De politiska partierna spelar en central roll i Finland, precis som i Sverige. Även den som inte följer finsk politik särskilt noga kan stöta på nyheter om opinionsmätningar, regeringsbeslut och politiska debatter.

Men hur väl känner du egentligen till Finlands politiska partier? Vilka är de största, vad står de för och hur skiljer de sig från varandra? Det finska politiska systemet har mycket gemensamt med det svenska, men det finns också viktiga skillnader. Här får du en introduktion till Finlands politiska landskap och de partier som spelar en avgörande roll inför riksdagsvalet 2027.

🏛️Översikt över finlands politiska partier

  • Politiskt system: Parlamentarisk flerpartidemokrati
  • Antal riksdagsplatser: 200
  • Antal riksdagspartier: 9
  • Höger: Samlingspartiet, Sannfinländarna, Kristdemokraterna och Rörelse Nu
  • Mitten: Centern och Svenska folkpartiet (SFP)
  • Vänster och grön politik: Socialdemokraterna (SDP), Vänsterförbundet och Gröna förbundet

Indelningen är förenklad. Partiernas politiska ståndpunkter varierar mellan olika sakfrågor.

De bästa tillgängliga lärarna i politik
Oliver
5
5 (3 recensioner)
Oliver
200 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Lisa
5
5 (4 recensioner)
Lisa
250 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Sayyid wahid
Sayyid wahid
180 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Ruth
Ruth
500 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Gullis
5
5 (1 recensioner)
Gullis
300 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Jakob
5
5 (2 recensioner)
Jakob
300 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Joacim
5
5 (1 recensioner)
Joacim
300 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Malva
Malva
265 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Oliver
5
5 (3 recensioner)
Oliver
200 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Lisa
5
5 (4 recensioner)
Lisa
250 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Sayyid wahid
Sayyid wahid
180 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Ruth
Ruth
500 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Gullis
5
5 (1 recensioner)
Gullis
300 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Jakob
5
5 (2 recensioner)
Jakob
300 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Joacim
5
5 (1 recensioner)
Joacim
300 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Malva
Malva
265 kr
/h
Gift icon
Första lektionen är inkluderad!
Nu kör vi!

Hur fungerar Finlands politiska system?

Finlands politiska system liknar på många sätt Sveriges. Landet är en parlamentarisk demokrati med flera politiska partier, där regeringen måste ha riksdagens förtroende.

Den finska riksdagen, som kallas Eduskunta på finska, består av 200 ledamöter som väljs vart fjärde år. Precis som i Sverige bildas regeringar ofta genom samarbeten mellan flera partier.

En viktig skillnad är att Finland är en republik med en folkvald president, som bland annat leder landets utrikespolitik i samverkan med regeringen. Det är däremot statsministern och regeringen som ansvarar för den dagliga politiken.

De finska partierna placeras ofta på en traditionell vänster–höger-skala, men skiljer sig också åt i frågor som språk, miljö, ekonomi och invandring.

Plenisalen
Riksdagens viktigaste uppgift, det vill säga att stifta lagar, sker i plenum. Bild: Unsplash/Joakim Honkasalo

Finlands riksdagspartier

Finland har nio riksdagspartier som representerar olika politiska ideologier och samhällsintressen. Precis som i Sverige finns det både höger- och vänsterpartier, men också partier med särskilt fokus på exempelvis språkfrågor, miljö och regional utveckling. Här går vi igenom de nio partierna, vad de står för och vilken roll de spelar i finsk politik.

Parti (svenska)Parti (finska)FörkortningPolitisk inriktning
SamlingspartietKansallinen KokoomusSamlMitten–höger, liberalkonservativt
SannfinländarnaPerussuomalaisetSannfNationalkonservativt, högerpopulistiskt
SocialdemokraternaSuomen Sosialidemokraattinen PuolueSDPMitten–vänster, socialdemokratiskt
CenternSuomen KeskustaCCenterparti med fokus på landsbygd och regional utveckling
Gröna förbundetVihreä liittoGrönaGrönt, socialliberalt
VänsterförbundetVasemmistoliittoVFVänsterpolitik, demokratisk socialism
Svenska folkpartietSuomen ruotsalainen kansanpuolueSFPLiberalt, värnar om svenskan och Finlands tvåspråkighet
KristdemokraternaSuomen KristillisdemokraatitKDKristdemokratiskt, värdekonservativt
Rörelse NuLiike NytRNMarknadsliberalt, fokus på företagande och entreprenörskap

Låt oss börja med en genomgång av riksdagspartierna i storleksordning:

Samlingspartiet – Kansallinen Kokoomus (Kok.)

