Frågan om livets existens bortom vår planet jorden är en som väckt tankar hos människan i århundraden. En fråga som väcktes till liv efter den så kallade kopernikanska revolutionen - på 1500-talet - men det finns bevis på att till och med de antika grekerna undrade över livet utanför jorden för flera årtusenden sedan.
Det är en fråga som fascinerat oss - vi människor som alltid sett oss själva som den starkaste i våra kvarter. Tanken på att det kan finnas annat liv där ute med större intelligens än vår egen, som bor mer än hundra miljarder ljusår bort i universum, fyller oss med lika mycket rädsla som spänning.
Men, universum, som vi precis gått genom, är stort. Vi kan inte ens föreställa oss hur långt ett ljusår faktiskt är, och än mindre hundra miljarder ljusår. Och detta är egentligen det främsta argumentet som stödjer hypotesen att människor inte är det enda intelligenta livet i universum.
För om du tänker på det, chansen att det bara skulle finnas en beboelig planet i denna massiva rymd är relativt liten. Om det kan finnas liv här, varför kan det inte finnas liv på andra planeter också?
Detta är varför astrofysiker är så uppspelta över möjligheten att det kan finnas liv i en annan del av rymden. Och medan vi kanske inte pratar om små gröna män och UFO från mars, kan vi ändå säga att något säkert lever någonstans där ute.
Idag ska vi kolla på några av de mest fascinerande aspekterna när man diskuterar utomjordiskt liv.
Har vi någonsin sett Aliens?
Tanken på ett intelligent liv i universum fascinerar ofta redan i tidig ålder. Som barn gick du säkert och frågade dina klasskompisar på skolgården om de trodde på utomjordingar. Och bland alla på skolan så fanns det säkert de som hävdade att de sett en utomjording.
Människor världen över har hävdat samma sak. Från de som påståtts blivit kidnappade och undersökta medicinskt av utomjordingar, till dem som tror sig ha sett flygande tefat och andra typer av UFOs. Ja det har faktiskt varit tusentals påstådda bevittnande av liv i rymden. Men i stort sett alla är obekräftade eller har andra vetenskapliga förklaringar.
Detta har dock aldrig stoppat människan från att tro på fenomenet. Den stora fascinationen har också resulterat i flertalet konspirationsteorier kring universums okända värld.
Som till exempel Area 51 i Nevada, USA, som sägs vara hem för flertal rester av oidentifierade flygande objekt efter det att ett ufo sägs ha störtat på jorden år 1947. Eller kanske har du hört om att regeringar världen över håller inne information angående utomjordingar. Även idén om att konst i sädesåkrar skulle skapats av ufon är väl omtalad. Ännu har dock inte någon utav teorierna bekräftats av astrologer eller forskare.
Uråldriga astronauter
Allt detta kommer från den ursprungliga fascinationen för utomjordingar. Moderna vetenskapsmän och författare har letat världen över för vidare bevis på mänsklig kontakt med liv i rymden.
En av de mest bestående kontroverserna kring liv i rymden är tolkningen av uråldriga texter och konstverk. Vissa personer hävdar att bevis på uråldriga människors kontakt med utomjordingar tydligt syns i grottmålningar i Val Camonica, Italien, i hieroglyferna på egyptiska pyramider och gamla japanska figurer.
Vissa har även påstått att våra moderna religioner föddes genom kontakt med utomjordingar - med idén om Gud som kom från den otroliga kraften av livet bortom vår planet. Allt detta är dock bara spekulation.
Huruvida det var Aliens som skapade vår värld råder det delade meningar om. Detta och mycket annat studerar bland annat kosmologer.
Vilket konkret bevis har vi för liv i rymden?
Den viktigaste frågan för astrofysiker intresserade i jakten på utomjordiska världar har att göra med bevis på liv i rymden: vilket konkret vetenskapligt bevis har vi att utomjordingar existerar?
Och svaret kan nog tyvärr vara en besvikelse. Det finns inget avgörande bevis som pekar på att liv i rymden existerar någonstans i vårt solsystem, Vintergatan, eller någon annanstans i universum heller.
Än så länge i vår rad av upptäckter i rymden, har vi inte hittat några tecken på intelligent liv där ute.
