Att lära sig spanska och böjningen av verb i olika tempus är fördelaktigt för hjärnan. Det finns även utmärkta möjligheter till privatundervisning spanska.
Under en vetenskaplig studie ledd av Ping Li (psykolog och professor i lingvistik) fick 39 engelsktalande studenter gå en sex veckor lång intensivkurs i kinesiska. Genom de undersökningar som gjordes kunde forskarna dra slutsatsen att studier i ett främmande språk både kan förbättra kognitiva förmågor och fördröja kognitiva nedsättningar hos äldre.
Det finns alltså mer än en fördel att lära sig ett nytt språk, förutom de kognitiva förmågorna så berikar det ens liv genom att öppna dörrar för nya människor, länder och kulturer. I denna artikel ska vi fokusera på spanska tempus.
Så här kan du böja olika spanska verb i olika tempus:
I spanskan finns två olika verb för svenskans 'att vara': ser och estar.
I detta fall handlar det om diftonger, där två vokaler smälter samman till ett ljud. Detta innebär att två vokalljud kombineras inom samma stavelse.
För oregelbundna verb med diftong:
- 'I' och 'E' blir 'ie' (eller 'ye' som för verbet 'errar' som betyder "att ta miste").
- 'U' och 'O' blir 'ue' (eller 'hue' som för verbet 'oler' som betyder "att lukta").
Vilket verb som ska användas av ser och estar beror helt och hållet på sammanhanget. Faktum är att dessa två verb kan påverka innebörden vad gäller de adjektiv som följer.
Läs mer om hur du kan träna på spanska verb här för att kunna komma igång direkt med ditt lärande.
Ser används generellt sett för att beskriva någonting mer definitivt; någonting som ej förändras. Det används därför exempelvis för att beskriva en person eller ett objekt.
I motsats till detta används "estar" främst för att beskriva tillfälliga tillstånd; så som humör, hälsa, utseende, platser för objekt eller personer. Det används även för att beskriva pågående handlingar.
Så: vilket spanskt verb skulle du använda för att säga "jag är svensk", "jag är en man" eller "den här mannen är ung".
Använd verbet "ser":
- Jag är svensk: Soy sueco.
- Jag är en man: Soy un hombre.
- Den här mannen är ung: Este hombre es jóven.
Om du däremot vill tala om ett mer tillfälligt tillstånd så använd verbet "estar":
- Jag var sjuk: Estaba enfermo.
- Jag håller med dig: Estoy de acuerdo contigo.
- Du håller på att läsa: Estás leyendo.
Här är en lista på olika adjektiv som ändrar meningar beroende på vilket verb du använder för att uttrycka "att vara", dvs. beroende på om du använder "ser" eller "estar".
När du väl lärt dig vilket verb du ska använda i vilket sammanhang så måste du lära dig att böja verbet efter rätt person. Ett bra tips för den som vill lära sig spanska är att läsa upp ordet högt tre gånger om, lyssna på ordet tre gånger och sedan använda det i tre olika meningar.
Preteritum: ayer (igår), la semana pasada (förra veckan), en 2010 (år 2010),
hace dos días (för två dagar sedan)
Imperfekt: siempre (alltid), todos los días (varje dag), cuando era niño/a (när jag var barn)
Perfekt: hoy (idag), esta semana (den här veckan), ya (redan), todavía no (ännu inte)
Indikativa satser i spansk grammatik
Inom spanskan så används ofta preteritum.
Preteritum används för att tala om en avslutad handling i det förflutna. Spansktalare använder denna grammatiksats mer än perfekt, som ligger närmare nutiden.
Inom den spanska grammatiken finns det fyra olika indikativ:
- Framtid (simpel futurum och futurum exaktum)
- Dåtid (perfekt och preteritum)
- Imperfekt
- Indikativ presens (nutid)
Detta spanska tempus används för att beskriva, påstå eller argumentera för en situation med en objektiv sanning: "huset är rött", "du äter ett äpple", "de bor i Mexico" - "la casa es roja", "comes una manzana", "ellos viven a Mexico", etc. Det är det mest använda tempuset, vilket gör det relativt enkelt att lära sig!
