalet små sjöar är överväldigande, så dominerar de stora sjöarna när det gäller total vattenyta.
Antalet sjöar och sjöarealen förändras över tid på grund av bland annat landhöjningen, sjösänkningar, indämningar, erosion och igenväxning. Sjöytan varierar också under året, bland annat på grund av reglering av sjöarna för vattenkraft.[2]
Geografisk fördelning
Inom Norrbottens län finns 30 procent av Sveriges sjöar.[1][2] Länet härbärgerar även landets djupaste sjö Hornavan, där de senaste mätningarna angett 212 meter som största vattendjup. Detta visar på den dramatiska geologiska skillnaden mellan olika delar av Sverige.
De fem "sjötätaste" svenska landskapen (flest sjöar per kvadratkilometer) är:[4]
- Blekinge – 0,32 sjöar per km² (cirka 900 sjöar totalt)
- Lappland – 0,27 sjöar per km²
- Dalsland – 0,24 sjöar per km²
- Jämtland – 0,21 sjöar per km²
- Härjedalen – 0,21 sjöar per km²
Räknat efter sjöytan i procent av landskapets totala yta är Dalsland i topp med 25 procent. Därefter följer Västergötland och Värmland (båda 19 procent), Östergötland (14 procent) och Närke (13 procent). Alla dessa fem landskap har del av en eller flera av Sveriges fyra största insjöar.[4]
Gotland och Öland tillhör de mest sjöfattiga landskapen i Sverige. Öland räknas ibland som det allra sjöfattigaste med endast 17 sjöar. Detta förklaras till stor del av en berggrund av kalksten, ett material som har lättare för att släppa igenom regnvatten.[5]
De största sjöarna i Sverige – Detaljerade presentationer
1. Vänern – Västeuropas största insjö
Vänern
Typ: Insjö
Yta: 5 450 km²
Djup: Max 106 m, medeldjup cirka 28 m
Volym: 153 000 miljoner m³
Landskap: Dalsland, Västergötland, Värmland
Län: Västra Götalands län, Värmlands län
Avrinning: Göta älv till Kattegatt
Särskilda kännetecken: Europas tredje största insjö. Innehåller cirka 1 000 miljoner kubikmeter dricksvatten.[1][2]
Vänern är Sveriges största och mest betydelsefulla sjö. Med sin yta på 5 450 kvadratkilometer är den överlägset störst i Skandinavien och den tredje största insjön i Europa, endast mindre än Ladoga och Onega i Ryssland. Sjön innehåller 153 000 miljoner kubikmeter vatten, vilket motsvarar mer än hälften av allt ytvatten i Sveriges sjöar.[1]
Vänern har en komplex geografi med många öar – över 22 000 öar och holmar finns i sjön. De största är Kållandsö, Hammarö och Torsö. Sjön har också stor betydelse för sjöfarten då den är förbunden med Östersjön via Göta kanal och med Vänern via Trollhätte kanal.
Kring Vänern finns flera större städer, bland annat Karlstad vid Klarälvens delta, Kristinehamn, Mariestad, Lidköping och Vänersborg. Sjön är viktig för både fiske, fritidsaktiviteter och som transportled.
2. Vättern – Sjön med det klaraste vattnet
Vättern
Typ: Insjö
Yta: 1 886 km²
Djup: Max 120 m, medeldjup cirka 39 m
Volym: 73 500 miljoner m³
Landskap: Östergötland, Västergötland, Närke, Småland
Län: Östergötlands län, Jönköpings län, Örebro län
Avrinning: Motala ström till Östersjön
Särskilda kännetecken: Exceptionellt klart vatten. Används som dricksvattenkälla för flera kommuner.[1][2]
Vättern är Sveriges näst största sjö och känd över hela landet för sitt kristallklara vatten. Sjön är långsmal och sträcker sig cirka 135 kilometer från norr till söder, men är bara omkring 30 kilometer bred på sitt bredaste ställe. Denna långsmala form påminner om en fjord och beror på att sjön ligger i en sprickdal i urberget.
