Det exakta antalet franska ord i det svenska språket är svårt att fastställa exakt. Svenska, liksom många andra språk, har lånat ord och fraser från olika källor under århundradenas lopp, inklusive franska.
Franskans inflytande på svenskan kan kanske främst observeras inom områden som litteratur, konst, kultur och kulinariska termer. Men de dyker upp i alla möjliga sammanhang.
Även om det inte finns någon exakt siffra, uppskattar man att flera tusen franska ord har tagit sig in i det svenska språket. Dessa låneord genomgår ofta anpassningar för att passa de svenska fonetiska och grammatiska reglerna.
Språk är alltid i ständig utveckling och förändring, och antalet franska ord i svenskan kan variera över tid på grund av språktrender, kulturellt utbyte och andra faktorer. Det är lätt att hålla sig uppdaterad med hjälp av en lärare i franska.
Vanligt förekommande franska ord i svenskan
Franskans inflytande på det svenska språket kan tillskrivas olika historiska, kulturella och sociala faktorer. Frankrike och Sverige har genom historien haft handelsförbindelser och diplomatiska relationer, vilket har lett till kulturellt utbyte och språkliga lån. Som ett resultat av detta har svenskan anammat franska ord relaterade till handel, konst, mode och diplomati med mera.
Förr i tiden ansågs franska vara den internationella diplomatins och aristokratins språk. Den svenska adeln, särskilt under 1600- och 1700-talen, använde ofta franska i sina sociala kretsar och officiella dokument.
Franskan har historiskt sett varit erkänt som ett språk för kultur och lärande. Svenska intellektuella och forskare studerade ofta i Frankrike eller influerades av fransk litteratur, vilket ledde till att franska ord införlivades i akademiska och litterära sammanhang.
Det franska köket har ett betydande globalt inflytande, och svensk gastronomi har anammat flera franska kulinariska termer. Fransk konst, musik och teater har lämnat ett outplånligt avtryck i det globala kulturlandskapet, och den svenska kulturen har inte varit immun mot detta inflytande.
Franska är ett av de största språken i Europa, och tvärkulturella interaktioner mellan europeiska nationer har lett till språklån och berikning. Här är några vanligt förekommande ord med franskt ursprung som jag tror att du kommer känna igen:
- Restaurang - Restaurant
- Kafé - Café
- Meny - Menu
- Bistro - Bistro
- Choklad - Chocolat
- Parfym - Parfum
- Toalett - Toilette
- Soffa - Sofa
- Salong - Salon
- Mode - Mode
- Champagne - Champagne
- Korridor - Couloir
- Piano - Piano
- Hotel - Hôtel
- Galleri - Galerie
- Entrecôte - Entrecôte
- Etui - Étui
- Rouge – Rouge ('röd', rödfärgat smink till kinderna)
- Avenue - Avenue
- Boulevard - Boulevard
Lisan kan göras närstan hur lång som helst. Både ord och hela uttryck har lånats från franskan.
Med moderna medier och globalisering har franska, liksom engelska termer relaterade till teknik, underhållning och populärkultur hittat sin väg in i det svenska språket. Lär dig mer om detta med en franska kurs Uppsala.
Språkliga lån och influenser är naturliga processer som uppstår när samhällen interagerar med varandra. Franskans inflytande på svenskan är bara ett exempel på hur språk utvecklas och anpassas över tid, vilket återspeglar den dynamiska karaktären hos språkligt och kulturellt utbyte.
Franska idiom som ofta används på svenska
Ett idiom är en fras vars betydelse inte kan härledas från orden i frasen.
Idiomatiska fraser anses i allmänhet vara kultur- eller språkspecifika. De tenderar att förlora sin betydelse när de översätts till andra språk.
Uttrycket "Alla tiders" i betydelsen "utomordentligt" översätts t.ex. till franska som "i alla tider". Vilket ju såklart inte alls får samma betydelse.
Franska idiom kan vara undantaget från postulatet att slagord är endemiska för ett visst språk och en viss kultur.
Har du någonsin haft en deja vu-upplevelse? Har du någonsin tagit en apéritif innan maten?
Ja, du gissade rätt: det är alla franska uttryck men som ofta används av oss som talar svenska.
Här har du några fler exempel på vanligt förekommande franska idiom i svenskan.
- à la – på sätt angivet av, särskilt i fråga om maträtter, t.ex. Biff à la Lindström.
- apéritif – alkoholhaltig dryck som man intar före måltid för att öka aptiten.
- au pair – med inriktning på hushållsarbete och barnpassning (i främmande land) som avlönas med fritt uppehälle, mest för tonårsflickor som samtidigt lär sig språk.
- bistro – enklare bar eller servering, ursprungligen i Frankrike.
- blasé – som är svår att roa eller glädja på grund av övermättnad.
- c'est la vie – "sånt är livet".
- déjà vu – känslan av att ha upplevt något tidigare fastän man inte med nödvändighet har det.
