Den 18 april 2027 går Finland till riksdagsval, då 200 ledamöter ska väljas till landets riksdag för de kommande fyra åren. Men hur fungerar egentligen det finska valsystemet, och vad skiljer det från det svenska? Vilka partier ställer upp och vilka politiska frågor kan prägla valet?
Här går vi igenom allt du behöver veta om riksdagsvalet i Finland 2027, från viktiga datum och kandidater till de frågor som kan påverka landets politiska framtid.
🗳️ Riksdagsvalet i Finland 2027 – kortfattat
- Valdag: Söndagen den 18 april 2027
- Förhandsröstning i Finland: 7–13 april 2027
- Förhandsröstning utomlands: 7–10 april 2027
- Mandatperiod: 2027–2031
- Röstningssätt: Förhandsröstning eller röstning på valdagen
- Officiell informationskälla: Vaalit.fi
När är riksdagsvalet i Finland 2027?
Det finska riksdagsvalet äger rum söndagen den 18 april 2027. På valdagen håller vallokalerna öppet mellan klockan 9.00 och 20.00. Väljarna kan då endast rösta i den vallokal som de har tilldelats utifrån sin folkbokföringsadress.
Precis som i Sverige finns det möjlighet att rösta i förväg. I Finland pågår förhandsröstningen den 7–13 april 2027, medan finländare utomlands kan förhandsrösta den 7–10 april. Det finns även särskilda röstningsformer för personer som inte kan ta sig till en vallokal, exempelvis röstning i hemmet eller på vårdinrättningar.
Men arbetet inför valet börjar långt tidigare. Partierna inleder sina valkampanjer, utser kandidater och förbereder sina vallistor flera månader före valdagen. Här är en översikt över de viktigaste datumen inför riksdagsvalet 2027:
📅 Viktiga datum inför riksdagsvalet i Finland 2027
- 18 oktober 2026 – Den officiella valkampanjperioden inleds
- 9 mars 2027 – Sista dagen för partierna att lämna in kandidatansökningar
- 18 mars 2027 – Kandidatlistorna fastställs
- 7–13 april 2027 – Förhandsröstning i Finland ⭐
- 7–10 april 2027 – Förhandsröstning utomlands
- 18 april 2027 – Valdag ⭐
- 21 april 2027 – Det slutliga valresultatet fastställs
Hur fungerar riksdagsval i Finland?
Finland är en parlamentarisk republik där den politiska makten delas mellan riksdagen, regeringen och presidenten. Till skillnad från Sverige, som är en monarki, har Finland en folkvald president som statschef. Men det är framför allt riksdagen och regeringen som ansvarar för landets inrikespolitik.
riksdagsledamöter
I riksdagsvalet 2027 väljer finländarna 200 ledamöter som ska representera befolkningen under de kommande fyra åren. Precis som i Sverige ansvarar riksdagen för att stifta lagar, besluta om statsbudgeten och granska regeringens arbete. Valresultatet påverkar också vilka partier som kan bilda regering och vem som blir statsminister.
Presidenten väljs däremot i ett separat val vart sjätte år. Presidentens uppgifter handlar främst om utrikes- och säkerhetspolitik, som leds i samarbete med regeringen. Presidenten är också överbefälhavare för Finlands försvarsmakt.
Läs här om du vill veta mer om Finlands politiska partier.

Hur skiljer sig röstningen från Sverige?
En viktig skillnad mellan de finska och svenska riksdagsvalen är hur väljarna röstar. I Sverige röstar man i första hand på ett parti, med möjlighet att personrösta på en kandidat. I Finland måste väljaren däremot välja en enskild kandidat och skriva kandidatens nummer på valsedeln.
Rösten räknas både till kandidaten och till partiets sammanlagda röstetal. Partiets röster påverkar hur många mandat det får, medan kandidaternas personliga röster avgör vilka av partiets kandidater som blir invalda. Det innebär att de enskilda kandidaterna spelar en större roll i det finska valsystemet än i det svenska.
| Finland | Sverige | |
|---|---|---|
| Vad röstar man på? | En kandidat | Ett parti, med möjlighet att personrösta |
| Hur gör man? | Skriver kandidatens nummer på valsedeln | Väljer en partivalsedel och kan kryssa en kandidat |
| Kan man rösta enbart på ett parti? | Nej | Ja |
| Hur fördelas mandaten? | Utifrån partiernas eller valförbundens samlade röster i valkretsen | Utifrån partiernas röster, med utjämningsmandat |
| Vem blir invald? | Kandidaternas personliga röster avgör deras ordning inom partiet eller valförbundet | Personröster kan påverka, annars spelar partiernas kandidatlistor en avgörande roll |
Att rösta i det finska riksdagsvalet går till på ungefär samma sätt, oavsett om man förhandsröstar eller röstar på valdagen:
- Välj en kandidat från den egna valkretsen.
