Finlandssvenska är ett fascinerande språkligt fenomen som utgör en viktig del av det svenska språkets mångfald. Trots att den ofta betraktas som en "accent" av svenska talad i Finland, är finlandssvenska mycket mer än så. Det handlar om en språklig och kulturell identitet som präglats av historia, samhällelig utveckling och regional variation.
I denna artikel går vi på djupet med finlandssvenskan: vad som gör den unik, dess ursprung, hur den talas i dag och vilken roll den spelar i det moderna samrådet mellan Sverige och Finland. Dessutom belyser vi hur populärkultur, i synnerhet gruppen KAJ:s insats i Melodifestivalen, har bidragit till ett ökat intresse för dialekten.
Vad är finlandssvenska?
Finlandssvenska är en variant av svenska som talas som modersmål av ungefär 290 000 personer i Finland, vilket motsvarar cirka 5,2 % av befolkningen. Det är ett officiellt nationalspråk i Finland tillsammans med finska, och har en särskild juridisk och kulturell ställning. Finlandssvenskarna utgör en så kallad språklig minoritet men har rätt till service, utbildning och myndighetskontakt på svenska.
Att tala finlandssvenska är inte bara ett sätt att kommunicera; det är också ett uttryck för tillhörighet och identitet. Många finlandssvenskar ser sitt språk som en central del av deras personlighet, historia och kultur. Språket har ofta fått symbolisera en viss social status, men det är idag alltmer förknippat med kulturell mångfald, lokal förankring och språklig rikedom.
Finlandssvenskan är inte en homogen dialekt, utan en samling olika språkliga uttryck beroende på region, samhällsklass och ålder. Den omfattar både standardspråk och dialekter, där vissa drag är gemensamma medan andra varierar kraftigt.
Historisk bakgrund
Finland var en del av Sverige från medeltiden fram till 1809, då landet avträddes till Ryssland efter freden i Fredrikshamn. Under dessa århundraden hade svenska en stark ställning i Finland, särskilt inom förvaltning, kyrka, utbildning och rättsväsende.
Efter att Finland blev en autonom storfurstendöme under ryskt styre började en gradvis förändring. Under 1800-talet växte en finsk nationalrörelse fram, med målet att stärka det finska språkets ställning. Detta ledde till en ökande konkurrens mellan svenska och finska, och ibland även till språkliga motsättningar.
Trots förändrade maktförhållanden lyckades finlandssvenskar behålla sin språkliga identitet. År 1922 antogs Finlands språklag som garanterade svenska språkets status som ett av två nationalspråk. Detta innebär att medborgare har rätt att använda svenska i kontakt med myndigheter, sjukvård och utbildningsväsen i tvåspråkiga kommuner.
Svenskan har dock gradvis förlorat dominans inom vissa samhällsområden, särskilt i de östra och norra delarna av landet där finska är helt dominerande. Trots det lever finlandssvenskan vidare, i synnerhet i kustregionerna, där den är starkt förankrad i vardag, kultur och tradition.
Skåne var, som du kanske redan vet, länge en del av Danmark. Numera hörs det däremot inte i den skånska dialekten.
Var talas finlandssvenska språk idag?
Finlandssvenska talas främst i de kustnära områdena i Finland, framför allt i:
- Nyland (t.ex. Helsingfors, Esbo, Borgå)
- Åboland (t.ex. Åbo, Pargas, Kimitoön)
- Österbotten (t.ex. Vasa, Jakobstad, Närpes)
- Åland, där svenska är det enda officiella språket
Varje region har sina egna språkliga drag och dialekter. Det innebär att finlandssvenskan i till exempel Vasa kan skilja sig markant från hur svenskan låter i Helsingfors eller på Åland. I vissa områden är svenska det dominerande språket i skolor, media och offentlig förvaltning, medan det i andra regioner kan vara mer av ett minoritetsspråk i praktiken.
