Svenska kungar längd - Regenter som formade Sverige

De bästa tillgängliga lärarna i historia

Nu kör vi!

Sveriges kungliga historia

Sveriges historia som självständig nation börjar med Gustav Vasa 1523, när han befriade landet från Kalmarunionen och grundlade det moderna Sverige. Från denna tidpunkt och fram till Gustav III:s död 1792 genomgick Sverige dramatiska förändringar - från en perifer nordisk region till en europeisk stormakt och sedan till en upplyst nation präglad av kulturell blomstring.

Att förstå alla svenska kungar i ordning är avgörande för att förstå hur Sverige utvecklades till det land vi känner idag. Varje regent bidrog på sitt sätt till att forma nationens identitet, från Gustav Vasas reformation till Karl XII:s krig och Gustav III:s kulturella reformer.

Svenska kungar lista: från Gustav Vasa fram tills idag

1523-1560

Gustav Vasa

Blev kung: Folkets val efter uppror mot dansk överhöghet Grundade det moderna Sverige, genomförde reformationen och skapade arvriket

1560-1568

Erik XIV

Blev kung: Arv som Gustav Vasas äldste son Välutbildad men instabil, avsattes av sina bröder efter Sturemorden

1568-1592

Johan III

Blev kung: Störtade sin bror Erik XIV Diplomatisk kung som balanserade mellan protestantism och katolicism

1592-1599

Sigismund

Blev kung: Arv som Johan III:s son Katolsk kung av både Sverige och Polen, avsattes för sin religiösa ståndpunkt

1604-1611

Karl IX

Blev kung: Störtade sin brorson Sigismund Yngste av Gustav Vasas söner, befäste protestantismen

1611-1632

Gustav II Adolf

Blev kung: Arv som Karl IX:s son "Lejonet från Norden" - gjorde Sverige till europeisk stormakt

1632-1654

Kristina

Blev drottning: Arv som Gustav II Adolfs dotter Lärda drottningen som abdikerade och konverterade till katolicism

1654-1660

Karl X Gustav

Blev kung: Utsedd av Kristina som arvinge Militär ledare som genomförde tåget över Bält 1658

1660-1697

Karl XI

Blev kung: Arv som Karl X Gustavs son Införde envälde och genomförde reduktionen - konsoliderade stormakten

1697-1718

Karl XII

Blev kung: Arv som Karl XI:s son Krigarkungen vars nederlag vid Poltava markerade slutet på stormaktstiden

1718-1720

Ulrika Eleonora

Blev drottning: Arv som Karl XII:s syster Accepterade begränsad kungamakt - inledde frihetstiden

1720-1751

Fredrik I

Blev kung: Gift med Ulrika Eleonora, vald av riksdagen Hessisk prins under frihetstiden med kraftigt begränsad makt

1751-1771

Adolf Fredrik

Blev kung: Vald av riksdagen som kompromisskandidat Maktlös kung under fortsatt parlamentarisk dominans

1771-1792

Gustav III

Blev kung: Arv som Adolf Fredriks son "Teaterkungen" - statskupp 1772, grundade Svenska Akademien, mördades 1792

1792-1809

Gustav IV Adolf

Blev kung: Arv som Gustav III:s son Förlorade Finland till Ryssland, avsattes 1809

1809-1818

Karl XIII

Blev kung: Vald efter Gustav IV Adolfs avsättning Antog ny regeringsform 1809, adopterade Bernadotte som kronprins

1818-1844

Karl XIV Johan (Bernadotte)

Blev kung: Adoption och val som tronföljare Fransk marskalk som grundlade Bernadotte-dynastin

1844-1859

Oscar I

Blev kung: Arv som Karl XIV Johans son Liberal reformkung under 1800-talets första hälft

1859-1872

Karl XV

Blev kung: Arv som Oscar I:s son Siste kungen med verklig politisk makt innan parlamentarismen

1872-1907

Oscar II

Blev kung: Arv som Karl XV:s bror Siste kung över det förenade Sverige-Norge (till 1905)

1907-1950

Gustav V

Blev kung: Arv som Oscar II:s son Regerade genom båda världskrigen och demokratiseringen

1950-1973

Gustav VI Adolf

Blev kung: Arv som Gustaf V:s son Siste kungen enligt 1809 års regeringsform

1973

Karl XVI Gustav

Blev kung: Arv som Gustaf VI Adolfs sonson Första kungen enligt 1974 års regeringsform (endast ceremonial funktion)

Gustav Vasa (1523-1560) - "Sveriges grundare"

Gustav Vasa anses vara grundaren av det moderna Sverige. När han besegrade danskarna 1523 och bröt sig ur Kalmarunionen, skapade han förutsättningarna för Sveriges framtida storhet.