- Besök en vallokal och visa giltig legitimation.
- Skriv kandidatens nummer på valsedeln.
- Vik valsedeln och lämna den enligt valförrättarens anvisningar.
Du kan läsa mer här om Finlands politiska historia och system.
Vem får rösta i det finska riksdagsvalet?
Alla finska medborgare som har fyllt 18 år senast på valdagen har rösträtt i riksdagsvalet. Det gäller oavsett om de är bosatta i Finland eller utomlands.
Även finska medborgare som bor i Sverige kan alltså rösta i valet 2027. De kan bland annat förhandsrösta på särskilda röstningsställen utomlands, exempelvis vid finska ambassader och konsulat.
Inför valet får alla röstberättigade ett meddelande om sin rösträtt, antingen elektroniskt eller per post. Där finns information om var och när de kan rösta. Mer information om rösträtt och röstningsställen finns på den officiella webbplatsen Vaalit.fi.

Varför spelar valkretsarna roll i Finland?
Inför riksdagsvalet presenterar de finska partierna successivt sina kandidater. De slutliga kandidatlistorna och kandidatnumren fastställs den 18 mars 2027. Först då är det helt klart vilka kandidater som ställer upp i respektive valkrets.
Vad är en valkrets?
Precis som Sverige är Finland indelat i olika valkretsar. I Finland finns det 13 valkretsar, och väljarna kan endast rösta på kandidater som ställer upp i den egna valkretsen. De 200 platserna i Finlands riksdag fördelas mellan valkretsarna, huvudsakligen utifrån hur många finska medborgare som är bosatta i respektive område. Det innebär att större valkretsar får fler mandat än mindre.
Två exempel på hur systemet fungerar:
Nylands valkrets: Finlands största valkrets sett till antalet mandat. Den omfattar bland annat Esbo och Vanda, men inte Helsingfors, som har en egen valkrets.
Ålands valkrets: Har alltid ett mandat i riksdagen, oavsett befolkningsmängd. Det innebär att Åland är garanterat en egen representant.
Valkretsarnas storlek påverkar också valresultatet. I mindre valkretsar, där färre mandat fördelas, krävs det vanligtvis en större andel av rösterna för att ett parti ska få en plats i riksdagen. Därför kan ett parti få mandat i en större valkrets men bli utan representation i en mindre, trots en liknande andel av rösterna.
I det finska riksdagsvalet fördelas mandaten enligt d’Hondts metod, som är en form av proportionellt valsystem. Det innebär att partiernas sammanlagda röster avgör hur många mandat de kan få i varje valkrets.
För att en kandidat ska bli invald spelar både de personliga rösterna och partiets totala röstetal roll. Ju fler röster ett parti får, desto fler av dess kandidater kan få en plats i riksdagen.
Hur kan man lära känna kandidaterna inför valet?
Ett enkelt sätt att få en bättre bild av kandidaternas politiska åsikter är att använda en valkompass. Inför finska val publicerar flera medier valkompasser där kandidaterna får ta ställning till olika politiska frågor. Genom att jämföra deras svar blir det lättare att förstå var de står politiskt och vilka frågor de prioriterar.
Bland de medier som brukar publicera valkompasser finns Svenska Yle och Helsingin Sanomat. Eftersom medierna ofta ställer olika frågor kan det vara intressant att jämföra flera valkompasser för att få en bredare bild av kandidaternas ståndpunkter.

Var kan man följa riksdagsvalets resultat?
Resultatet av det finska riksdagsvalet kan följas direkt under valkvällen den 18 april 2027. De officiella resultaten publiceras av Finlands justitieministerium på Vaalit.fi, medan medier som Svenska Yle rapporterar om rösträkningen och den politiska utvecklingen.
När vallokalerna stänger klockan 20.00 offentliggörs de första resultaten från förhandsröstningen. Därefter räknas valdagens röster, och bilden av valresultatet blir successivt tydligare. Det slutliga resultatet fastställs den 21 april 2027.
Vad händer efter valet?
När rösterna har räknats börjar arbetet med att bilda en ny regering. Precis som i Sverige är det inte säkert att det största partiet kan regera ensamt. Ofta behöver flera partier samarbeta för att få tillräckligt stöd i riksdagen.
Efter valet utses en regeringssonderare, som undersöker vilka partier som kan samarbeta och bilda regering. Vanligtvis kommer regeringssonderaren från det största partiet, men det är inte något formellt krav.
De partier som går vidare till regeringsförhandlingar diskuterar sedan sin gemensamma politik, fördelningen av ministerposter och ett regeringsprogram för de kommande fyra åren.