Vätterns exceptionellt klara vatten beror på flera faktorer: sjöns stora djup (upp till 120 meter), begränsad näringstillförsel och bra syresättning. Vattnet är så rent att det används som dricksvattenkälla för flera kommuner. Siktedjupet kan vara upp till 15 meter, vilket är mycket ovanligt för svenska sjöar.
Vid Vättern ligger flera städer: Motala, Vadstena, Jönköping, Hjo och Karlsborg. Sjön har stor betydelse för turism och friluftsliv. Den berömda cykelloppet Vätternrundan, som går runt hela sjön (cirka 300 km), är ett av Sveriges största motionslopp.
3. Mälaren – Huvudstadens sjö
Mälaren
Typ: Insjö (tidigare havsvik)
Yta: 1 073 km²
Djup: Max 66 m, medeldjup cirka 13 m
Volym: 14 300 miljoner m³
Landskap: Uppland, Södermanland, Västmanland
Län: Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Västmanlands län
Avrinning: Norrström till Östersjön
Särskilda kännetecken: Stockholms dricksvattenkälla. Innehåller cirka 1 200 öar.[1][2]
Mälaren är Sveriges tredje största sjö och har enorm betydelse för Stockholmsregionen. Sjön är Sveriges mest komplexa med sina många vikar, sund och cirka 1 200 öar. Denna komplicerade geografi gör att sjöns strandlinje är exceptionellt lång – över 1 000 kilometer.
Mälaren var för cirka 2 000 år sedan en havsvik, men har genom landhöjningen blivit en färskvattenssjö. Detta skedde gradvis och var slutfört omkring år 1200. Denna historia förklarar varför sjön är relativt grund (medeldjup endast 13 meter) trots sin stora yta.
Sjön är livsviktig som dricksvattenkälla för Stockholmsregionen – över en miljon människor får sitt dricksvatten från Mälaren. Vid sjön ligger flera viktiga städer: Stockholm, Västerås, Enköping, Strängnäs och Eskilstuna. Mälaren har också stor historisk betydelse – här finns Drottningholm, Gripsholm, Birka och många andra historiska platser.
Här kan du läsa mer om Sveriges alla landskap.
4. Hjälmaren – Den grunda fiskesjön
Hjälmaren
Typ: Insjö
Yta: 464 km²
Djup: Max 18 m, medeldjup cirka 6 m
Volym: 3 000 miljoner m³
Landskap: Närke, Södermanland
Län: Örebro län, Södermanlands län
Avrinning: Eskilstunaån till Mälaren
Särskilda kännetecken: Mycket grund. Rik på gädda och gös. Stor igenväxningsproblematik.[1][2]
Hjälmaren är Sveriges fjärde största sjö till ytan men relativt liten till volymen eftersom den är mycket grund – medeldjupet är bara cirka 6 meter och det största djupet endast 18 meter. Detta gör sjön känslig för både övergödning och igenväxning.
Trots eller kanske tack vare grundheten är Hjälmaren känd som en utmärkt fiskesjö, särskilt för gädda och gös. Den stora grunda ytan ger rikligt med föda för fisk. Vid sjön ligger Örebro, som är den största staden vid sjöns stränder.
Historiskt har Hjälmaren varit mycket större, men genom sjösänkningar har ytan minskat betydligt. Den första stora sjösänkningen genomfördes redan på 1800-talet för att vinna jordbruksmark.
5. Storsjön – Hem för odjuret
Storsjön
Typ: Insjö
Yta: 458 km²
Djup: Max 74 m, medeldjup cirka 17 m
Volym: 8 000 miljoner m³
Landskap: Jämtland
Län: Jämtlands län
Avrinning: Indalsälven till Bottenhavet
Särskilda kännetecken: Känd för legenden om Storsjöodjuret. Viktig för Östersunds utveckling.[1][2]
Storsjön i Jämtland är Sveriges femte största sjö och central för regionen. Sjön ligger mitt i Jämtland och vid dess stränder ligger Östersund, länets största stad. Sjön är cirka 75 kilometer lång från nordväst till sydost.
