Människan har ett djupt, instinktivt behov av musik - från ljudet av vinden som susar genom träden till konstgjord musik som produceras av olika instrument.
Även om varje musikinstrument har sina starka sidor och till och med att slå på en trumma kan ha terapeutiska effekter, finns det inget instrument som är så behagligt och så lätt att bära med sig som en gitarr.
Det finns otaliga berättelser om gitarrspel i skenet av en brasa, och några av våra mest romantiska historier handlar om gitarrmusik. Eller det är åtminstone så de framställs.
Gitarren har verkligen en framträdande plats i mänsklighetens soundtrack; detta uråldriga instrument, format efter en kurvig kvinna, är omväxlande sensuellt och eldigt, tankeväckande och skakande, unikt och ändå allestädes närvarande.
Är du en gitarrist? Skulle du vilja bli det?
Här utforskar vi fyra olika gitarrstilar: deras ursprung och särdrag, tekniska aspekter av deras konstruktion och hur de spelas, samt de gitarrister som gjorde dem berömda.
Varför inte lägga ifrån dig ditt plektrum och gå på upptäcktsfärd tillsammans med oss? Kanske du blir sugen på att registrera dig för en gitarrkurs Malmö när vi är färdiga.
Flamenco-gitarr
Långt innan Ozzy Osbourne bet huvudet av en fladdermus, uppe i de avlägsna kullarna i södra Spanien, fanns det ett folk som genom att klappa och dansa berättade sina livshistorier.
Idag är flamenco en typ av historieberättande som består av tre lika delar: canto (sång), baile (dans) och guitarra (den här kan du säkert gissa!). För flera hundra år sedan bestod dock flamencon bara av de två första delarna.
Gitarren blev en integrerad del av flamencon i slutet av 1800-talet, när de första café cantantes öppnade. Dessa sjungande kaféer bjöd på flamencodans ackompanjerad av en eller två gitarrer.
Dansarna stod själva för slagverket i sångerna, antingen genom att klappa kastanjetter eller genom att klappa händerna. Danserna var passionerade och livliga och sången själfull; gitarristerna var tvungna att kämpa för sin chans att glänsa.
Gå en gitarrkurs Umeå och lär dig allt du behöver veta för att få höfterna att rulla!
Det var precis vad de gjorde. Snart försökte gitarristerna överträffa varandra genom att spela snabbare eller mer spektakulärt, eller till och med hålla gitarren över huvudet medan de ursinnigt strummade på.
När gitarren först blev en del av flamencon gjorde lutherierna ingen skillnad mellan de gitarrer som användes för att spela flamenco och de gitarrer som användes för andra ändamål.
En stor skillnad var att flamencogitarristerna bara köpte de billigaste instrumenten, tillverkade av material av lägsta kvalitet - och dessutom sparsamt!
Det är det tunnare locket och de färre inre stagen som ger flamencogitarren dess ljusa, skarpa ljud; dess nylonsträngar och storlek, något mindre än en vanlig gitarr, hjälper till att minimera sustain - ett annat kännetecken för flamencomusik.
När du först plockar upp en flamencogitarr kanske du lägger märke till att greppbrädan är lite smalare än på en vanlig gitarr och att strängarna ligger närmare banden. Det är för att göra ackordbyten lite enklare.
Att stämma en flamencogitarr är lite annorlunda än för andra gitarrer och att spela på den innebär att man klimpar eller plockar strängarna mellan ljudhålet och stallet; lite längre bak än man skulle spela på en akustisk gitarr.
Om du är nybörjare på gitarr är flamencogitarr en bra typ att utforska; du bör lära dig om de många olika sätten att spela den på.
Jazzgitarr
Jazzmusik är i sig själv en historielektion och hur gitarren kom att bli en del av berättelsen är ett av historiens mest intressanta kapitel.
Jazzmusiken föddes ur slaveriet i den amerikanska södern. Dess tidiga "call and response"-format var en direkt återspegling av arbetet på fälten, och senare hade det en enorm inverkan på etableringen av gospelmusik som en självständig musikgenre.
Den tidiga jazzmusiken smälte samman med ragtime och blues och klippte bort de mindre kompatibla delarna av dessa genrer för att bli den komplexa, mångskiktade typ av musik som vi känner till idag.
Precis som i flamencon var gitarren från början inte en del av jazzensemblen; med bara akustiska gitarrer kunde stränginstrumenten knappast höras över mässingsinstrumenten, trumpeterna och trombonerna, som var viktiga beståndsdelar i jazzmusiken.
Jazzorkestrarna inkluderade ändå gitarrer, om än i rytmsektionen med kontrabas och trummor, och gav ibland särskilt begåvade gitarrister ett solo på en takt eller två.
Det var först under förbudstiden i USA, då det var förbjudet att dricka alkohol enligt lag, som festdeltagarna gick under jorden. Där hittade de livlig jazzmusik som spelades i speakeasies där hootch serverades.
Den här tiden sammanföll med tillverkningen av tidiga modeller av elektriska gitarrer. Äntligen kunde jazzgitarrister höras ovanför blåsinstrumenten! Äntligen hade de ett sätt att leda orkestern och inte förpassas till rytmsektionen!