Regeringstid: 1523-1560 (37 år) Blev kung genom: Folkets val efter uppror mot dansk överhöghet

Gustav Vasa föddes som Gustav Eriksson 1496 och tog makten efter Stockholms blodbad 1520, då hans far Erik Johansson avrättades av den danske kungen Kristian II. Efter att ha flytt till Dalarna mobiliserade han motstånd mot danskarna och valdes till riksföreståndare 1521.

Reformer som skapade det moderna Sverige

Gustav Vasas mest omfattande reform var reformationen 1527 vid Västerås riksdag. Detta innebar att Sverige bröt med den katolska kyrkan och kronan tog över kyrkans egendom, vilket stärkte kungamakten ekonomiskt. Reformationen var inte bara religiös utan också politisk - den frigjorde Sverige från påvlig kontroll och skapade en svensk nationalkyrka.

Gustav Vasas bibel från 1541 blev ett avgörande språkpolitiskt projekt. Under ledning av bröderna Olaus och Laurentius Petri skapades en svensk bibeltext som blev normgivande för det svenska skriftspråket och bidrog till att skapa en svensk nationell identitet.

Arvföreningen 1544 var kanske Gustav Vasas viktigaste politiska reform. Den gjorde Sverige till ett arvrike istället för ett valrike, vilket garanterade Vasaättens makt och skapade stabilitet. Gustav Vasas söner Erik, Johan och Karl skulle alla bli svenska kungar, vilket visar arvföreningens avgörande betydelse.

Gustav Vasa centraliserade också statsförvaltningen genom att utbygga fogdeväsendet och skapa en mer effektiv skatteuppbörd. Hans reformer lade grunden för Sveriges senare expansion under stormaktstiden.

Erik XIV (1560-1568) - Den lärde men instabile kungen

Regeringstid: 1560-1568 (8 år) Blev kung genom: Arv som Gustav Vasas äldste son Slutade: Avsattes av sina bröder 1568, dog i fängelse 1577

Erik XIV var välutbildad och kulturintresserad men drabbades av psykisk ohälsa som förvärrades under hans regeringstid. Hans paranoia och våldsutbrott, kulmerande med Sturemorden 1567, undergrävde hans ställning och ledde till att han störtades av sina bröder.

Johan III (1568-1592) - Diplomaten

Regeringstid: 1568-1592 (24 år) Blev kung genom: Störtade sin bror Erik XIV Viktigaste händelser:

Religiösa kompromisser (Röda boken)
Konflikter med Polen
Försök att återförena med katolska kyrkan

Johan III var mer diplomatisk än sin bror och försökte balansera mellan protestantism och katolicism, vilket skapade inrikespolitiska spänningar men stärkte Sveriges internationella position.

Sigismund (1592-1599) - Den katolske kungen

Regeringstid: 1592-1599 (7 år) Blev kung genom: Arv som Johan III:s son Slutade: Avsattes för sin katolska tro

Sigismund var också kung av Polen och katolik, vilket skapade konflikter med det protestantiska Sverige. Hans försök att återinföra katolicism ledde till hans avsättning av riksdag och adel.

Karl IX (1604-1611) - Reformatorn

Regeringstid: 1604-1611 (7 år som kung, förmyndare från 1599) Blev kung genom: Störtade sin brorson Sigismund Viktigaste reformer:

Befäste protestantismen
Stärkte centralförvaltningen
Inledde expansionspolitik österut

Karl IX var den yngste av Gustav Vasas söner och den mest energiske. Han genomförde viktiga inrikespolitiska reformer och lade grunden för Sveriges kommande stormaktstid.