Börja med att lära dig de tre huvudsakliga verbgrupperna och hur de böjs när verben ifråga är regelbundna:
- -AR verb (andar, hablar, cantar, etc.): o, as, a, amos, áis, an.
- -ER verb (beber, conocer, comer, etc.): o, es, e, emos, éis, en.
- -IR verb (vivir, conducir, describir, etc.): o, es, e, imos, ís, en.
Det är viktigt att du tar dig tid till att lära sig vilka oregelbundna verb på spanska som har diftonger eller "svaga" vokaler (där vokalen "e" blir "i" i första, andra och tredje person singular).
1. Framtid i spanskans verbtempus
Simpel futurum
Detta är bland de enklaste tempus man kan lära sig: det används för att uttrycka en handling som ännu inte skett samt en hypotes och formas genom att man lägger till vissa ändelser på slutet av verbets grundform: é, ás, á, emos, éis, án.
Notera även att simpel futurum även kan uttrycka en avslutad handling i framtiden (I juli kommer skolåret att vara över).
2. Dåtid i spanskans verbtempus
Preteritum
Detta tempus används för att uttrycka en avslutad handling i det förflutna.
Ändelserna är de som följer:
- AR-verb: é, aste, ó, amos, asteis, aron.
- IR & ER-verb: í, iste, ío, imos, isteis, ieron.
Dessa 10 oregelbundna verb används väldigt ofta i spanskan så se till att spana in dem direkt: "dar", "ir", "ser", "estar", "hacer", "poder", "poner", "querer", "tener" och "decir".
Perfekt
Detta tempus används om handlingen ifråga har kopplingar till nutiden, om sammanhanget är i nutid eller om handlingen fortfarande påverkar i nu:et. Man säger exempelvis "ayer, ha nevado mucho, por eso hace frío todavía" = det snöade mycket igår, därför är det fortfarande kallt idag.
För att skapa detta tempus måste man använda hjälpverbet haber innan man lägger till huvudverbet i perfektform: "ha nevado".
Pluskvamperfekt
Detta tempus används för att uttrycka en handling som ligger längre bak i tiden än preteritum. För att skapa detta tempus använder man imperfekt-formen av verbet haber plus particip av det verb (den handling) man vill uttrycka.
Haber i imperfekt: había, habías, había, habíamos, habíais, habían.
Exempel: Jag hade känt Maria sedan länge - Había conocido a Maria durante mucho tiempo.
Eller: Jag hade redan ätit allting - Ya había comido todo.
Imperfekt
Detta tempus används för att uttrycka en pågående handling i det förflutna.
För att forma denna typ av mening måste man använda verbets grundform samt ändelserna: aba, abas, aba, ábamos, abais eller aban för alla verb i AR-gruppen.
Vad gäller verben i IR- eller ER-grupperna använder man istället ändelserna: ía, ías, ía, íamos, íais eller ían.
Det finns tre vanliga spanska verb som är oregelbundna i imperfekt: "ir", "ser" och "ver".
Preteritum (pretérito indefinido) används för avslutade handlingar vid en specifik tidpunkt.
Exempel: Ayer comí pizza. (Igår åt jag pizza.)
Imperfekt (pretérito imperfecto) används för beskrivningar och pågående handlingar i dåtid.
Exempel: Cuando era niño, jugaba mucho. (När jag var barn, brukade jag leka mycket.)
3. Konjunktiv i spanskans verbtempus
Konjunktiv används väldigt ofta i det spanska språket, detta kan man lära sig på en språkkurs spanska Stockholm. Konjunktiv används för att uttrycka önskemål, villkor, hypoteser och liknande som ännu ej blivit verklighet. Det används även för att uttrycka tvivel, råd eller order.