I dag är jazz en lika legitim musikgenre som alla andra, och sedan andra världskrigets slut har den spridit sig till många olika stilar:
- Bebop
- Afro-kubansk (även kallad Cu-bop)
- Revival, eller Dixieland-revival
- Hård Bop
- Modal jazz
- Fri jazz
- Latin jazz
- Jazz fusion
- Smooth jazz, punkjazz och jazz core
- Acid jazz, nu jazz och jazz rap
Dagens jazz är mer pluralistisk; ingen särskild stil dominerar och i stort sett allt är tillåtet utom att spela dåligt på gitarr.
Faktum är att jazzgitarren inte har förändrats särskilt mycket sedan Gibson ES175 var den gitarr som jazzmusikerna valde...
Rockgitarr
Rockmusiken föddes som ett resultat av den amerikanska publikens förkärlek för den snuskiga speakeasy-underhållningen på 20- och 30-talen. Det var en blandning av blues, rhythm and blues och även countrymusik.
Musikhistoriker är överens om att rockmusiken aldrig skulle ha uppstått om det inte vore för elgitarren.
Elgitarren utgjorde ryggraden i rockmusiken; ensemblerna kompletterades sedan med elbas, trummor och en sångare som ibland spelade gitarr själv.
De flesta tidiga rockgrupper var manliga; kvinnor tenderade att ägna sig mer åt countrymusik och gospel men numera finns det många kvinnliga rockmusiker.
Den artist som allmänt anses vara rock'n'rollens fader var Chuck Berry; hans format med rockabilly-låtar på under tre minuter kopierades av efterföljande artister över hela landet, från Elvis Presley till Jerry Lee Lewis.
På andra sidan Atlanten hade britterna sin egen musikrevolution på gång; snart skulle fyra mop-tops styra rock'n'roll-världen. De skulle bara bli det första skottet i det som blev den brittiska invasionen...
Att spela rockgitarr kräver lite skicklighet och beslutsamhet, men det är en av de mest flexibla genrerna inom gitarrmusik.
Du kan spela rock and roll på en akustisk gitarr om du har en bra mikrofoninställning, men det är bättre att lära sig spela rockgitarr på en solid body elgitarr. Du kan välja en gitarr med kammad kropp om du är orolig för vikten men ljudet och tonen skulle vara densamma.
Att stämma din gitarr för att spela rock'n'roll är enkelt; du kan börja med standard E-A-D-G-B-E eller så kan du välja en alternativ stämning; en Drop-D-stämning är ganska populär bland rockgitarrister.
Rockmusik är oerhört populärt så du har många gitarrister att se upp till, idolisera och efterlikna.
Eric Clapton har haft en lång och framgångsrik karriär, från de tidiga dagarna som Yardbird till sina soloprojekt, medan Joe Satriani var gitarrlärare innan han själv blev känd som gitarrist. Steve Vai, som själv är en utmärkt rockgitarrist, var en av Satrianis tidiga elever.
Att låta sig inspireras av en bra gitarrist är en bra idé, men för att lära dig spela rockgitarr måste du ta gitarrlektioner och öva, öva och öva mer.
Metallgitarr
Min missriktade ungdom var fylld av headbangande metal-musik; alla mina vänner ville inget hellre än att få en gitarr att skrika som Lita Ford eller Angus Young.
För att bli en metalgitarrist måste du ha en elgitarr; sex strängar räcker till att börja med men du kanske vill ha en sju- eller tolvsträngad gitarr när du verkligen blir bra på att spela.
Metalgitarrer, liksom alla elgitarrer, har inbyggda transducers.
Dessa pickuper är i allmänhet installerade vid greppbrädans bas och nära stallet för att känna av strängarnas vibrationer och omvandla dem till elektriska signaler som sedan förstärks och projiceras genom en högtalare.
Dessutom bör stallet vara utrustat med en tremolo-arm som gör att gitarristen kan förvränga gitarrens tonhöjd eller skapa en vibratoeffekt som är så populär inom metal-musiken.
Att lära sig spela metal-gitarr är en utmärkt inkörsport till att spela andra typer av metal-musik som doom, thrash eller speed metal.
Om du är lika sugen på att hoppa in i metal-scenen som jag och mina kompisar en gång var, kommer du förmodligen att vilja hitta metal-gitarrlektioner så snabbt som möjligt ...
Hitta lektioner för alla typer av gitarrspel
Om du känner dig inspirerad och har möjlighet att göra det, hoppas vi verkligen att du kommer att söka gitarrlektioner med en gitarrlärare.
Det betyder inte att de gratis gitarrlektionerna på YouTube är värdelösa; det är ganska generöst av dessa gitarrspelare att dela med sig av sin kunskap gratis.
Det finns bara ett problem med dem: en video kan inte berätta för dig vad du gör rätt eller fel. Dessa instruktörer är inte i rummet med dig för att påminna dig om att värma upp armarna innan du spelar dina skalor eller för att straffa dig om du inte gör uppvärmningsövningar.
En video kan inte korrigera din hållning eller hur du håller din gitarr, korrigera din fingersättning eller mindre stämningsfel. Men det kan en lärare.
Om du är emot grupplektioner och tycker att privata gitarrlektioner skulle vara för dyra, ta en stund och fundera på Superprof gitarrlärare.
Om du vill kan din Superprof-lärare komma hem till dig för lektioner eller, om det inte fungerar för dig, sannolikt undervisa dig via webbkamera.
Oavsett om du vill lära dig klassisk gitarr eller thrash metal, har Superprof en gitarrlärare för dig.
Tycker du om artikeln? Visa det gärna!
Loading...
