Det svenska språket talas i samtliga av Sveriges 25 landskap, trots att många av regionerna och landskapen uppvisar sina egna dialekter, med särskilda språkliga särdrag. Lyckligtvis har de svenska modersmålstalarna mycket gemensamt rent språkligt sett, oavsett vilken svensk dialekt de talar. Man kan definitivt urskilja olika svenska dialekter, men de är inte så pass annorlunda att svenskarna inte längre kan förstå varandra mellan norr och söder.
När man talar om rikssvenska talar man om den svenska språkliga variant som ej går att koppla till ett särskilt svenskt språkområde. Rent generellt sett kan man säga att standardsvenskan är den dialekt som ligger närmast skriftspråket och där slag och dialektala ord inte används, så att samtliga svenskar förstår samtliga ords innebörd. Det är den dialekten som lärs ut om du läser exempelvis SFI Södertälje.
Kanske drömmer du om att lära sig tala svenska med en skånsk dialekt?
I den här artikeln kommer vi att ta en titt på varifrån den skånska dialekten kom, vilka språkliga särdrag som skiljer skånskan ifrån andra svenska dialekter, och hur du kan lära dig att tala skånska!
Skåne är Sveriges sydligaste landskap och alltså det som ligger närmast kontinenten. Skånska är inte "bara" en försvenskad version av danskan som många kanske tror. I Skåne har man alltid pratat skånska, även innan landskapet blev svenskt. De skorrande r-en kommer ursprungligen från franskan och ny forskning tyder på att flera uttal av sammansatta ord härstammar från tyska språket från början.
Här kan du lyssna på hur skånska lät i Lackalänga socken i Skåne år 1950:
No source URLPå senare tid har Skånskan blivit mer och mer populär eter att länge ha haft dåligt rykte i Sverige. Den har ansetts vara svår att förstå och grötig, lite som danskan. Ett antal enkätundersökningar från 70-talet visar till exempel på hur gymnasieungdomar värderade skånskan mycket lågt i jämförelse med till exempel norrländska, göteborgska, dalmål och värmländska.
Men nu har detta alltså ändrats. Skånskan anses numer vara en av Sveriges mest pålitliga och sexiga dialekter. Till skillnad från stockholmskan som hamnar långt ner på skalan.
Läs mer om Norrländska mål här!
Skånemålens språkliga särdrag
Konsonanterna 'p', 't' och 'k'
Ett av de dialektdrag man enkelt kan utskilja är att konsonanterna 'p', 't' och 'k' har följt en annan utveckling som är mer medeltida rent lingvistiskt sett. Ord som gap, mat och rak uttalas därför mer som 'gab', 'mad' och 'rag'.
I vissa delar av Skåne blev 'p' till 'v' istället för 'b'. 'Gapa' uttalas då istället som 'gava' och 'pipa' uttalas istället som 'piva'.
Dessa uttal används dock allt mindre och mindre generellt sett då större dialektutjämningar fortsätter att ske.
Ett bakre 'R'
Det är svårt att säga vilken del av Sverige som det kom först, men det var i Skåne som det bakre 'r:et' eller "tungrots r:et" först fick ett riktigt fäste. Det bör dock nämnas att det främre 'r:et' idag kommit tillbaka till skånskt talspråk, om än inte helt. Det främre 'r:et' används framförallt i Lund och Malmö. Detta beror troligen främst på att den skånska dialekten blandats med andra dialekter, vilket har påverkat den.
I finlandssvenskan uttalas "r" tydligt, ofta som ett främre tungspets-r, och kombinationen "rs" uttalas som två separata ljud istället för ett tonande sje-ljud.
Diftonger
Detta fenomen brukar ofta förknippas med skånska dialekter. Man finner det främst i norra Skåne, där standardsvenskans 'å' och 'e' motsvaras av ett 'ao' samt ett 'åi'.
'Gås' och 'sten' blir alltså 'goas' och 'stain'.
Faktum är att samtliga av svenskans nio vokaler uttalas något diftongerat inom de sydskånska målen, medan det ser något annorlunda ut i de nordskånska målen.
Uttal av sammansatta ord
Inom skånskan förekommer det ofta ett språkligt särdrag vad gäller uttalet av sammansatta ord. Detta går att notera när det handlar om ord som 'handtag' eller 'skorsten'. Genom den skånska dialekten lägger man betoningen på den senare delen av orden, istället för på det första, som inom de flesta andra svenska dialekter och inom rikssvenskan.
Distinkta dialekter i Skåne inkluderar Malmöitiska, Helsingborgska, Lundensiska, Göingedialekt och Österlenmål.
Buss är ett klassiskt ord som uttalas olika längs vägen från Malmö till Helsingborg. Malmöborna säger Boss medans Helsingborgarna uttalar buss som byss. Någonstans runt Landskrona närmre Helsingborg brukar man kunna säga att uttalet av u övergår från o till y.
