Under historiens gång har olika vetenskapsmän gjort stora upptäckter. Vissa av dem har till och med lett till ett paradigmskifte, det vill säga, vissa upptäckter har förändrat hur man ser på det vetenskapliga område som undersökts.
Ett exempel på en vetenskapsman som fått andra vetenskapsmän att anta nya perspektiv är Sir Isaac Newtons. Vetenskapmannens arbete har förändrat matematiken, men även flera andra vetenskaper.
Gravitationslagen, teleskopreflektorn och fluxions-metoden...Han studerade naturfenomenen för att fastställa och bevisa vetenskapliga sanningar. Isaac Newton är känd som en av de största vetenskapsmännen från sin epok och hans arbete är och för blir relevant än idag.
Newtons arbete var huvudsakligen inspirerat av miljön runt omkring honom, även om det finns många matematiker som både inspirerat hans arbete och hjälp honom framåt med det. Han har utan tvekan spelat en viktig roll för matematiken och dess historia - framför allt vad gäller integralkalkyl!
Sir Isaac Newtons tidiga liv
Det är svårt att diskutera matematikens historia utan att nämna den berömde Sir Isaac Newton. Han var en engelsk fysiker, filosof, astronom och matematiker. Han föddes år 1642, i Woolsthorpe, Lincolnshire i Storbritannien.
Hans far gick bort flera månader innan han föddes och hans mor gifte om sig när han var tre år gammal. Det var främst hans mormor och styvfar som såg efter honom under hans uppväxt.
Newton var ett väldigt nyfiket barn som ständigt observerade hur maskinerna runt omkring honom fungerade. Som student var Newton något spretig och hade alltid huvudet i molnen. Men trots detta lärde han sig själv att tillverka solur, vindkraftverk, mekaniska transportanordningar, drakar, och mycket mera.
Har du ett barn som är lika nyfiket? Hjälp dom utvecklas med läxhjälp matte Stockholm.
När Newton blev något äldre bestände sig hans mor för att det var dags att ta ut honom ur skolan. Hon ansåg att det var dags för honom att bli jordbrukare. Detta trots att den blivande matematikern efter sina fjorton år på jorden inte visade något intresse för det området.
Lyckligtvis så lyckades en gammal professor övertyga Newtons mor att låta honom förbereda Newton för att komma in på universitetet i Cambridge istället.
År 1661 blev han en student vid Trinity College i Cambridge. För att slippa betala skolavgifterna utförde Newton hushållsuppgifter åt skolan. Arrangemanget gjorde det möjligt för honom att studera aritmetik, geometri, trigonometri, astronomi och optik.
Den store matematikern och professorn Isaac Barrow tog Newton under sina vingar under hans tid i Cambridge. Och så småningom så fick Newton sin examen - år 1665.
Efter sin examen ägnade Newton sin tid åt att utarbeta olika hypoteser och lagar om universell gravitation och om himlakroppars rörelse. Han studerade sin omgivning och hur föremålen runt omkring honom rörde sig.
Han gjorde stora upptäckter genom att studera ljusets beteende och optikens funktion. En av Newtons mest berömda uppfinningar genom hela hans karriär var just spegelteleskopet.
Men Newton var knappast klar där. Den duktiga vetenskapsmannen fortsatta att försöka utveckla sina kunskaper i teologi, tideräkning, alkemi och kemi.
Efter en lång och lyckad karriär som vetenskapsman lämnade Newton London (dit han flyttat efter sin examen) för att bosätta sig i Kensington. Där bodde han ända fram till sin död, år 1727. Han blev den första vetenskapsmannen att begravas i Westminster Abbey. Passa på att lära dig mer om en annan stor vetenskapsman: fransmannen Descartes.
Newton och gravitation: Hans största upptäckt
Newton är framför allt känd för sin forskning om gravitation. Enligt legenden så försökte vetenskapsmannen förstå hur månen kunde vila i en bana runt jorden. Han observerade och noterade även att äpplen i en fruktträdgård alltid föll nedåt.
Han upptäckte i det ögonblicket den dragningskraft som äpplet påverkades utav och utvecklade sin teori om gravitationslagen. Han bedömde att orsaken till att äpplet föll nedåt var densamma som orsaken till att månen stannade nära jorden, trots avståndet.
Vill du lära dig mer om Newtons arbete kanske mattehjälp kan vara lösningen.
För att verifiera sin hypotes skapade Newton en ekvation. Ekvationen visar bland annat att två kroppar dras mot varandra och att denna kraft är omvänt proportionell mot kvadraten på avståndet från källan. Denna lag kallas idag för den omvända kvadratiska lagen (eller ibland även för den inversa kvadratiska lagen).
För att stärka sin hypotes vidareutvecklade han sin forskning till att omfatta stjärnor som solen och planeter. Newton beräknade inte förhållandet mellan äpplet och trädet eftersom han ansåg att avståndet däremellan var för kort i jämförelse med stjärnorna och planeterna uppe i himlen.
Än idag utgör legenden om det fallande äpplet en viktig del av historien vad gäller naturvetenskapen, matematiken och Newtons. Passa på att lära dig mer om den legendariska Arkimedes också.