Inledningsvis nämnde vi också den kopernikanska revolutionen. Det som revolutionen syftar till, är när Nicolaus Copernicus konstaterade himlakropparnas rörelse under 1500-talet. Upptäckten gjorde bland annat att vi istället för en geocentrisk världsbild, där jorden är universums centrum, etablerade en heliocentrisk världsbild. Det innebär att universums centrum i själva verket är solen. Copernicus hjälpte också, tack vare upptäckten, till att förklara kalendern och årstiderna. Dock gick hans teorier strikt emot de som Aristoteles tidigare konstaterat, och så även Bibeln. Därför bekräftades mycket av hans studier inte förrän över 100 år senare av Isaac Newton.
Vad matematik säger om chansen om liv i rymden
Det primära beviset på att vi inte är ensamma i universum är ett logiskt bevis - att chansen att det enda livet i universum finns på jorden är extremt liten. Det tros finnas 40 miljarder planeter i jordens storlek bara här i Vintergatan som även befinner sig i den beboeliga zonen av en stjärna.
Och medan detta inte behöver betyda att någon av dem har rätt förhållanden för att kunna skapa liv, är det troligt att i alla fall en av dem kanske gör det - även om vi kanske inte stämmer in direkt på vår definition av liv. Dessa 40 miljarder planeter är bara de i vår galax, det finns en hel del rymd kvar utanför Vintergatan.
Drakes ekvation, föreslagen av Frank Drake 1961, skapades i syfte att uppskatta antalet högteknologiska civilisationer i Vintergatan vid en given tidpunkt. Och medan denna ekvation har blivit vida diskuterad verkar det som att det är mest troligt att det finns eller har funnits liv bortom vår egna planet.
Ekvationen innehåller följande faktorer:
- Antalet stjärnor som bildas per tidsenhet i galaxen
- Andelen av dessa stjärnor som har planeter
- Andelen av dessa planeter som har förutsättningar för liv
- Andelen av de senare planeterna på vilka liv utvecklas
- Andelen planeter med liv på vilka civilisationer utvecklas
- Andelen civilisationer som sänder ut elektromagnetisk strålning och den sannolika livslängden för en sådan civilisation.
Utmaningen är att hitta värden på dessa faktorer, som är tillräckligt tillförlitliga för att dra en korrekt slutsats.
Planeten Mars
Mars har alltid varit den vanligaste planeten associerad till sökandet efter utomjordiskt liv. Och detta är helt enkelt för att den är planeten närmast oss.
Men det har kommit en hel del genombrott senaste tiden som antyder att ja, Mars kan absolut haft rätt förhållanden för att göra liv möjligt. Dessa inkluderar vatten - ett uppdrag av NASA 2013 till Mars påvisade att det en gång funnits en stor färskvattensjö där. Det finns även bevis på flodbäddar, polarisar och mineraler som kräver att vatten är närvarande.
Idag lägger forskare mycket arbete på uppdrag till Mars, och letar efter bevis på fossiler och organiskt kol.
Varför är vatten så viktigt i sökandet efter utomjordingar?
Sökandet efter vatten på Mars är en stor del av vår forskning om planeten. Anledningen är ganska enkel.
Det vi vet om liv på jorden är att det krävs vatten. Vatten är del av det vi består av kemiskt sett - och de kemiska reaktionerna som producerar oss förlitar sig tungt på förhållandet mellan vatten och olika lösningsmedel.
Det finns såklart möjligheten att liv kan komma till att existera på hur många olika kemiska vis som helst genom universum - och sökandet efter vatten är endast baserad på vår egen erfarenhet av livet - men vatten är ändå en bra startpunkt för vetenskapen. Eftersom vi inte vet vad det är vi letar efter, tvingas människan utgå från det vi känner till om vår egen existens.
Med hjälp av rymdroboten Curiosity har Nasa tidigare hittat organiska ämnen på Mars, vilket skulle kunna vara ett tecken på förhistoriskt liv. Men forskarna tror att om det en gång har funnits vatten på Mars så var det antagligen för cirka fyra miljarder år sedan.
Är du intresserad av att veta mer om utomjordiskt liv och vad som krävs för att det ska existera kan du prova att få hjälp i fysik med privatlärare eller på universitet och högskola.
Vart bor dessa utomjordingar?
Detta för oss då till nästa fråga. Vetenskapsmän och forskare måste gå på det dem kan när de utför sin forskning om möjligheten till utomjordiskt liv - och hur beboeliga andra planeter kan tänkas vara. Detta är i stort sett grunden till hur forskning alltid har fungerat.