Lundaborna är kända i Skåne för sin akademiska dialekt med svagare diftonger och ett mer tydligt uttal. Detta beror till stor del på att Lund länge varit en universitetstad.
Lär dig mer om den gotländska dialekten.
Skånska ord
Det finns gott om dialektala ord som skåningarna förstår sig på, men som kan förvirra andra svenska modersmålstalare. Om du är intresserad av att lära dig några fler skånska ord kan börja med dessa:
- Abekatt - härmapa
- Brödrar - bröder
- Drös - hög/samling
- Flabba - skratta
- Gaffla - tjata om samma sak
- Grina - skratta
- Hoet - huvudet
- Hänne - någonstans
- Keff - tråkig/dålig
- Lack - sur
- Läbbit - läskigt
- Nimmt - lätt/smidigt
- Redig -ordentlig
- Rullebör - skottkärra
- Rälig - riktigt äckligt
- Påg - pojke
- Päror - potatis
- Tös/Tösabid - flicka
Det finns många, många fler skånska ord. Vissa håller tyvärr på att försvinna, för precis som med alla andra svenska dialekter håller de på att tunnas ut i och med att det för det mesta talas stockholmska på svensk TV, på internet osv. Istället för att våra svenska dialekter fortsätter att utvecklas åt varsitt håll blir det en mer centraliserad svenska, med nya uttryck och låneord som kommer till hela landet samtidigt.
Ta även reda på olika göteborgska ord och uttryck. Och mer om den berömda göteborgshumorn: den får du helt enkelt inte missa.
Skånska fraser och uttryck
Det finns gott om skånska uttryck att ta del utav. Vissa används av de yngre generationerna, medan andra främst används av de äldre. Ta en titt på dessa nedanstående uttryck och se om du känner igen några utav dem.
- A' du? - det menar du inte?
- Ta ente hela plassen, din fobbeck, hubba daj! - Ta inte hela platsen din idiot, flytta på dig.
- Det gider jag ente - det orkar jag inte
- Han e haj på det - han är bra på det
- Va kefft - vad dåligt/vad tråkigt
- Kamma daj - skärp dig
- Runn under tollorna - berusad
Uttal av sammansatta ord
Skånskan har även ett dialektdrag som är mindre känt, och det är efterledsbetoning i sammansättningar. I sammansatt ord med enstavig förled, exempelvis skoskav och brödbit, är det vanligt att huvudbetoningen hamnar på efterleden i stället för, som i de flesta andra svenska dialekter och i centralsvenskt standarduttal, på förleden. Detta är särskilt vanligt i västra och södra Skåne.
Lär dig svenska: dra nytta av olika resurser
Oavsett om du vill lära dig svenska med en skånsk dialekt eller om du läser SFI Stockholm eller på annan ort, så finns det gott om resurser att dra nytta av. Genom att ta hjälp av olika hjälpmedel kan du utveckla dina svenska språkfärdigheter och kunskaper på nolltid.
Oavsett om du tycker om att läsa böcker, att lyssna på nyheterna, att titta på film eller att lyssna på ljudböcker så är det en fantastisk idé att dyka ner i den svenska litteraturens värld. Genom att läsa och lyssna till svenska kommer du att utöka ditt svenska ordförråd något enormt - tro oss.
Dessutom kan den svenska litteraturen hjälpa dig att bättre förstå dig på den svenska kulturen, de svenska traditionerna och de svenska dialekterna.
Om du är intresserad av film kan vi rekommendera skånskspråkiga filmer som Den enfaldige mördaren, , Fjorton suger och många fler... Ett fantastisk serie där det talas en hel del skånska är Tunna blå linjen som går på SVT.
Det finns gott om olika nyhetskällor att ta del av. Spana bland annat in SVT plays program Nyheter på lätt svenska. Programmet är ett vanligt nyhetsprogram där de senaste händelserna rapporteras, men på något tydligare, enklare och långsammare svenska. Du kan dessutom använda dig av undertexter, bland annat engelska undertexter.
Passa även på att lyssna till några av dessa fantastiska svenska artister som sjunger och rappar på skånska. Genom att lyssna på svensk musik med svenska texter kan du utöka ditt svenska ordförråd samtidigt som du har roligt. Den mest kända är kanske Timbuktu, men även Peps Persson och Måns Zelmerlöw är stora namn tillsammans med många fler...
Precis som vi tidigare nämnt så finns ett flertal olika språkliga aspekter som skiljer de svenska dialekterna åt. Om du verkligen vill lära dig svenska med en skånsk dialekt rekommenderar vi varmt att du besöker de områden där just den dialekten talas. Vill du lära dig den dialekt som talas i den största staden på västkusten rekommenderar vi att du läser SFI Göteborg.