Finlandssvenska och östsvenska dialekter
Det är viktigt att skilja mellan "finlandssvenska" som ett standardiserat språkbruk och de många regionala variationer som finns. Bland dessa hittar vi de östsvenska målen – dialekter som talas i Finland och på Åland.
Östsvenska mål innefattar dialekter i Åboland, Nyland, Österbotten och på Åland. Dessa skiljer sig ibland markant från rikssvenska, både i uttal, grammatik och ordförråd. I Österbotten talas till exempel dialekter som i vissa fall kan vara svårförståeliga för personer från Sverige, men som är en viktig del av lokal identitet.
En del av dessa dialekter har bevarat mycket gamla drag från fornsvenskan, vilket gör dem särskilt intressanta för språkforskare. På Åland är dialekten ofta mer lik den svenska som talas i Stockholms skärgård, medan österbottniska dialekter kan uppvisa arkaismer som försvunnit ur det svenska standardspråket.
Vill du vill fördjupa dig i finlandssvenska dialekter, lyssna på inspelningar av finlandssvenska dialekter online via institutioner som Svenska litteratursällskapet i Finland eller Isof.
Intervju med Lena Dreijer, född på Runö i Estland. Inspelat 13 mars år 1996. Hämtat på Isof.
Att lyssna på finlandssvenska dialekter ger en inblick i språklig variation och bevarade traditioner.
Vad särskiljer finlandssvenska från sverigesvenska?
Den mest uppenbara skillnaden mellan finlandssvenska och sverigesvenska är uttalet. Finlandssvenskan behåller ofta ett mer konservativt uttal med tydligare konsonanter och mer artikulerat tal. Det finns färre vokalförändringar och diftonger än i många svenska dialekter.
Exempelvis uttalas "r" tydligt, ofta som ett främre tungspets-r, och kombinationen "rs" uttalas som två separata ljud istället för ett tonande sje-ljud. Detta ger ett "klarare" och ibland mer formellt intryck.
Några ord som uttalas annorlunda i Finland än i Sverige:
- Siffran arton – uttalas ofta ”aderton”
- Orkidé – uttalas ofta med ett hårt ”k”
- Terapeut – uttalas ofta ”terapöyt”
- Euro – uttalas ”eurå”
Grammatiskt är skillnaderna få, men vissa uttryck och konstruktioner är typiska för finlandssvenskan:
- "Ta kontakt" istället för "kontakta"
- "Kom ihåg att göra det" snarare än "glöm inte att göra det"
- "Både och" utan den vanliga följden av två substantiv eller verb
En annan särskiljande faktor är ordförrådet. Många ord är unika för finlandssvenskan eller används med en annan betydelse än i Sverige. Detta leder oss vidare till nästa del.
Finlandssvenska ord och ordspråk
Ett av de mest intressanta inslagen i finlandssvenskan är dess unika ordförråd. Många ord har bevarats från äldre svenska, medan andra är påverkade av finskan eller helt unika för regionen.
Många tycker att det är kul att kanelbulle på finlandssvenska är örfil.
Exempel på roliga finlandssvenska ord:
- Semla – brödfralla (inte fastlagsbulle som i Sverige)
- Kiva – rolig eller trevlig, lånat från finskan
- Snörskor – gymnastikskor
- Platt-tv – uttalas ofta "plattetevä"
- Snygging – används ofta mer positivt och flirtigt än i Sverige
- Kanelbulle – samma ord som i Sverige, men kallas ibland för örfil
Finlandssvenska ordspråk speglar ofta svensk tradition men med lokal färg. Några exempel:
- "Gammal bock har också horn"
- "Den som spar, han har"
- "Man ska inte kasta sten i glashus"
- "Bättre en fågel i handen än tio i skogen"
Dessa ordspråk visar på en stark förankring i svenska språktraditioner, samtidigt som de lever vidare i en finlandssvensk kontext.
