Jättelika växtätare, snabba jägare och djur så märkliga att man knappt kan föreställa sig dem – dinosaurierna har fascinerat människor i generationer. Nu är det dags för vårt dinosauriequiz! Med 12 frågor testar du dina kunskaper om dinosaurier, från kända arter till geologiska perioder och fossil, ända fram till det stora massutdöendet.
Vi börjar med några enkla frågor och sedan blir det svårare. Efter varje svar får du en kort förklaring och en rolig kuriositet som du kan imponera med på nästa släktmiddag. I slutet får du veta om du fortfarande är en dinosaurienybörjare eller redan ett paleontologiproffs.
Vill du lära dig ännu mer om urtidens jättar? Nedanför frågesporten hittar du spännande bakgrundsfakta om dinosaurierna och deras värld. Vårt tips: gör frågesporten först och läs sedan vidare – då förstör du inga överraskningar.
Quiz
Quiz :Dinosauriearter: från gigantiska växtätare till små rovdjur
När vi talar om ”dinosaurierna” menar vi en otroligt varierad djurgrupp. Paleontologer har vetenskapligt beskrivit fler än 1 000 arter, och varje år tillkommer nya. Spännvidden är enorm:
Jättarna
Titanosaurier som Argentinosaurus räknas till de största landdjuren genom tiderna. Hur mycket de vägde kan forskarna bara uppskatta grovt, eftersom fullständiga skelett är sällsynta.
De bepansrade
Ankylosaurus hade benplattor på rygg och huvud och en svansklubba som den kunde försvara sig med. Den var en riktig vandrande fästning.
De små
Compsognathus var knappt större än en kalkon. Långt ifrån alla dinosaurier var alltså jättar.
Kosten varierade också: det fanns köttätare, växtätare och allätare. Tänderna avslöjar mycket. Vassa tänder med sågtandad kant tyder på att djuret åt kött, medan breda eller tätt sittande tänder tyder på växtföda. Andra frågor är däremot fortfarande obesvarade och föremål för forskning:
- Parasaurolophus: Den ihåliga kammen på huvudet kan ha fungerat som en resonanslåda som förstärkte djupa läten. Exakt hur djuren kommunicerade med varandra vet vi dock inte.
- Spinosaurus: Den levde troligen till stor del på fisk. Hur mycket tid den tillbringade i vattnet är omdiskuterat bland forskarna.
- Färger: Hos vissa befjädrade arter har forskare kunnat dra slutsatser om färgen utifrån mikroskopiska pigmentstrukturer i fossilen. För de flesta dinosaurier vet vi helt enkelt inte vilken färg de hade.

Livet på jorden under dinosauriernas tid
Dinosauriernas värld såg annorlunda ut än vår. Till en början hängde jordens landmassor ihop i superkontinenten Pangea. Under miljontals år bröts den sönder, och olika dinosauriegrupper utvecklades sedan åt olika håll på de skilda kontinenterna. Klimatet var för det mesta betydligt varmare än i dag, och under långa perioder fanns det inga permanenta istäcken vid polerna.
Så länge hade dinosaurierna funnits på jorden när alla utom fåglarnas förfäder dog ut.
Många växtätare åt ormbunkar, kottepalmer och barrträd. Blomväxterna spred sig framför allt under kritaperioden och förändrade växtvärlden. Vid sidan av dinosaurierna hade det också länge funnits däggdjur. Många av dem var små, men vissa hade redan anpassat sig till vitt skilda livsmiljöer.
I haven levde fisködlor (iktyosaurier) och svanödlor (plesiosaurier), och i luften flög flygödlor (pterosaurier). De var reptiler, men inte dinosaurier.
Dinosauriernas undergång – eller?
Vad hände för cirka 66 miljoner år sedan?
I slutet av kritaperioden försvann ungefär tre fjärdedelar av alla arter. Enligt dagens forskning var den viktigaste orsaken ett kraftigt asteroidnedslag. Damm och gaser förmörkade himlen, klimatet förändrades drastiskt och näringskedjorna kollapsade. Även stora vulkanutbrott i nuvarande Indien kan ha bidragit, men hur stor betydelse de hade är fortfarande omdiskuterat bland forskarna. Stora landdjur drabbades särskilt hårt, medan vissa fåglar, däggdjur, krokodiler och sköldpaddor överlevde katastrofen.
Det finns fortfarande dinosaurier – kanske sitter en utanför ditt fönster just nu
Dinosaurierna har nämligen inte försvunnit helt. Fåglarna utvecklades ur små, befjädrade rovdinosaurier och räknas inom vetenskapen själva som dinosaurier. Mycket av det vi ser som typiskt för fåglar fanns redan hos deras förfäder: fjädrar, ihåliga ben, ruvning av ägg och till och med gaffelbenet, alltså önskebenet. Så nästa gång du ser en duva kan du tänka på att du faktiskt tittar på en dinosaurie.
Sammanfatta med AI:


