Gustav II Adolf (1611-1632) - Lejonet från Norden

Gustav II Adolf, känd som "Lejonet från Norden", transformerade Sverige från en nordisk makt till en europeisk stormakt genom sina banbrytande militärreformer och sitt avgörande inträde i trettioåriga kriget.

Regeringstid: 1611-1632 (21 år) Blev kung genom: Arv som Karl IX:s son

Militär revolution som förändrade Europa

Gustav II Adolf revolutionerade europeisk krigföring genom sitt svenska brigadsystem som ersatte de gamla spanska tercio-formationerna. Där tidigare arméer använt djupa, otympliga fyrkanter med 15-20 led, introducerade Gustav Adolf tunna linjer om endast 4-6 led.

Hans mest berömda innovation var den så kallade "svenska salvan". Inför avgörande ögonblick dubblades filerna så att sex led blev tre effektiva skytteled (knä, huk, stå), och alla tre sköt samtidigt på mycket nära håll. Denna teknik skapade en chockverkan som kunde bryta även de starkaste fiendelinjer.

Gustav Adolf standardiserade också lätta regementsstycken (3-pundare) som kunde följa infanteriet direkt i linjen. Dessa "gående pjäser" gav omedelbart eldstöd där det behövdes, till skillnad från äldre, tyngre kanoner som stod långt bak.

Trettioåriga kriget och Sveriges stormaktsposition

När Gustav II Adolf 1630 landade i Tyskland med 13 000 man förändrades trettioåriga krigets hela karaktär. Hans beslut att ingripa var dels religiöst motiverat – han såg sig som protestantismens försvarare – men också geopolitiskt strategiskt.

Segern vid Breitenfeld 1631 blev en triumf för den svenska krigföringen. De svenska brigadernas eldkraft och rörlighet, kombinerat med det koordinerade kavallerianfallet, krossade den kejserliga armén och etablerade Gustav Adolf som Europas främsta härförare.

När Gustav II Adolf dog i strid vid Lützen 1632 vid endast 37 års ålder, lämnade han efter sig en sexåriga dotter Kristina och ett Sverige som var en erkänd europeisk stormakt. Westfaliska freden 1648 bekräftade Sveriges position som en av Europas ledande makter.

Drottning Kristina (1632-1654) - Den lärda drottningen

Regeringstid: 1632-1654 (22 år, varav 10 år förmyndarstyre) Blev drottning genom: Arv som Gustav II Adolfs dotter Slutade: Abdikerade frivilligt 1654

Kristina regerade under förmyndarskap av Axel Oxenstierna fram till 1644. Hon var högutbildad och omgav sig med lärda män från hela Europa. Westfaliska freden 1648 bekräftade Sveriges position som europeisk stormakt. Hennes abdikation 1654 och konvertering till katolicism chockade Europa.

Karl X Gustav (1654-1660) - Erövringen av Danmark

Regeringstid: 1654-1660 (6 år) Blev kung genom: Utsedd av Kristina som hennes kusin och arvinge Viktigaste krig:

Första danska kriget 1657-1658
Andra danska kriget 1658-1660
Tåget över Bält 1658

Karl X Gustav var en energisk militär ledare som genomförde spektakulära fälttåg, särskilt det berömda tåget över Stora Bält 1658 som tvingade Danmark till fred. Han utvidgade Sverige till dess största utsträckning genom Roskildefreden 1658.

Karl XI (1660-1697) - Envåldshärskaren som konsoliderade stormakten

Karl XI ärvde kronansom fyraåring men blev som vuxen den kung som konsoliderade Sveriges stormakt genom envälde och omfattande reformer.

Regeringstid: 1660-1697 (37 år, varav 12 år förmyndarstyre) Blev kung genom: Arv som Karl X Gustavs son

Från adelsvälde till envälde

När Karl XI tillträdde tronen 1671 befann sig Sverige i djup politisk kris med ständiga konflikter mellan politiska partier. Skånska kriget 1675-1679 blev en avgörande prövning där Karl XI personligen ledde svenskarna till seger vid Lund 1676, vilket säkrade Skånes fortsatta tillhörighet till Sverige.