Newtons upptäckter: Från kalkyl till optik
Även om Newton främst är känd för sina upptäckter inom fysikens värld så ska man inte glömma bort hans arbete och framgång som matematiker. Isaac Barrows tog honom under sina vingar under hans studier vid Trinity College i Cambridge.
Barrows anförtrodde honom även med ett manuskript där flera olika matematiska slutsatser stod antecknade. Newton beskrev och utvecklade en beräkningsmetod för integraler och differentialer.
Han kom att kalla metoden för fluxions-metoden. Han skrev ner all information i ett manuskript med titeln "On Analysis by Infinite Series".
Visste du att det finns matematik hjälp online redo att hjälpa dig utvecklas och sätta dig in i de matematiska problem du är nyfiken på?
Integral- och differentialkalkyl inkluderade ett flertal olika matematiska beräkningar, däribland:
- Den procentuella förändringen av kvantiteter.
- Kurvornas inklination utifrån en given punkt.
- Uträkning av minimi- och maximivärden för funktioner.
- Uträkning av areor som omfattar kurvor.
När Isaac Barrow väl fick ta del av Newtons manuskript så visade han upp det för många av Europas dåvarande stora vetenskapsmän. Han blev allmänt erkänd som grundaren av den matematiska kalkylen och tog sin plats bland dåtidens största forskare.
Newton blev även känd för det som vi idag kallar för "Newtons binomialsats". Denna sats definieras genom formeln "(a+b)n", som är sann för alla n-värden.
Legenden säger att Isaac Barrow rekommenderade honom som ny professor i matematik till Trinity College i Cambridge när det väl var dags för honom att gå i pension. Han accepterade deras erbjudande på direkten.
Matematiker gav snart sin första matematik-lektion i optik. Han delade samma passion för detta ämne som en av de största föregångarna: Euklides.
Matematikerns forskning om ljusets beteende
Newton ägnade särskilt mycket uppmärksamhet åt allt som rörde optik. Denna passion tog snabbt fart när den engelske vetenskapsmannen först började intresserade sig för ljusets beteende.
Dåtidens vetenskapsmän betraktades vitt ljus som homogent och trodde därför inte att det kunde förvrängas. Newton - som gillade att utmana de generella antaganden som fanns - gjorde det.
Newton använde sig av ett genomskinligt prisma för att utmana och undersöka detta antagande. Han utsatte prismat för solens strålar. Genom sina experiment kunde han se hur solens ljus förvandlades till flera olika ljusstrålar, varav alla hade olika färger. Han kallade detta för ett "spektrum".
Han införde från och med då termen "refrangibilitet": ett fenomen som förklarar hur de olika färgerna i solens strålar - genom olikheter i graderna av deras egenskaper - kan böja sig när de kommer i kontakt med vissa föremål. Föremål vars material tillåter ljuset att komma in och ändra riktning kallade han för ett "brytande objekt".
Vid kontakt med ett prisma beter sig inte alla färger i spektrumet på samma sätt. Newton studerade dem och antecknade vad han såg under dessa experiment. Han ansåg att ljusstrålarnas färger kunde ha olika brytningsförmågor.
Alla hans observationer har satt och satte ett stort avtryck på optikens forskningsområden. Newton fortsatte att studera optik under resten av sitt liv. Om du är intresserad av fler intressanta och grundläggande matematiska principer kan du läsa mer om den antika grekiska filosofen och matematikern Thales.
Newtons berömda reflektionsteleskop
Newtons upptäckter vad gällde ljus, optik och fenomenet med förändrad refrangibilitet hade en stor påverkan på vetenskapens värld. Han utnyttjade sin roll som matematikprofessor vid Trinity College i Cambridge för att fortsätta att studera optik.
Efter att ha upptäckt hur ljusets spektrum beter sig och vilka färger som kommer ut ur ett prisma så började han återigen undersöka funktionen hos teleskop. På hans tid tillverkades teleskopen med hjälp av linser.
Linserna tillverkades dessutom av ett enda material - glas. Glaset påverkade ljusstrålarnas bana. Newton beslutade sig för att ersätta linserna med speglar istället.
Hans tanke var att färgerna skulle kunna reflekteras av speglarna på ett liknande, men mer effektivt sätt. År 1668 var Newton redo att tillverka sitt modifierade teleskop.
Newtons uppfinning - spegelteleskopet - tillverkades med hjälp av en spegel på 3,3 cm och en förstoringsfaktor på cirka 40. Den begåvade vetenskapsmannen kombinerade sin kärlek för mekaniska föremål med sin besatthet av objektens och ljusets funktion i denna uppfinning.
Några år efter att han färdigställt sin uppfinning visade han upp och testade sitt teleskop inför Royal Society (en grupp av skickliga matematiker) för att skaffa sig patent på den. Hans status som ett naturvetenskapligt och matematiskt geni bekräftades där och då.
Idag hör han hemma på listan över de största matematikerna genom tiderna tillsammans med bland annat Thales, Descartes, Euklides och geniet Pythagoras och andra som utvecklat matematiken.
Tycker du om artikeln? Visa det gärna!
Loading...
