Gustav III av Sverige – Teaterkungen som förändrade Sverige

De bästa tillgängliga lärarna i historia

Nu kör vi!

Biografi – från kronprins till kung

Gustav III 🎭

Född/död:

24 januari 1746 - 29 mars 1792

Sköts:

16 mars 1792

Regering:

1771 – 1792

Även känd som:

Teaterkungen

Efterträdare:

Hans son, Gustav IV Adolf

När blev Gustav III kung? Gustav III föddes den 24 januari 1746 som son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen¹. Han tillträdde tronen 1771 efter sin fars död och skulle regera Sverige fram till sin död 1792 – en period på 21 år som skulle förändra landet grundläggande.

Gustav tillhörde ätten Holstein-Gottorp och fick en gedigen utbildning. Redan tiden då Gustav III var barn präglades av en kulturell uppfostran i fransk anda, vilket skulle påverka hela hans framtida regeringsstil². Som kronprins gifte han sig 1766 – på ständernas begäran – med den danska prinsessan Sofia Magdalena av Danmark. Äktenskapet var politiskt arrangerat och blev inte lyckligt, men paret fick två söner: Gustav IV Adolf (1778-1837), som senare skulle bli kung, och Carl Gustav (1782-1783), som dog som spädbarn³.

Viktiga milstolpar i Gustav III:s liv och regering:

1771

Blir kung efter Adolf Fredriks död

1772

Genomför statskupp och inför ny regeringsform

1773

Grundar Kungliga Operan

1786

Stiftar Svenska Akademien

1788-1790

Krig mot Ryssland (och delvis Danmark)

1789

Förenings- och säkerhetsakten stärker kungamakten ytterligare

1792

Mördas på maskeradbal på Operan

Gustav III:s regering markerade övergången från frihetstiden till den gustavianska tiden – en period av starkare kungamakt men också kulturell blomstring.

Gustav III statskupp 1772 – varför och vad förändrades?

När Gustav III tillträdde tronen 1771 befann sig Sverige i djup politisk kris. Frihetstiden (1719-1772) hade präglats av ständiga konflikter mellan de två politiska partierna hattarna och mössorna, vilket lamslaget landets styrning. Riksdagen var paralyserad av partistrider, och främmande makter – framför allt Ryssland – blandade sig in i svensk politik⁴.

Den 19 augusti 1772 satte Gustav III sina planer i verket och genomförde en statskupp. Han började med att kalla in officerare till högvaktssalen där han höll ett medryckande tal: "Vill ni följa mig som edra förfäder följde Gustav Vasa och Gustav Adolf, så vill jag våga liv och blod för er och fäderneslandets räddning"⁵. Riksrådet som sammanträdde på slottet arresterades och ständernas makt begränsades kraftigt.

Målning föreställande Gustav III:s besök i Rom där han fick träffa Påven. © Bénigne Gagneraux/Nationalmuseum

Två dagar efter kuppen presenterade Gustav en ny regeringsform – 1772 års regeringsform – som fördelade makten på ett nytt sätt:

Kungen fick ensam bestämma vem som skulle vara riksråd
Riksdagen behöll rätten att bestämma skatterna
Kungen fick inte starta anfallskrig utan riksdagens tillåtelse
Lagstiftningen krävde samarbete mellan kung och riksdag

Skillnaden mellan frihetstid och gustaviansk tid var påtaglig. Under frihetstiden hade kungamakten varit kraftigt begränsad och riksdagen dominerat, medan Gustav III:s nya ordning återställde balansen till kungens fördel. Men Gustav var inte nöjd med 1772 års begränsningar.

Förenings- och säkerhetsakten 1789 innebar ett andra, ännu mer radikalt maktgrepp. Med hjälp av de tre ofrälse stånden (präster, borgare och bönder) lyckades Gustav kringgå adelns motstånd och stärka sin makt ytterligare⁶. Denne gång blev kungen nästan enväldig – han fick rätt att börja krig, full kontroll över förvaltningen och lagstiftningsiniativet lades i hans händer. Adelns privilegier reducerades drastiskt, och det gamla rådet ersattes av en "allmän beredning" där hälften av ledamöterna skulle vara ofrälse.

Kulturkungen – upplysning, tryckfrihet och Svenska akademien

Gustav III teater och kulturella insatser var kanske hans mest varaktiga arv. Han hade en genuin ambition att höja Sveriges kulturella status och stärka det svenska språket. Hans förebild var Ludvig XIV:s Frankrike, och han ville göra Stockholm till "nordens Paris".

Tryckfriheten och upplysningen var central för Gustav III:s reformprogram, åtminstone inledningsvis. 1774 utfärdade han en ny tryckfrihetsförordning som teoretiskt sett skulle skydda yttrandefriheten⁷. Paradoxalt nog begränsade denna förordning samtidigt kritik mot kungen och regeringen – Gustav ville ha upplysning, men på sina egna villkor.

Svenska Akademien, som grundades 1786, blev kanske Gustav III:s mest betydelsefulla kulturella skapelse. Akademien skapades efter förebild av Franska akademien och fick två huvuduppgifter: att utveckla det svenska språket och att "sjunga store mäns lov" i äreminnen⁸. Symboliskt nog gav Gustav sig själv det första priset för sitt äreminne över Lennart Torstenson. I akademien sattes ofrälse författare som Kellgren och Leopold vid sidan av adelsmän – en demokratisering av kulturlivet som speglade Gustav III:s bredare politiska strategi att balansera mellan olika samhällsklasser.

Gustav ombildade också Lovisa Ulrikas Vitterhetsakademi till Vitterhets-, historie- och antikvitets-akademien 1786, grundade Kungliga Musikaliska akademien redan 1771 och omvandlade Ritarakademin till Målar- och bildhuggarakademin 1773. Tillsammans bildade dessa institutioner ett omfattande nätverk för kulturell utveckling⁹.

Gustav III Teater - Operahus i Stockholm

Teatern och operan var Gustav III:s stora passion, vilket gav honom smeknamnet "teaterkungen". Kungliga Operan grundades 1773 med målet att skapa en inhemsk opera- och teaterkultur på svenska. Gustav skrev själv pjäser och deltog aktivt i scenarbetet. Han såg teatern som ett medel att utveckla det svenska språket och förfina folkets smak – ett typiskt upplyst synsätt på kulturens samhällsroll.