När förhandlingarna är klara väljer riksdagen en ny statsminister, som därefter formellt utnämns av Finlands president. Presidenten utnämner också regeringens övriga ministrar.
Valresultatet avgör alltså inte bara vilka partier och kandidater som får plats i riksdagen, utan påverkar också vilka partier som kan bilda regering och vilken politik Finland kommer att föra under de kommande åren.
Bild på Alexander Stubb av Jaan Kynnap via Wikimedia commons.
Vilka frågor kan prägla riksdagsvalet 2027?
Även om partiernas slutliga valprogram presenteras närmare valdagen går det redan att urskilja flera politiska frågor som kan få betydelse i det finska riksdagsvalet 2027. Mycket handlar om utvecklingen under den avgående mandatperioden och de reformer som genomförts av statsminister Petteri Orpos borgerligt ledda regering, som tillträdde 2023.
💶 Statsfinanser och statsskuld
En av Petteri Orpos regerings viktigaste målsättningar har varit att stärka Finlands offentliga ekonomi och bromsa den växande statsskulden. Regeringen har genomfört besparingar och nedskärningar, samtidigt som den försökt stimulera ekonomisk tillväxt.
Den finska ekonomin har börjat återhämta sig efter flera svaga år, men de offentliga finanserna är fortfarande under press. Hur Finland ska minska underskotten och samtidigt finansiera välfärden kan därför bli en viktig fråga inför valet.
👷 Sysselsättning och arbetsmarknad
När Orpos regering tillträdde 2023 satte den upp målet att öka sysselsättningen med 100 000 personer under mandatperioden. Regeringen har också genomfört flera förändringar på arbetsmarknaden och inom socialförsäkringssystemet för att öka drivkrafterna att arbeta.
Resultaten har dock inte motsvarat regeringens ursprungliga förväntningar. Arbetslösheten har legat på en hög nivå, och i augusti 2026 låg den trendjusterade arbetslösheten på omkring 10 procent. Sysselsättningen har samtidigt visat vissa tecken på återhämtning.
❤️ Sjukvård och välfärd
I januari 2023 genomförde Finland en omfattande reform av sjukvården och den sociala omsorgen. Ansvaret för dessa tjänster flyttades från kommunerna till särskilda regionala organisationer, så kallade välfärdsområden.
Reformen har följts av diskussioner om finansiering, vårdköer, personalbrist och tillgången till vård i olika delar av landet. Hur välfärdsområdena ska finansieras och hur invånarna ska få tillgång till likvärdig vård är frågor som kan få betydelse i valet.
🛡️ Säkerhet och försvar
Finlands säkerhetspolitiska situation har förändrats kraftigt sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Finland blev medlem i Nato den 4 april 2023 och har därmed, precis som Sverige, lämnat sin tidigare militära alliansfrihet.
Inför riksdagsvalet 2027 handlar säkerhetsdebatten bland annat om försvarets resurser, cybersäkerhet, försörjningsberedskap och Finlands roll inom Nato. Även relationen till Ryssland och utvecklingen i närområdet är viktiga frågor.
⚡ Energi, klimat och investeringar
Finland satsar på ren energi, ny industri och investeringar som kan bidra till ekonomisk tillväxt. Samtidigt diskuteras hur landets klimatmål ska förenas med industrins konkurrenskraft, energibehov och elpriser. Ett uppmärksammat exempel är Googles besked i september 2026 om att investera minst 13 miljarder euro i datacenter, AI-infrastruktur och energiprojekt i Finland under de kommande två åren.
Investeringen har väckt frågor om arbetstillfällen, energiförsörjning och miljöpåverkan, vilket visar hur ekonomisk utveckling och klimatfrågor kan komma att mötas i valdebatten.
🎓 Skola och utbildning
Finland har länge haft ett internationellt gott rykte inom utbildning, men under senare år har landets skolresultat försämrats. I den internationella PISA-undersökningen 2022 presterade finska elever fortfarande över OECD-genomsnittet, men resultaten hade sjunkit jämfört med tidigare mätningar.
Utvecklingen har lett till diskussioner om grundskolans kvalitet, utbildningens resurser och hur elevernas kunskaper kan förbättras. Även finansieringen av högre utbildning, nedskärningar och behovet av kvalificerad arbetskraft är återkommande politiska frågor.
Riksdagsvalet 2027 blir ett viktigt tillfälle för Finland att staka ut sin politiska riktning för de kommande fyra åren. Med frågor som ekonomi, säkerhet och välfärd på dagordningen finns det mycket att följa inför valdagen den 18 april. Även för Sverige är valet intressant, eftersom utvecklingen i grannlandet kan få betydelse för det nordiska samarbetet och den gemensamma säkerheten.
Sammanfatta med AI:









