Skanna ditt minne efter något om Mesopotamien: vad kommer du att tänka på?
Mesopotamien kommer från grekiska och betyder landet mellan floderna. Det var mellan floderna Eufrat och Tigris för 5000 år sedan i nuvarande i Irak och Kuwait som världens första högkultur, den sumeriska, uppstod.
Flera av forntidens första städer fanns i Mesopotamien, så som Uruk, Ur, Larsa och Lagash. Området kom senare även att innefatta flera andra stora städer, t.ex. Babylon som kanske är den mest kända. Med hjälp av sina präster var det kungarna som styrde städerna.
För att verkligen förstå livet i Mesopotamien, civilisationens sociala strukturer, innovationer och kulturella framsteg, måste vi resa tillbaka till en tid där få skriftliga dokument finns bevarade från. I den artikel fokuserar vi närmare på de sumeriska, assyriska och babylioniska civilisationerna som tillsammans och enskilt dominerande över Mesopotamien.
Tidslinje över Mesopotamien
Nedan ges en kort överblick för hur de olika civilisationerna levde och styrde över Mesopotamien i olika perioder. Något som är viktigt att poängtera är att det inte alltid var en grupp som styrde över hela riket utan under vissa perioder så levde civilisationerna i samlevnad och/eller styrde olika delar av Mesopotamien1.
Sumererna
3200-2334 f.kr
Tidiga dynastiska perioden
Den första kända civilisation etablerar sig i Mesopotamien
2334-2154 f.kr
Akkadiska riket
Det akkadiska folket styr över sumererna
2112-2000 f.kr
Tredje Ur-dynastin
Sumererna tar över igen efter det akkadiska rikets kollaps
Assyrierna
2000-1750 f.kr
Gamla assyriska perioden
De första assyriska stadsstaterna etablerar sig
1365-1056 f.kr
Mellanassyriska perioden
Den assyriska civilisationen expanderar och konsoliderar sig i Mesopotamien ytterligare.
911-609 f.kr
Nyassyriska perioden
Den assyriska civilisationens höjdpunkt där de dominerar över Mesopotamien
Babylonier
1894-1595 f.kr
Det tidiga babyloniska riket
Babylonierna styr över Mesopotamien och den stora kungen Hammurabi styr under över riket för en del av perioden
1595-1155
Babylonien under kassitisk kontroll
Det kassitiska folket som härstammar från Irak tar över det babylonska riket och för Mesopotamien under kassitisk kontroll.
626-539 f.kr
Nybabyloniska perioden
Babylonierna under det sista stora mesopatiska riket som till största del dominerades av assyrierna
Basfakta om Mesopotamien
Namnet kommer från grekiskan: 'mesos' som betyder 'mitten' och 'potamos', vilket översätts till 'flod', vilket ger betydelsen 'land mellan floderna'.
Geografi
Lägligt placerat inom Tigris och Eufrats flodsystem var detta ett rikt, bördigt land skyddat på nordöstra sidan av bergskedjan Zagros. Ett stort ökenområde täckte regionens norra del; när man reser söderut blir landet gradvis blötare, prickigt med kärr och gyttja.
Sett på en samtida karta omfattade regionen som kallas Mesopotamien större delen av Irak, Kuwait och delar av Syrien, såväl som sydöstra Turkiet.
De stora bosättningarna – Babylon, Nineve, Kalah och Arbela, samt Assur (tills Assyrien bröt sig loss för att bilda sitt eget imperium) låg alla inbäddade på Tigris östra strand.
Denna plats gav dem gott om vatten, medan städerna i väster blev beroende av det ombytliga Eufrat för att få tillgång till vatten2.
Regering
Mesopotamien styrdes av kungar, kejsare och serier av härskare från samma familj – dynastier. Av dessa lämnade kung Ur-Nammu ett fantastiskt arv: världens äldsta kompletta juridiska codex.
När de inträffade var maktöverföringar i allmänhet inte fredliga; även inom dynastierna var de ganska brutala. Invasioner och övertaganden, ledda av mäktiga män eller familjer, var oftast hur man vann ledarskap.
Ett utmärkt exempel på ett sådant tilfälle är när sumererna, den äldsta mesopotamiska civilisationen (och en av de första i världen, tillsammans med forntida egyptier), övertogs av akkadierna.
De fick behålla sin kultur och sitt sätt att leva; i själva verket utbytte de kulturella element med varandra, framförallt språk, till den grad att båda samhällena en gång var tvåspråkiga. Så småningom blev det sumeriska språket helt subsumerat. Vid 2 000 f.Kr. talade alla i hela imperiet bara akkadiska3.
Är du nyfiken på att veta hur mycket den mesopotamiska civilisationen liknar det antika Egyptens?
Mesopotamien i ekonomiska termer
Vid foten av Zagrosbergen var det relativt lätt att driva jordbruk men längre söderut var jordbruk endast möjligt med manuell bevattning av torra marker och frekvent dränering av blötare områden.
Efter att ha fått kontroll över vattnet blev skördarna rikliga – så mycket att akkaderna hade råd att ägna sig åt lite handel med sina grannar.
Eftersom de inte hade slavar var de tvungna att ta fram verktyg för att göra jordbruket lättare; användandet av träplogblad gjorde det möjligt för dem att plantera lök, kålrot och korn.
Detta område som årtusenden senare kallades för den bördiga halvmånen är känt som civilisationens vagga.
Förmågan att odla mat tillät folket att bosätta sig, etablera städer och bilda regeringar och sporrade dem till intellektuella upptäckter. Religion var oerhört viktig för dem av många skäl, en av dem var att deras tempel fungerade som banker. Det tidigaste kreditsystemet i stor skala utvecklades av sumererna men det var babylonierna som utvecklade det första affärsbankssystemet.
Känns historien krånglig att lära sig? Ta hjälp av en privatlärare som bistår med läxhjälp historia i din stad.
Fanns det en rivalitet mellan de två?
Inte nödvändigtvis. Efter att det akkadiska riket föll delades regionen i två nationer: Assyrien ockuperade norr medan det babyloniska riket styrde i söder. Båda länderna talade samma språk och handlade aktivt med varandra. Så det här var en fredlig tid i mänsklighetens historia?
Inte ens under tiden emellan maktspel och kamp om territorium kan man påstå att dessa tidiga civilisationer var nöjda med att samexistera. Det blev ofta bli slagsmål mellan städer; dessa strider skulle ibland avgöras av en tjänsteman från en närliggande neutral stad. Därmed bildades strategiska allianser. Men eftersom regionen senare styrdes av en rad kejsare, kämpade dessa alianser mestadels mot främmande makter.
Ett exempel på sådant är Sargon den store, mänsklighetens första kejsare, som ofta ledde arméer till närliggande länder för att stilla sin ständiga hunger efter territorium4.
I Mesopotamien var krig ett faktum.
Hur var livet i för ursprungsinvånarna i Australien?
Religion i Mesopotamien
De tidigaste kolonierna hyllade naturkrafterna – vind, regn och sol, eftersom de hjälpte till att upprätthålla liv. Det var först senare som dessa krafter personifierades och en religiös hierarki etablerades. Tidigt visade gudarna en maktbalans mellan män och kvinnor.
Till exempel var An det namn som gavs till den högsta guden, deras personifiering av himlen. Gudinnan Ki representerade jorden. Det sumeriska ordet för "universum" är an-ki, vilket återspeglar deras två högst rankade gudar.
Deras grupp av gudar växte snart till att representera varje aspekt av sumeriskt liv, från vattenguden till mångudinnan.
En deras pantheon av gudar grundades för att övervaka det dagliga livet, mesopotamierna vände sina sinnen till större filosofiska frågor.
’Vem är jag?’ och ’Vad är mitt syfte?’ – svaren tolkades som att de hade gudomligt inflytande.
Allteftersom samhället utvecklades, gjorde också människornas förhållande till sina gudar; den blev mer personlig och, allt eftersom fler troende dyrkade på sitt eget sätt, blev den mesopotamiska religionen mer splittrad. Långsamt och över tid försvagades det övergripande bandet till deras pantheon av gudar.
När Kyros den store gjorde anspråk på mesopotamiska länder som en del av hans akemenidiska rike, övergav folket mer eller mindre sin religiösa övertygelse till förmån för den religion som deras erövrare kom med: den syriska kristendomen5.
Mesopotamiens kultur
Som med andra kulturer kretsade myterna och legenderna som utgjorde grunden för det mesopotamiska samhället kring deras gudar och trossystem. För att riktigt förstå hur dessa berättelser kom till måste du veta att de skriftlärda som ansvarade för att skriva och bevara dessa dokument var knutna till härskaren och templen.
Templen hade många roller att fylla, från matdistribution till tillbedjan av gudar. Vidare trodde man att alla segrar styrdes av gudarna och till och med de lagar som människor levde efter var gudomlig undervisning. Som sådan är mycket av mesopotamisk mytologi religiös till sin natur; om myten berättade om en erövring, skulle den säkert också ha åtnjutit gudarnas välsignelser.
Omens spelade en viktig roll i mytologin; man trodde att gudarnas vilja kunde spånas om man bara kunde tolka de ledtrådar de då och då gav. Som sådan sammanställdes en avhandling om tecken från gudarna: vad det betyder om en varelse föds missbildad, till exempel, eller vilket öde som väntar ett folk vars stad ligger uppe på en kulle.
Odödlighet var ett vanligt tema i mesopotamisk mytologi: Etana, en kung utan arvingar, befriade en örn och flög på hans rygg till himlen. Detta var tänkt att fungera som en varnande berättelse.
Atrahasis hade varnats av gudarna att en stor översvämning var nära förestående. Han följde deras råd och byggde en båt, i vilken han kunde stå emot vattnets stora kraft.
Ishtar var fruktbarhetens och krigets gudinna. Hennes nedstigning till underjorden och efterföljande återuppkomst motiverade säsongsförändringen från vinter till sommar.
Mesopotamisk mytologi är full av berättelser som har "lånats" och införlivats i andra samhällens trossystem. Faktum är att de resonerar än idag, efter att ha genomgått en revidering för att passa nya religiösa övertygelser.
Vilka trosuppfattningar ansåg de gamla grekerna som sanning?
Mesopotamisk kultur
Tidigt i skapandet av den mesopotamiska civilisationen hade män och kvinnor lika mycket social makt, en aspekt av den sociala strukturen som förändrades dramatiskt över tiden. Kvinnor hade positioner som översteprästinnor i Sumer. De kunde äga egendom, dra nytta av utbildning och ägna sig åt en handel.
Senare, när krig blev ett sätt att leva, förlorade kvinnor mycket av sin sociala makt: de nekades rätten till utbildning eller till ett yrke. Snart reducerades kvinnornas samhälleliga roll till att ta hand om hem och barn.
Därefter påverkade Mesopotamiens patriarkala sociala struktur varje aspekt av livet.
Ett liv bestående av fritid?
Assyriska kungar roades av jakt och de rika spelade en tidig version av polo – män red på andras axlar, inte hästar. Boxning var också en populär sport; scener av boxare och brottare prydde ofta konstverk.
Brädspel var ganska populära då. Faktum är att det vi känner som backgammon har sitt ursprung i Mesopotamien. Konstigt nog förbjuder islam uttryckligen spelet även om det uppfanns av deras förfäder!
För de särskilt energiska fanns ett spel som liknade rugby, spelat med en träboll.
Förutom dessa tidsfördriv var sång och musik viktiga kulturella signaturer.
Folk sjöng hemma eller på marknaden; ofta komponerades sånger speciellt för att underhålla kungligheter. Det sjöngs också gott om dryckesvisor; trots allt bryggde mesopotamierna regelbundet öl och gjorde vin.
Bortsett från lättsinnighet hade sånger en mycket viktigare roll att spela i mesopotamisk kultur. Det fanns återgivningar av specifika händelser som strider eller kröningar, och de gick i arv genom generationerna och blev i själva verket muntliga historier.
Musikinstrument som luta, trummor och andra slagverksinstrument måste ha skapat livlig underhållning, särskilt som mesopotamierna hade utvecklat en tidig form av notskrift.
Förutom att underhålla kungligheter, uppmanades dessa tidiga musiker att spela vid religiösa ceremonier, begravningar och festivaler.
Mesopotamiska festivaler
Många av detta folks riter kretsade kring naturfenomen:
- Månens cykler: växande månar ansågs uppmuntra jordbruksöverflöd; avtagande månar var tider av bevarande, reflektion över filosofiska frågor och en tid att vörda förfäder.
- Årstider: sådd och skörd; fira en riklig skörd eller att bönfalla gudarna att ingripa inför nästa växtsäsong om skörden varit dålig
- Den första fullmånen efter vårdagjämningen: kallas Akitu eller "årets huvud" på akkadiska
- Dagjämningar: dagarna med lika mycket ljus och mörker måste iakttas!
- Solstånd: de längsta dagarna och nätterna förtjänade särskild hänsyn
Naturligtvis fick den regerande monarken och lokala hjältar firas regelbundet, med odes och epos komponerade till deras ära; det tidigare nämnda Gilgamesh-eposet är ett exempel på sådant.
Att upptäcka bevis på dessa människors förmåga att observera naturfenomen som solstånd och dagjämningar leder till att arkeologer drar slutsatsen att de som bodde i Mesopotamien verkligen var väl utbildade6.
Teknologiska framsteg
Vi har redan antytt hur tekniskt avancerade mesopotamierna var: bevattnade torra marker och dränerade träsk, byggde plogar och allt mer sofistikerade vapen för att utkämpa sina krig. Det som just nu debatteras rasande i akademiska salar är om skruvpumpen faktiskt uppfanns av Arkimedes, som man har trott länge.
Många tror nu att en sådan anordning användes för att vattna Babylons hängande trädgårdar, vilket tyder på att pumpen uppfanns cirka 350 år innan han reste till Egypten, vilket gör enheten till en babylonisk skapelse.
Dessutom ger en lertavla med en beskrivning av hur man gjuter en vattenskruv i brons, skriven med kilskrift av en assyrisk kung, verkligen trovärdighet åt denna nya teori.
Sumerisk kilskrift är ett av de tidigaste skriftsystemen, bestående av kilformade märken i lera... en annan av Mesopotamiens prestationer.
Eftersom den mesopotamiska civilisationen bestod så länge – enligt vissa beskrivningar, mer än sju årtusenden, var de avgörande för att forma bronsåldern, järnåldern och antiken, vilket betyder att de var avgörande för många av den tidens innovationer7.
Om du undrar så uppfann de även hjulet!
All deras innovation innebär att de lämnade ett betydande arv. Hur står sig de mesopotamiska prestationerna jämfört med andra forntida civilisationer?
Arvet från Mesopotamien
Kanske använder du mesopotamisk matematik varje dag utan att veta om det. Deras numeriska system, baserat på ett värde av 60, gav oss sekunderna, minuterna och timmarna av våra dagar. Dito antalet grader i en cirkel. Vi fick också vår 7-dagarsvecka av dem.
Medan både sumeriska och semitiska språk talades i tidiga Mesopotamien, uppfanns kilskrift endast för det sumeriska språket. Detta gav världen ett av de tidigaste, kompletta skrivsystemen. Tack vare denna skrift förstår och njuter vi idag av kulturen och legenderna hos ett folk som länge begravts.
Babyloniska astronomer var skickliga på matematik, en fakultet som tillät dem att kartlägga stjärnorna med enastående noggrannhet. Deras förmåga att "förutsäga" förmörkelser och andra himmelska händelser hjälpte präster att planera för religiösa högtider.
Medicin: Babylonierna var pionjärer i konceptet med fysiska undersökningar, medicinsk diagnos och utskänkning av medicin på recept. Logik och rationalitet förekom starkt inom medicinen liksom i andra aspekter av livet, inklusive jordbruket.
Mesopotamien kallas civilisationens vagga eftersom det var där som de första samhällena slog rot och växte.
Deras kunskap och skicklighet att plantera och skörda grödor, leda vatten dit det behövdes och utveckla de färdigheter som behövs för att främja civilt boende. Glastillverkning, textilvävning och vattenlagring, gjorde det möjligt för mänskligheten att bilda nationalstater, politiska system, lagar och religioner.
Och på grund av deras skicklighet inom metallbearbetning designades mer dödliga vapen, vilket säkerställde att krigföring skulle fortsätta att vara en del av det mänskliga arvet.
- https://www.worldhistory.org/timeline/Mesopotamia/ ↩︎
- https://www.storyboardthat.com/sv/lesson-plans/forntida-mesopotamien ↩︎
- https://www.worldhistory.org/Mesopotamian_Government/ ↩︎
- https://www.britannica.com/place/Mesopotamia-historical-region-Asia ↩︎
- https://www.britannica.com/topic/Mesopotamian-religion ↩︎
- https://www.britannica.com/video/167154/overview-Mesopotamia ↩︎
- https://www.worldhistory.org/Mesopotamian_Science/ ↩︎
Tycker du om artikeln? Visa det gärna!
Loading...