Det finns många oregelbundna former att lära sig beroende på hur meningen ser ut, därför anses konjunktiv vara relativt svårt att lära sig i jämförelse med de andra verbformerna. Men det är självklart inte omöjligt!
Låt oss ta en titt på de olika konjunktiv-formerna i spanskan:
Konjunktiv - presens
Som en generell regel kan man säga att konjunktiv i presens formas genom att använda formen för första person singular i presens: Tengo (jag har) minus -o:et på slutet och plus konjunktivets ändelser:
Ändelserna för AR-verb är: e, es, e, emos, éis, en.
Ändelserna för IR- och ER-verb är: a, as, a, amos, áis, an.
Konjunktiv används i vardagligt språk, varje gång ett hypotetiskt villkor uttrycks.
OBS: om ett verb är oregelbundet i första person singular kommer resterande verb också vara det vad gäller presens-formerna i konjunktiv. Testa en spanska kurs Norrköping för att lära dig mer!
Exempel: verbet "poner" (att ställa/lägga) har en oregelbunden stam - "pong" - i första person singular. "Yo pongo".
Därför måste resten av alla former följa samma oregelbundna stam med "-pong.". Exempel: ponga, pongas, ponga, pongamos, pongáis, pongan.
Skapa en egen lista med alla de oregelbundna verb som du omöjligt kan undvika i det spanska språket och vad gäller spanska tempus. Det är det enda sättet att lära sig på!
Hitta spanskalektioner i ditt närområde.
Konjunktiv - imperfekt
Om villkoret eller hypotesen sker i dåtid måste man avvända imperfekt-formen av konjunktiv.
Struktur:
- AR-verb: ara, aras, ara, áramos, arais, aran.
- IR- och ER-verb: iera, ieras, iera, iéramos, ierais, ieran.
Konjunktiv används otroligt ofta även i muntlig spanska för att uttrycka villkor i tidigare sammanhang. Exempelvis: "om du visste, skulle du berätta för mig?" - "si lo superia, me lo diría?"
Fråga din spansklärare om olika minnesregler!
Konditionalis (presens) och imperativ
De sista tempusformerna som ofta används i det spanska språket är konditionalis och imperativ.
4. Konditionalis i spanskans verbtempus
Detta tempus används för att uttrycka en önskvärd eller omöjlig handling.
Den formas genom att man tar verbets infinitiv-form och lägger till ändelser av verbet "haber" i imperfekt: ía, ías, ía, íamos, íais, ían.
Exempel: "Om jag kunde skulle jag göra en världsomsegling" - "si lo pudiera, daría la vuelta al mundo".
Att böja verben till konditionalis är enkelt eftersom man endast behöver modifiera ändelserna på verben.
5. Imperativ i spanskans verbtempus
Imperativ används för befallningar eller uppmaningar och liknande.
Obsevera att personliga pronomen eller reflexiva pronomen som används inom imperativ hamnar efter verbet.
Exempelvis så här: "ge det till mig" - "dámelo".
Struktur:
AR-verb: stam + a, e, emos, ad, en
ER-verb: stam + e, a, amos, ed, an.
IR-verb: stam + e, a, amos, id, an.
Negativ imperativ
Detta tempus används kort sagt för att uttrycka försvar eller förbud.
Det formas genom att man lägger till ett nekande till konjunktivets presens. Det följer samma oregelbundna mönster.
- Gå inte in: no entre
- Kom inte: no vengas
- Sjung inte: no cantéis
- Ät inte: no comas
I negativt imperativ hamnar pronomen före verbet: no me lo des (ge mig inte det). no me lo digas (berätta det inte för mig).
Där har du det - grundläggande spanska tempus! Nu måste du bara fortsätta och repetera formerna samt göra olika övningsuppgifter så att de sätter sig och så att du kan utveckla ditt ordförråd.
Ta en titt på Superprof redan idag - hos oss hittar du fantastiska handledare i spanska!
Tycker du om artikeln? Visa det gärna!
Loading...