Sökandet efter liv i rymden har utvecklats från studien av planeter som är mest lik vår egen. Det kan vara en liknande plats som vi är på i förhållande till vår sol. De kan vara av liknande storlek. Jordliknande planeter kan som vi sett, ha vatten på sig. Vi vet även att det behövs en stjärna i närheten av deras eventuella hem.
Dessa är de ställen som utomjordiskt liv mest troligt skulle leva på i universum. Och det är även här som vetenskapsmän letar efter tecken på liv. Europa - en av Jupiters månar - är en sådan planet som man tror potentiellt kan vara beboelig. Även Saturnus måne Enceladus misstänks kunna vara geologiskt aktiv där underjordiska hav ger utrymme för liv, under den istäckta ytan.
Intelligent liv i universum
Förutom alla övertygelser och teorier finns det hundratals astrologer och forskare som dedikerar sitt liv åt att lära om universum. I sökandet efter intelligent liv i universum, letar astronomer efter teknologiskt avancerade varelser. Definitionen av intelligent liv, fångar därmed de som är tillräckligt intelligenta för att skapa radiosignaler.
Sökandet efter liv i universum innebär alltså ett sökande av radiosignaler. Signalerna kan sedan hjälpa oss att förstå mer. Vidare kan sökandet också innebära en uppmärksamhet på tekniska apparater som inte naturligt tillhör universums sfär.
Tack vare de forskningsaktiviteter och engagemang som finns för rymd och universum, lär vi oss hela tiden om vad som finns där ute. Varje stjärna, asteroid och avvikande händelse dokumenteras och forskas. Med det sagt, har man ännu inte hittat några tecken på intelligent liv i universum.
Trots det, fortsätter sökandet. Mestadels utifrån en nyfikenhet på det okända.
Varför kan vi inte hitta utomjordingar?
Egentligen har vi inte letat efter liv i rymden speciellt länge alls. Så varför vi inte hittat några bevis på intelligent liv i universum kan helt enkelt bero på att vi inte letat tillräckligt länge. Vi kan dock ställa oss frågan; vad kan hindra oss från att hitta liv i rymden? Facit på frågorna är troligtvis oändliga och forskare arbetar varje dag med att hitta svaren.
Det mest troliga svaret, med tanke på universums ålder och storlek, är att det finns en väldigt liten chans att de utomjordingar vi kanske skulle stöta på skulle vara på samma historiska bana som oss. De kanske fortfarande bara är små mikrober, eller så högt teknologiskt avancerade och flyger runt i universum i farkoster vi inte ens kan se med blotta ögat.
Andra teorier föreslår att många potentiella platser som utomjordiskt liv lever på är i underjordiska sjöar, som på månen Europa. Det kan helt enkelt bara vara svårt för oss att fysiskt se dessa saker även om de finns där.
Skulle vi ens känna igen utomjordiskt liv om vi såg det?
Den viktigaste punkten kvarstår: skulle vi ens känna igen en utomjording om vi såg en?
Som vi sagt tidigare är mänsklig vetenskap baserad på det vi vet - och en sådan metodologi kommer endast producera resultat som vi känner igen. Men sanningen är att det kanske finns liv överallt i former som vi helt enkelt inte känner igen - eftersom vi har en bestämd bild av vad liv är. Om så är fallet kanske vi aldrig hittar utomjordiskt liv.
Efter hand som vetenskapen ger oss svar, bevis och nya ledtrådar kommer vi att öka kunskapen kring universum. Kanske vi hittar det som vi söker efter. Eller så kanske vi finner underverk som vi inte ens kunde föreställa oss. Som tidigare nämnt, är vetenskapsinsatserna kring rymden fortfarande ganska nya. Vem vet hur mycket vi lärt oss om universum om ytterligare 60 år?
Källförteckning:
1. Kaj Hildingsson, SO-rummet.se, 2020, https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/copernicus-om-himlakropparnas-rorelser#. Hämtat: 23 augusti, 2022.
2. Åsa Malmberg, Uppsala Universitet, 2021, https://www.uppsalauniversitet.se/nyheter/artikel/?id=17500&typ=artikel. Hämtat: 23 augusti, 2022.
3. Rymdstyrelsen, 2020 https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/bloggen/2020/9/har-kan-det-finnas-liv/. Hämtat: 23 augusti, 2022.
Tycker du om artikeln? Visa det gärna!
Loading...