Riksdagen 1680 blev historisk genom sitt beslut att ge kungen enväldiga befogenheter. Under påtryckningar från kungen och med stöd från de lägre stånden beslutade riksdagen att införa envälde, vilket möjliggjorde snabbare politiska beslut och mer effektiv statsledning.

Den stora reduktionen

Karl XI:s reduktion innebar att kronan tog tillbaka tidigare utdelade gods, inkomster och privilegier som givits till adelsmän under tidigare regenter. Reduktionen hade flera viktiga syften: att återställa statens ekonomiska styrka, bryta adelns politiska makt och möjliggöra mer rationell centraliserad styrning.

Ekonomiskt blev resultatet mycket framgångsrikt - statens inkomster ökade dramatiskt och Sverige fick en stabil ekonomisk grund. Den svenska adeln drabbades hårt, men reduktionen gav Sverige en av epokens sundaste statsfinanser.

Indelningsverket - en militär revolution

Indelningsverket, infört 1682, var ett innovativt system för att organisera och finansiera Sveriges militärstyrkor. Bönderna organiserades i "rotar" som tillsammans skulle underhålla en soldat, medan "rusthåll" försörjde kavalleri med häst och utrustning.

Detta skapade ett stående försvar även i fredstid, något som var revolutionerande för sin tid. Indelningsverket resulterade i markant förbättrad militär kvalitet och lade grunden för den legendariska disciplin som skulle karakterisera de karolinska arméerna under Karl XII.

Karlskrona grundades 1680 som Sveriges nya huvudsakliga örlogsbas, strategiskt placerad för att kontrollera Östersjön och försvara de sydliga provinserna.

Karl XII (1697-1718) - Krigarkungen och stormaktstidens slut

Karl XII blev kung vid 15 års ålder och kastades omedelbart in i stora nordiska kriget som skulle pågå i 21 år och förändra Europas maktbalans.

Regeringstid: 1697-1718 (21 år) Blev kung genom: Arv som Karl XI:s son

Tidiga segrar och militär geni

Karl XII ärvde en välorganiserad armé och välutrustad flotta från sin far. När Sverige 1700 anfölls samtidigt av Danmark, Ryssland och Polen-Sachsen visade den unge kungen omedelbart sin militära begåvning.

Hans strategi att slå fienderna en i taget fungerade inledningsvis perfekt. Först tvingade han Danmark till fred, därefter besegrade han en rysk armé som var tre gånger större än den svenska vid Narva 1700. Denna seger gjorde Karl XII berömd över hela Europa.

Efter att ha besegrat Polen och tvingat kung August den starke till abdikation 1706, vände sig Karl XII mot Ryssland för den avgörande konfrontationen.

Poltava - vändpunkten

Nederlagen vid Poltava 1709 blev vändpunkten i stora nordiska kriget och i Sveriges historia som stormakt. Den ovanligt hårda vintern 1708-1709 hade kraftigt försvagat den svenska armén, och den 28 juni 1709 besegrades svenskarna totalt av tsar Peters armé.

Karl XII flydde till det Osmanska riket där han stannade i fem år och försökte förmå sultanen att förklara krig mot Ryssland. När han återvände 1714 var Sverige utmattat av kriget och hade förlorat sina baltiska provinser.

Döden vid Fredriksten

Den 30 november 1718 träffades Karl XII av en projektil i vänstra tinningen under belägringen av fästningen Fredriksten i Norge. Modern forskning har fastställt att projektilen var ett norskt druvhagel från fästningens kanoner, inte silverknappen från hans uniform som vissa myter påstår.

Karl XII:s död markerade slutet på Sveriges stormaktstid. Hans syster Ulrika Eleonora ärvde ett land i ruiner där enväldet föll och Sverige tvingades avträda enorma territorier till sina fiender.

Ulrika Eleonora (1718-1720) - Från envälde till parlamentarism

Regeringstid: 1718-1720 (2 år) Blev drottning genom: Arv som Karl XII:s syster Slutade: Abdikerade till förmån för sin make

Ulrika Eleonora ärvde ett Sverige i ruiner efter Karl XII:s krig. För att säkra sin tronbestigning tvingades hon acceptera kraftiga begränsningar av kungamakten, vilket markerade slutet på det svenska enväldet och början på frihetstiden.