Om du vill utveckla din svenska på ett snabbt och effektivt sätt kan du alltid testa på privatlektioner genom att anlita en handledare.
Hos oss på Superprof hittar du både skickliga och erfarna handledare som gladeligen hjälper dig nå dina mål! Det fantastiska med privatlektioner är att din handledare kan anpassa lektionsinnehållet efter just dig och dina behov. Se bara till att berätta vad du har för målsättningar med dina svenskalektioner.
Besök Superprofs hemsida och knappa in det ämne du önskar att studera (svenska eller svenska för invandrare - SFI), samt din postkod. På så vis kan du se vilka handledare som finns tillgängliga i ditt närområde.
Många handledare erbjuder både undervisning online, via personliga möten, eller undervisning i mindre grupper. Det innebär att du kan välja det alternativ som passar just dig bäst. Det finns dessutom ett stort antal handledare som erbjuder undervisning både under kvällar och helger.
Lycka till!
Tycker du om artikeln? Visa det gärna!
Loading...
Hej!
Bra och kul artikel! Jag reagerade dock lite på några av orden. T ex ”hodet” skulle jag uttala och skriva ”hoet” eller kanske mer med d på slutet, dvs ”hoed”. Jag har ont i hoet, eller t o m i hoedet. Det är kanske dialekt i dialekten; min upplevelse av skånsk dialekt härrör sig från min uppväxt i Ystad (är född -64) med en radie på ca 1/2 till 1 mil i västlig, nordlig och ostlig riktning. Det var fr a min farmor (f. 1902) som hade en lantlig dialekt och som sa ”hoe” (obest. form). Ooo, va jau har ooont i hoet , alltså inte ont som i standardsvenska utan med långt o med en aning diftong.
Sen skulle jag säga ”läbbet ”, ”räli” och ”redi”, om det ska vara skånsk dialekt, men dina varianter var kanske helt enkelt skriftspråk?
Ett uttryck med ”redi” som jag har hört är att nån är ”redi ti arbaja” (redig till att arbeta). Det är/var kul med äldre dialekt, och att använda den ibland för skojs skull. Det var inte så att det utrycket var vanligt i stan utan var landsbygdsdialekt. Jag hörde förresten min farmor säga ”akava ” vid tillfälle, och räknade ut att det betydde ungefär ”plötsligt”. Hon sa ofta ”i jons” vilket ju betyder nyss eller kanske för en stund sen. Det kan vara gammalsvenska men många gamla ord som inte längre tillhör allmänt språkgods kanske kan kallas dialekt?
Man kan för övrigt säga både tösabid och pågabid. Som jag har uppfattat det ligger det något särskilt i ”-bid”, typ att det är en liden (liten givetvis) och kär (=söt, gullig) tös eller påg för den som säger det.
Fubbick eller möjligen fobbick skulle jag uttala och skriva det.
Det som är – eller mer och mer var måste jag tyvärr säga – specifikt med Ysta-dialekten för sta-bor (=stadsbor) är hur man uttalar vokaler. De är mer utdragna. A:na t ex. i ordet ”stan” blir staaan, kanske med tendens till diftong framför a:et (ä:et, ö:et) i form av ett halvt u, eller hur jag ska förklara det. Samma med gata, blir guaaata, och kaka som blir ”kuaaga”. Ett uttryck som ”en bliå kuaaaga me ruöööa bääär” tydliggör detta Ysta-fenomen med utdragna vokaler och halva diftonger enligt en som är amatör inom fonetik. 😅 Y:et i Ysta’ (Ystad) blir förstås ”uYjsta” (u som halv diftong) . Men många säger numera Ysta” utan diftong. Ord som på kan sägas uttalas pjå 😅 eller pijå (i = halv diftong) och just på blir lite speciellt med tanke på hur p:et uttalas.
Vill slutligen säga att tyvärr har Ysta-dialekten mer och mer suddats ut.
Ha det gott!
/Catarina
PS. Det som jag har märkt kännetecknar (äldre?) Trelleborgsdialekt (med omnejd) är att ä i ord som grädde och rädd uttalas extremt öppet (tror jag det kallas) Dvs så som många svealändska och norrländska talare gör. Det som gör det speciellt i Trelleborgsdialekten är förstås det skorrande r:et framför. 😊
Hej Catarina!
Tusen tack för din härliga och berikande kommentar – ett rent nöje att läsa! 🥰
Vi har ändrat till ”hoet” enligt ditt fina tips, och dina exempel och beskrivningar av Ystad-dialekten ger verkligen extra liv och färg åt ämnet.
Så värdefullt att du delar med dig av både ord, uttryck och uttal – sådant gör att dialekterna får leva vidare. 🌟
Ha det riktigt gott!