Storsjön är internationellt känd för legenden om Storsjöodjuret, en sjöorm eller drake som enligt sägnen ska leva i sjöns djup. Berättelser om odjuret går tillbaka till 1600-talet och har gjort sjön till ett populärt turistmål. Även om ingen vetenskaplig bevisning finns för odjurets existens fortsätter berättelserna att fascinera.
Sjön har stor betydelse för regionen, både ekonomiskt och kulturellt. Den används för transporter, fiske och rekreation. Storsjön fryser normalt till under vintern, vilket skapar möjligheter för isskridsko- och långfärdsskridskoåkning.
6. Torneträsk – Nordens stora fjällsjö
Torneträsk
Typ: Fjällsjö
Yta: 331 km²
Djup: Max 168 m, medeldjup cirka 52 m
Volym: 17 100 miljoner m³
Landskap: Lappland
Län: Norrbottens län
Avrinning: Torne älv till Bottenviken
Särskilda kännetecken: Norrlands största naturliga sjö. Ligger vid Abisko nationalpark.[1][2]
Torneträsk är Sveriges sjätte största sjö och Norrlands största naturliga sjö. Sjön ligger i fjällvärlden i norra Lappland, cirka 70 mil norr om polcirkeln, och sträcker sig från Abisko i väster till Kiruna i öster. Dess läge i fjällmiljö gör den unik bland Sveriges stora sjöar.
Trots att sjön ligger så långt norrut fryser den inte alltid till på vintern, tack vare sitt stora djup (upp till 168 meter) och inflödet av relativt varmt vatten. Detta skapar ett särskilt mikroklimat i området. Sjön har stor betydelse som källa till Torne älv, en av Sveriges nationalälvar.
Vid Torneträsk ligger Abisko turiststation och Abisko nationalpark, ett av Sveriges mest populära områden för fjällvandringar och nordljusobservationer. Den berömda Kungsleden passerar längs sjöns norra sida.
7. Siljan – Meteoritkraterns sjö
Siljan
Typ: Insjö (i meteoritkrater)
Yta: 293 km²
Djup: Max 134 m, medeldjup cirka 28 m
Volym: 8 100 miljoner m³
Landskap: Dalarna
Län: Dalarnas län
Avrinning: Dalälven till Östersjön
Särskilda kännetecken: Bildad i meteoritkrater för 377 miljoner år sedan. Centrum för svensk sommarkultur.[1][2]
Siljan är Sveriges sjunde största sjö och en av landets mest kända. Sjön ligger i hjärtat av Dalarna och har en närmast mytisk status i svensk kultur. Den karakteristiska rundade formen beror på att sjön ligger i en krater skapad av en meteoritnedslag för cirka 377 miljoner år sedan. Detta gör Siljan till ett av Europas största meteoritkratrar.
Kring Siljan ligger flera av Dalarnas mest kända orter: Mora, Rättvik, Leksand och Tallberg. Området är centrum för svensk folkkultur och tradition, med midsommarfirande, folkmusik och dalahästar. Vasaloppet, världens största längdskidlopp, startar i Sälen och går till målgången i Mora vid Siljan.
Sjön har stor betydelse för turism och är en av Sveriges mest besökta turistdestinationer sommartid. Siljan är också viktig för fiske och fritidsbåtsliv.
8. Hornavan – Sveriges djupaste sjö
Hornavan
Typ: Fjällsjö (reglerad)
Yta: 262 km² (varierar 200-283 km²)
Djup: Max 212 m
Volym: 11 200 miljoner m³
Landskap: Lappland
Län: Norrbottens län
Avrinning: Skellefte älv till Bottenviken
Särskilda kännetecken: Sveriges djupaste sjö. Reglerad för vattenkraft.[1][2][6]
Hornavan är Sveriges djupaste sjö med ett maxdjup på 212 meter enligt de senaste mätningarna.[2] Sjön ligger i norra Lappland och är omgiven av fjällmiljö. Namnet "Hornavan" kommer från samiska och betyder "fjordsjön", vilket beskriver sjöns långsmala form.