- ensemble – mindre grupp musiker, sångare eller skådespelare som uppträder tillsammans.
- femme fatale – 'ödesdiger kvinna', en stereotyp kvinna, som på ett raffinerat sätt använder sin sexuella attraktion för att uppnå sina syften.
- gourmet – person som lägger stor vikt vid god mat.
- grace – skönhet och lätthet i rörelse, särskilt hos kvinna eller konstverk.
- jour – tjänstgöring; speciellt om sådan på obekväm arbetstid, t.ex. av sjukvårdspersonal.
- limousine – typ av stor personbil, ofta med mellanruta mellan förar- och passagerarutrymme; uppkallad efter det franska landskapet Limousin.
- pain riche – en i Sverige uppkommen benämning för baguette; typ av avlångt franskbröd med knaprig skorpa.
- photogénique – som tar sig bra ut på fotografier.
- pommes frites – flottyrkokta potatisar formade till små stavar.
- razzia – överraskande och noggrann (hus)undersökning, genomförd av polis i syfte att avslöja illegal verksamhet eller beslagta stöldgods.
- souvenir – 'minne', minnessak.
- touché – träffad, berörd. Används bland annat inom fäktning efter en fullträff, då den träffade utropar "Touché!"
- voilà – "se där!", kan användas istället för varsågod när man ger någon något, eller för att markera en slutsats i en argumentation.
Användningen av främmande idiom i ett språk är en naturlig del av den språkliga utvecklingen och det kulturella utbytet. När språk och kulturer interagerar berikar och påverkar de varandra, vilket leder till ett mångsidigt och dynamiskt språkligt landskap.
Vi i Europa och inte minst i Sverige har ansett Frankrike vara ett av de mest fashionabla länderna i Europa under flera århundraden. Dess största inflytande på det europeiska kulturen var dels under det sena 1700-talet till det tidiga 1800-talet.
Frankrike nådde betydande höjder av modedominans under Ludvig XIV:s regeringstid. Det franska kungahuset i Versailles blev en trendsättare och franska modestilar efterliknades i hela Europa. Allt som var franskt ansågs vara fint och svenskar studerade franska som en del av en högre utbildning. Etableringen av det franska hovet som kulturellt och socialt centrum, särskilt på slottet i Versailles, påverkade den europeiska aristokratin och eliten, med det kom även språket.
I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet återuppstod det franska modeinflytandet. Paris blev det globala modecentrumet, med couturiers som Charles Frederick Worth som revolutionerade modet. Framstående modehus som Chanel, Dior och Lanvin grundades, vilket cementerade Paris som sinnebilden för stil och elegans. Inte konstigt att många ord kopplade till utseende och kläder, som själva ordet mode till exempel, hängde med.
Spåra ordets etymologi
Visste du att ordet soffa -sittmöbel för flera personer med ryggstöd och armstöd - belades i det svenska språket först 1711? Ordet kommer från tyskan och franskans ord (sofa) till svenskan.
Vår generiska term för en plats att sitta på kommer alltså från tyskan via franskan. Ordböcker innehåller en mängd information, så mycket att det kanske inte finns utrymme för att berätta om ett ords ursprung.
In kommer den etymologiska ordboken!
Den kommer inte att översätta några ord på franska - eller några ord på svenska, för den delen! Men den kommer att spåra ett visst ords historia till dess rötter och berätta om omständigheterna kring dess tillkomst.
Om du alltid har velat lära dig franska och veta mer om franska ord och fraser är en etymologisk ordbok rätt för dig! Vad sägs om att vara så upptagen att du knappt har tid att läsa en bok, än mindre ta fransklektioner?
Fundera över detta: våra dagliga liv kanske förbrukar all vår tid, energi och alla våra resurser, men våra sinnen är kapabla till gränslösa bedrifter. Även om vi begränsas av våra sociala förpliktelser finns det inget som säger att våra sinnen inte kan flyga! Ett av de bästa sätten att uppskatta den franska kulturen är att upptäcka de många inbrytningar den har gjort i det språk vi talar varje dag.
Några av våra vanligaste ord har sitt ursprung i Frankrike. Vi får dock inte glömma bort att franska är ett romanskt språk, med rötter i latinet. Är det då inte rimligt att fråga sig om de vanligaste svenska orden faktiskt härstammar från detta gamla språk?
Varför ska man studera franska? Varför ska du överväga en franska språkkurs Stockholm?
Skulle det inte vara lätt att tala franska, med tanke på att vi svensktalande använder så mycket franska i våra samtal?
Få länder värnar så mycket om sitt språkliga arv som Frankrike, och försvarar det så ivrigt mot intrång från främmande språk - som t.ex. engelskans växande inflytande över hela världen.
Innan din nästa semester i Frankrike - din nästa språkupplevelse, varför inte ta reda på hur lång tid det tar för dig att lära dig franska?
Tycker du om artikeln? Visa det gärna!
Loading...
Jag kämpar sedan många år med franska (och sex andra språk).