Samlingspartiets blåsippa-logo
  • Grundat: 1918
  • Ordförande: Petteri Orpo
  • Politisk inriktning: Mitten–höger, liberalkonservativt
  • Viktigaste frågor: Ekonomi, företagande och internationellt samarbete

Samlingspartiet är ett borgerligt parti som betonar individens frihet, personligt ansvar, företagande och en ansvarsfull ekonomisk politik. Partiet vill skapa goda förutsättningar för företag att växa och anser att den offentliga ekonomin behöver vara i balans. Därför förespråkar Samlingspartiet framför allt ekonomisk tillväxt och begränsade offentliga utgifter, snarare än höjda skatter, för att minska statens skuldsättning.

Politiskt ligger Samlingspartiet till höger om mitten och har länge varit positivt inställt till både EU och Nato. I riksdagsvalet 2023 blev det Finlands största parti med 48 av riksdagens 200 mandat. Partiledaren Petteri Orpo blev därefter landets statsminister och leder den borgerliga koalitionsregeringen.

Sannfinländarna – Perussuomalaiset (PS)

Sannfinländarnas logo
  • Grundat: 1995
  • Ordförande: Riikka Purra
  • Politisk inriktning: Höger, nationalkonservativt och högerpopulistiskt
  • Viktigaste frågor: Invandring, nationell identitet och EU-politik

Sannfinländarna är ett nationalistiskt och värdekonservativt parti som framför allt betonar Finlands nationella identitet, en restriktiv invandringspolitik och ett minskat inflytande från EU. Partiet vill värna om finsk kultur och traditionella värderingar, samtidigt som det anser att statens resurser i första hand ska gå till den egna befolkningens välfärd och trygghet.

Sannfinländarna fick sitt stora politiska genombrott under 2010-talet och har sedan dess etablerat sig som ett av Finlands största partier. Under senare år har partiet rört sig längre åt höger, särskilt i ekonomiska frågor. I riksdagsvalet 2023 blev Sannfinländarna näst störst med 46 mandat och ingår sedan dess i den borgerliga koalitionsregeringen under statsminister Petteri Orpo. Partiledaren Riikka Purra är också Finlands finansminister.

Socialdemokraterna – Suomen Sosialidemokraattinen Puolue (SDP)

SDP-partiets logo
  • Grundat: 1899
  • Ordförande: Antti Lindtman
  • Politisk inriktning: Mitten–vänster, socialdemokratiskt
  • Viktigaste frågor: Välfärd, utbildning, jämlikhet och arbetsliv

Finlands socialdemokratiska parti, SDP, har mycket gemensamt med Socialdemokraterna i Sverige. Partiet vill värna om välfärdsstaten, stärka den offentliga vården och utbildningen samt minska de ekonomiska och sociala skillnaderna i samhället. Grundtanken är att alla ska ha samma möjligheter i livet, oavsett bakgrund, inkomst eller var i landet de bor.

SDP placerar sig till vänster om mitten och förespråkar en ekonomisk politik där tillväxt och hållbara statsfinanser kombineras med en stark offentlig sektor och ett socialt skyddsnät. Partiet betonar också arbetstagarnas rättigheter och anser att ekonomiska reformer ska genomföras på ett socialt rättvist sätt.

I riksdagsvalet 2023 blev SDP Finlands tredje största parti med 43 mandat. Efter att ha lett regeringen under Sanna Marins tid som statsminister gick partiet i opposition. Sedan 2023 leds SDP av Antti Lindtman, som är en av de centrala oppositionspolitikerna inför riksdagsvalet 2027.

Centern – Suomen Keskusta (Kesk.)

Centerpartiets logo
  • Grundat: 1906
  • Ordförande: Antti Kaikkonen
  • Politisk inriktning: Mitten, med både liberala och konservativa inslag
  • Viktigaste frågor: Landsbygdsutveckling, regionalpolitik och lokalt företagande

Centern grundades 1906 under namnet Maalaisliitto (Agrarförbundet) för att företräda landsbygdsbefolkningens intressen. Med tiden har partiet utvecklats till ett bredare mittenparti, men landsbygden och regional utveckling har fortsatt att vara centrala frågor. Partiet vill att människor ska kunna bo, arbeta och driva företag i hela Finland, inte bara i de större städerna.

Precis som svenska Centerpartiet har finska Centern sina rötter i bonderörelsen. Politiskt kombinerar partiet liberala och konservativa värderingar och har historiskt kunnat samarbeta med partier på båda sidor av den politiska mitten.

Centern var länge ett av Finlands tre största partier och har vid flera tillfällen lett landets regering. Under senare år har dock väljarstödet minskat kraftigt. I riksdagsvalet 2019 förlorade partiet många mandat, och nedgången fortsatte 2023, då Centern fick 23 mandat och blev Finlands fjärde största parti. Sedan dess befinner sig partiet i opposition.

Gröna förbundet – Vihreä liitto (Vihr.)