Sjön är reglerad för vattenkraft, vilket gör att ytan varierar mellan cirka 200 och 283 kvadratkilometer beroende på vattenstånd. Trots regleringen behåller sjön sin naturliga skönhet och är ett populärt område för fiske, särskilt efter röding.
Hornavans stora djup gör sjön till en viktig plats för limnologisk forskning (studier av insjöar). Det stora djupet bidrar också till att sjön har mycket rent vatten med god syresättning även på djupet.
Sveriges djupaste sjöar
Förutom Hornavan, som är Sveriges djupaste sjö med sina 212 meter, finns flera andra mycket djupa sjöar i landet:
| Sjö | Maxdjup (m) | Landskap | Län |
|---|---|---|---|
| Hornavan | 212 | Lappland | Norrbottens län |
| Torneträsk | 168 | Lappland | Norrbottens län |
| Siljan | 134 | Dalarna | Dalarnas län |
| Vättern | 120 | Östergötland | Östergötlands län |
| Vänern | 106 | Västergötland | Västra Götalands län |
Alla de fem djupaste sjöarna överstiger 100 meters djup, vilket är anmärkningsvärt. De flesta av de djupaste sjöarna ligger i norra Sverige, där inlandsisen skapat djupa dalgångar och sprickdalar som senare fyllts med vatten.[1][2]
Betydelsen av sjöarna för Sverige
Sveriges sjöar spelar en fundamental roll för landet på flera olika sätt.
Ekologisk betydelse
Sjöarna utgör viktiga livsmiljöer för många arter och bidrar till biologisk mångfald. De fungerar som habitat för fisk, fåglar, insekter och växter. Många fågelarter är helt beroende av sjömiljöer för överlevnad, och sjöarna är viktiga rastplatser för flyttfåglar.
Sjöarna spelar också en viktig roll i näringskretsloppen. De tar emot näringsämnen från omgivande landområden, och vattenväxter och alger omvandlar dessa näringsämnen till organiskt material som blir föda för andra organismer.
De svenska insjöarna kan delas in i olika naturtyper enligt Europeiska unionens art- och habitatdirektiv:[7]
- Näringsfattiga sjöar – klart vatten, få näringsämnen
- Ävjestrandsjöar – grunt vatten med sandstränder
- Kransalgssjöar – särskild vegetation av kransalger
- Naturligt näringsrika sjöar – rik växt- och djurvärld
- Myrsjöar – sjöar i eller vid myrar med speciell karaktär
Kulturell och ekonomisk betydelse
Sjöarna har historiskt varit viktiga för transport, fiske och bosättning. Många av Sveriges städer har vuxit upp vid sjöar just för att dessa erbjöd transportmöjligheter, dricksvatten och fisk. Sjöfarten på de stora sjöarna, särskilt Vänern och Mälaren, har varit avgörande för svensk handel och industri.