Har du koll på göteborgska dialekten och de ord som endast används där?
Finlandssvenska i Sverige
Intressant nog har många finlandssvenskar som flyttat till Sverige upplevt språkförvirring och ibland diskriminering. Artiklar från Språkbruk vittnar om att finlandssvenskar ofta misstas för invandrare trots att de talar ett officiellt nordiskt språk. Skillnaderna i uttal, ordval och betoning gör att finlandssvenskar ibland känner sig missförstådda.
Samtidigt har finlandssvenska fått ett visst romantiskt skimmer i vissa kretsar, där det ses som ett "finare" eller "tydligare" språk. Denna dubbelhet speglar de komplexa känslor som omger språklig identitet och tillhörighet.
KAJ och finlandssvenskans populärkulturella uppsving
En viktig faktor bakom finlandssvenskans återvunna popularitet är humorgruppen KAJ från Vörå i Österbotten. Gruppen – som består av Kevin, Axel och Jakob – har gjort succé med låtar och sketcher på bred österbottnisk dialekt. Deras bidrag i Melodifestivalen 2025 med låten "Bara bada bastu" har blivit en hit i både Finland och Sverige, och har samtidigt satt ljus på finlandssvenskans charm och musikalitet.
KAJ:s popularitet har gjort att många unga finlandssvenskar känner stolthet över sitt språk och sin dialekt. Deras musik är full av lokala ord, uttryck och referenser som tidigare kanske uppfattades som "lantliga" eller "föråldrade", men som nu lyfts fram som trendiga och genuina. Med humor och självdistans har KAJ bidragit till att bryta ner gamla fördomar och visat att finlandssvenska är ett levande, kreativt och modernt språk.
Deras framgång visar också hur viktigt det är med representation i media. När finlandssvenska hörs i nationell och internationell media ökar språkets status, och fler känner stolthet över sitt sätt att tala.
Framtiden för finlandssvenskan
Även om finlandssvenskan är hotad i vissa områden, särskilt bland unga i finskspråkiga miljöer, finns det också tecken på revitalisering. Svenska skolor, mediekanaler som Yle Fem, och föreningar som arbetar för språklig rättvisa bidrar till att bevara och utveckla språket.
Finlandssvenskan ska inte blandas ihop med den finska som talas i Norrbotten. Det är en finsk dialekt som heter meänkieli, och talas främst i Tornedalen, tillsammans med norrländska dialekter.
Digitaliseringen har också skapat nya arenor för finlandssvenska. Poddar, YouTube-kanaler och sociala medier används av unga finlandssvenskar för att uttrycka sig på sitt språk, ofta med stolthet och humor. Här kombineras tradition med innovation på ett sätt som lovar gott för framtiden.
Här kan du se KAJ:s scenshow KAJ10 som innehåller många bra exempel på uttal och ord på finlandssvenska:
Finlandssvenska är mer än en dialekt – det är en levande språkvariant med djupa rötter, stark regional variation och stor kulturell betydelse. Genom sina unika finlandssvenska ord, ordspråk och uttal visar den hur svenska språket anpassats till en annan kontext än den svenska. Finlandssvenskan bär på influenser från både svensk historia och finsk samtid, vilket gör den till ett rikt och nyanserat språkligt landskap.
Tack vare ökat medialt intresse, humorgrupper som KAJ och ett växande intresse bland unga har finlandssvenskan fått ett nytt kulturellt fäste och blivit något att vara stolt över. För den som vill utforska svenska språkets variationer är finlandssvenskan ett lysande exempel på hur språk både bevaras och utvecklas i samspel med samhälle, historia och kultur.
Det är viktigt att fortsätta stödja finlandssvenskans framtid, både i lagstiftning och i praktiken. Ett språk lever så länge det används, älskas och utvecklas. Och finlandssvenskan lever i allra högsta grad.
Tycker du om artikeln? Visa det gärna!
Loading...