  • Grundat: 1987
  • Ordförande: Sofia Virta
  • Politisk inriktning: Mitten–vänster, grönt och socialliberalt
  • Viktigaste frågor: Miljö, klimat, utbildning och social rättvisa

Gröna förbundet har sina rötter i 1980-talets miljörörelse och har, precis som Miljöpartiet i Sverige, klimat- och miljöfrågor som en central del av sin politik. Partiet arbetar bland annat för att bekämpa klimatförändringarna, skydda den biologiska mångfalden och främja en hållbar samhällsutveckling. Andra viktiga frågor är utbildning, jämställdhet och att minska fattigdomen och de sociala klyftorna.

Politiskt brukar Gröna förbundet placeras till vänster om mitten, men partiet kombinerar gröna och socialliberala värderingar och passar därför inte alltid in på den traditionella vänster–höger-skalan.

Efter ett framgångsrikt riksdagsval 2019, då partiet fick 20 mandat, minskade stödet i valet 2023 till 13 mandat. Samma år tog Sofia Virta över som partiledare efter Maria Ohisalo. Under Virtas ledning har partiet fortsatt att prioritera klimat och miljö, samtidigt som ekonomisk hållbarhet, välfärd och social rättvisa har fått stort utrymme i partiets politik.

Vänsterförbundet – Vasemmistoliitto (Vas.)

Vänsterförbundets logo
  • Grundat: 1990
  • Ordförande: Minja Koskela
  • Politisk inriktning: Vänster, demokratiskt socialistiskt
  • Viktigaste frågor: Ekonomisk jämlikhet, välfärd, arbetstagares rättigheter och klimatpolitik

Vänsterförbundet är ett socialistiskt och rödgrönt parti som kombinerar traditionell vänsterpolitik med ett starkt engagemang för miljö- och klimatfrågor. Precis som Vänsterpartiet i Sverige vill partiet minska de ekonomiska klyftorna, stärka välfärden och förbättra villkoren för arbetstagare.

En central del av Vänsterförbundets politik är att alla ska ha tillgång till god sjukvård, utbildning och ekonomisk trygghet, oavsett inkomst eller bakgrund. Partiet förespråkar en omfördelande skattepolitik och anser att samhället har ett stort ansvar för att motverka fattigdom och ojämlikhet.

Klimatfrågan är också viktig för Vänsterförbundet, som vill kombinera en grön omställning med social rättvisa. Partiet grundades 1990 och har sedan dess etablerat sig som ett av Finlands vänsterpartier. I riksdagsvalet 2023 fick Vänsterförbundet 11 mandat och tillhör oppositionen inför valet 2027.

Svenska folkpartiet – Suomen ruotsalainen kansanpuolue (SFP/RKP)

SFP:s logo
  • Grundat: 1906
  • Ordförande: Anders Adlercreutz
  • Politisk inriktning: Mitten–höger, liberalt
  • Viktigaste frågor: Tvåspråkighet, utbildning, jämställdhet och individens frihet

Svenska folkpartiet (SFP) arbetar framför allt för att bevara Finlands tvåspråkighet och stärka den svenskspråkiga befolkningens rättigheter. Partiet vill säkerställa att det går att få utbildning, sjukvård och offentlig service på både svenska och finska. Samtidigt är SFP ett liberalt parti som betonar individens frihet, jämställdhet, minoriteters rättigheter och ett öppet samhälle.

Politiskt brukar SFP placeras i mitten eller något till höger om mitten. Partiet kombinerar en liberal ekonomisk politik med socialliberala värderingar och har historiskt kunnat samarbeta med både höger- och vänsterpartier.

Trots att SFP är ett relativt litet parti har det länge haft en betydelsefull roll i finsk politik. Mellan 1979 och 2015 ingick partiet oavbrutet i Finlands regeringar, oavsett politisk färg. Efter fyra år i opposition återvände SFP till regeringen 2019 och ingår även i Petteri Orpos koalitionsregering, som tillträdde 2023.

Kristdemokraterna – Suomen Kristillisdemokraatit (KD)

Kristdemokraternas logo
  • Grundat: 1958
  • Ordförande: Sari Essayah
  • Politisk inriktning: Mitten–höger, kristdemokratiskt och värdekonservativt
  • Viktigaste frågor: Familjepolitik, kristna värderingar, företagande och välfärd

Kristdemokraterna i Finland bygger, precis som sin svenska motsvarighet, sin politik på kristna värderingar och en konservativ samhällssyn. Partiet betonar familjens betydelse, individens ansvar och vikten av att värna traditionella värderingar. Andra centrala frågor är företagande, sysselsättning och att skapa ekonomisk trygghet för barnfamiljer, äldre och människor i utsatta situationer.