Idag är sjöarna viktiga för:
- Dricksvatten – Mälaren, Vättern, Vänern och Bolmen är viktiga vattenkällor för miljontals människor
- Vattenkraft – Många sjöar är reglerade för vattenkraftsproduktion
- Fiske – Både yrkesfiske och sportfiske är viktiga näringar
- Turism och rekreation – Sjöarna lockar miljontals besökare årligen för bad, båtliv och naturupplevelser
- Transport – Göta kanal och andra vattenvägar möjliggör sjötransporter
Sjöarnas namn och namngivning
I Sverige finns cirka 30 000 olika sjönamn, vilket visar på en rik tradition av namngivning. De vanligaste sjönamnen är:[2]
- Långtjärnen
- Svarttjärnen
- Stortjärnen
- Abborrtjärnen
- Lillsjön
Många av sjöarna har fått namn efter sin form eller sitt förhållande till andra sjöar, exempelvis genom att namnen innehåller orden Övre, Nedre, Norra, Södra eller genom förstavelserna Lill-, Stor- eller Mellan-. Närmare 40 000 av landets sjöar är dock namnlösa.[2]
Sjöarnas namn säger ofta något om var i landet sjön ligger:[2]
- -gölen och -dammen – vanliga i södra Sverige
- -jaure, -sel, -avan – typiska för norra delarna av landet (samiska ursprung)
- -järvi, -lompolo, -luoppal, -saivo – förekommer nästan uteslutande i Norrbotten (finskugriskt ursprung)
- -gyl – ovanlig ändelse i gränsområdet mellan Skåne, Blekinge och Småland
- -hån – specifik för delar av Härjedalen, Dalarna och norra Värmland
- -tjärnen, -sjön – vanligast och förekommer över hela landet
Vanliga frågor om Sveriges sjöar
Hur många sjöar finns det i Sverige?
Det finns cirka 100 000 sjöar större än en hektar (10 000 kvadratmeter) i Sverige.[1][2] Om man inkluderar även mindre vattensamlingar blir antalet ännu högre – SMHI och Lantmäteriet listar gemensamt över 369 000 vattensamlingar.[1]
Vilken är Sveriges största sjö?
Vänern är Sveriges största sjö med en yta på 5 450 km².[1][2] Den är också Västeuropas största insjö och Europas tredje största efter Ladoga och Onega i Ryssland.
Vilken är Sveriges djupaste sjö?
Hornavan är Sveriges djupaste sjö med ett maxdjup på 212 meter.[1][2] Sjön ligger i Norrbottens län i norra Lappland.
Varför har Sverige så många sjöar?
Sverige har många sjöar tack vare inlandsisens framfart som skapade många sprickor och fördjupningar i berggrunden. Dessutom har Sverige ett gynnsamt klimat med överskott av vatten på marken, vilket bidrar till sjöbildning.[2]
Vilka sjöar används som dricksvattenkällor?
De viktigaste sjöarna för dricksvattenförsörjning är Mälaren (Stockholm och omgivning), Vättern (flera kommuner), Vänern (vissa kommuner) och Bolmen (Skåne via Bolmentunneln).[1][2]
Sammanfattning
Sveriges sjöar är en ovärderlig resurs som präglar hela landet. Från den mäktiga Vänern med sina 5 450 kvadratkilometer till de djupa fjällsjöarna i norr som Hornavan med sina 212 meters djup – varje sjö har sin unika karaktär och betydelse.
Med närmare 100 000 sjöar som täcker över 9 procent av Sveriges yta är landet verkligen ett av världens mest sjörika. Dessa sjöar ger oss dricksvatten, energi, fisk, rekreation och ovärderliga naturupplevelser. De är hem för en rik biologisk mångfald och utgör en central del av svensk kultur och identitet.
Att förstå och värna om våra sjöar är avgörande för framtiden. De står inför utmaningar från klimatförändringar, övergödning och annan miljöpåverkan, men med rätt förvaltning kan de fortsätta att berika Sverige för kommande generationer.
Källor
- SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut). "Sveriges sjöar". Tillgänglig: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/sveriges-sjoar
- SMHI. "Faktapaket: Sveriges sjöar – Hydrologi". Tillgänglig: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/sveriges-sjoar
- Uppsala universitet (2014). "Antalet sjöar i världen äntligen räknade". Tillgänglig via forskning och publikationer.
- SMHI. "Sveriges sjötätaste landskap". Tillgänglig via SMHI:s databaser.
- Ölands Naturskyddsförening. "Vattendrag och sjöar".
- Wikipedia. "Insjöar i Sverige". Tillgänglig: https://sv.wikipedia.org/wiki/Insjöar_i_Sverige
- SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). "Sjöar och vattendrag".
Sammanfatta med AI:
Gillar du artikeln? Visa det gärna!
Loading...