Politiskt placerar sig Kristdemokraterna till höger om mitten och kombinerar en företagarvänlig ekonomisk politik med ett starkt engagemang för sociala frågor. Partiet har också en konservativ hållning i flera värderingsfrågor, bland annat när det gäller abort och familjepolitik, vilket har skapat politiska skiljelinjer gentemot mer liberala partier.

Kristdemokraterna fick fem mandat i riksdagsvalet 2023 och ingår sedan dess i Petteri Orpos koalitionsregering. Partiledaren Sari Essayah är Finlands jord- och skogsbruksminister.

Rörelse Nu – Liike Nyt (Liik.)

Rörelse Nu-partiets logo
  • Grundat: 2018
  • Partiledare: Harry ”Hjallis” Harkimo
  • Politisk inriktning: Mitten–höger, liberalt och marknadsvänligt
  • Viktigaste frågor: Företagande, individens frihet och politiskt nytänkande

Rörelse Nu är det yngsta av Finlands riksdagspartier och grundades 2018 av bland andra affärsmannen och politikern Harry ”Hjallis” Harkimo, som tidigare tillhörde Samlingspartiet. Partiet bildades med ambitionen att förändra hur politik bedrivs, bland annat genom att öka medborgarnas inflytande och göra det politiska beslutsfattandet mer öppet och tillgängligt.

Till skillnad från många traditionella partier vill Rörelse Nu lägga större vikt vid konkreta sakfrågor än vid politiska ideologier. Partiet förespråkar bland annat digitala lösningar som gör det möjligt för medborgare att delta i politiska diskussioner och påverka beslut.

Politiskt brukar Rörelse Nu placeras till höger om mitten, med fokus på marknadsekonomi, företagande, individens frihet och ett positivt förhållningssätt till EU. Partiet registrerades officiellt 2019 och fick ett mandat i riksdagsvalet 2023. Hjallis Harkimo är partiets enda riksdagsledamot, och Rörelse Nu tillhör oppositionen inför valet 2027.

Övriga politiska partier

Utöver de nio riksdagspartierna finns det flera mindre partier som saknar representation i Finlands riksdag. Några av dem har en lång politisk historia, medan andra har bildats för att driva särskilda frågor.

Liberalpartiet (Liberaalipuolue)
Förespråkar individens frihet, marknadsekonomi, lägre skatter och en mindre offentlig sektor.
Frihetsalliansen (Vapauden liitto)
Ett nationalkonservativt parti som betonar nationellt självbestämmande, individuell frihet och motstånd mot Finlands medlemskap i EU och Nato.
Finlands kommunistiska parti (Suomen Kommunistinen Puolue)
Driver frågor om socialism, arbetstagarnas rättigheter, ekonomisk jämlikhet och motstånd mot EU och Nato.
Djurrättspartiet (Eläinoikeuspuolue)
Fokuserar framför allt på djurens rättigheter, djurskydd och miljöfrågor.

Även om dessa partier har ett begränsat väljarstöd bidrar de till bredden i Finlands politiska landskap. Ingen av dem fick något mandat i riksdagsvalet 2023.

Du kan också läsa mer om finlands politiska system.

Finland har nio riksdagspartier med olika politiska mål och prioriteringar, från ekonomi och välfärd till invandring, klimat och språkfrågor. Inför riksdagsvalet 2027 blir det intressant att följa hur väljarstödet utvecklas, vilka partier som stärker sin ställning och vilka samarbeten som kan forma Finlands nästa regering.

Källor

  1. Allianssi. Lättlästa partipresentationer. Hämtad 15 okt 2026.
  2. Justitieministeriet. Det fastställda resultatet av riksdagsvalet 2023. Hämtad 15 okt 2026.
  3. Finlands riksdag. Riksdagens officiella webbplats. Hämtad 15 okt 2026.
  4. Justitieministeriet. Registrering av politiska partier i Finland. Hämtad 15 okt 2026.
  5. Samlingspartiet. Partiets värderingar och principprogram. Hämtad 15 okt 2026.
  6. Centern i Finland. Partiets principprogram 2026. Hämtad 15 okt 2026.
  7. Svenska folkpartiet. Partiprogram 2025. Hämtad 15 okt 2026.
  8. Rörelse.nu. Partiets grundläggande principer. Hämtad 15 okt 2026.
  9. Gröna förbundet. Partiets principprogram 2020–2028. Hämtad 15 okt 2026.
  10. Vänsterförbundet. Politiskt målprogram 2025–2028. Hämtad 15 okt 2026.
  11. Kristdemokraterna. Partiets principprogram. Hämtad 15 okt 2026.

Sammanfatta med AI:

Gillar du artikeln? Visa det gärna!

5,00 (1 note(s))
Loading...

Kajsa

Flerspråkig skribent för bloggar och andra nyhetsforum. Bott i flertalet länder i Europa och älskar att lära mig om nya kulturer!