Matematik, vårt mest universala språk, innebär så mycket mer än bara siffror och ekvationer. Det är hur vi resonerar med världen vi lever i och förstår hur den fungerar. Med tanke på hur viktigt detta ämnet är, är det förvånansvärt hur länge traditionell matematikundervisning fått vara oförändrad.
Den utvecklingen är påväg medan du läser detta. Allt fler skolor implementerar Singaporemetoden i den traditionella läroplanen. Så med det sagt, ska vi i denna artikeln djupdyka i vad Singaporemetoden är för något och givetvis även kika på lite praktiska Singapore matematik exempel.
- Singaporemetoden är en relativt ny utbildningsmetod
- Singaporemetoden är en inlärningsmetod med tre faser
- Elever lär sig grundläggande färdigheter samtidigt som de lär sig matematiska processer.
- Många elever visar förbättrade resultat efter att metoden implementerats.
Såhär utvecklades Singaporemetoden
Singapore vann självständighet från Malaysia 1965. Det nya landet var tvungna att bygga upp allting från grunden; sitt politiska och ekonomiska system, sina industrier och sin regering. Det nyetablerade utbildningssystemet importerade textböcker från andra länder, eftersom de saknade möjlighet att skapa sina egna.
I början av 80-talet hade Singapore lyckats lösa många av de utmaningar som kom med att vara ett sprillans nytt land.
Utbildningsdepartementet började skapa sitt eget utbildningsmaterial och egna strategier. Deras första mattebok, Primary Mathematics, var ett effektivt utbildningsverktyg. Trots det, uppnådde den inte de mål som departementet strävat efter.

De tre skaparna av Singaporemetoden
År 1992, tio år efter sin första utgåva, släpptes en uppdaterad version. Denna nya läroplan för matematik la mer betoning på visualisering och problemlösning. Denna nya inlärningsmetod bygger på kompetensen av tre experter inom matematik och pedagogik.
- Zoltan Dienes
- 1960 presenterade han utbildningsteorier.
- Han brann för att göra det roligt att lära sig matematik.
- Han utvecklade bas 10-block, även kända som Dienes block.
- Jerome Bruner
- 1966 genomförde han djupgående studier
- Han brann för barns utveckling
- Det var Bruner som utvecklade CPA-metoden.
- Richard Skemp
- 1976 publicerade han en studie
- Skemp fokuserade på relationsmässigt lärande
- Han föreslog att elever bör skapa en relation med matematik.
Trots det, noterar vi att en annan utbildares metoder förekom dessa tre herrar. Maria Montessori etablerade sin utbildningsmetod runt 1907 när hon tog emot sina första egna elever. Hennes metod inkluderar flera element som vi ser i Singaporemetoden.
Jämförelse mellan Singaporemetoden och Montessorimetoden
Denna tabell ger oss en jämförelse av de två utbildningsmetoderna, sida vid sida. På så sätt ser vi enkelt vilka likheter och skillnader de bär.
Läroplanen | Singaporemetoden | Montessorimetoden |
---|---|---|
Fokus på enskilt ämne | Ja | Nej |
Lärande genom manipulation | Ja | Ja |
Uttrycka koncept verbalt | Ja | Ja |
Designa visuella representationer | Ja | Nej, inte exakt |
Koppla samman konkreta koncept med abstrakt tänkande | Ja | Nej, inte exakt |
Främjar kritiskt tänkande | Ja | Ja |
Betonar problemlösning | Ja | Ja |
En av de största skillnaderna mellan de två metoderna är deras avsikt. Montessorimetoden är en metod för hur man lär sig att lära. Det främjar disciplin och självständighet, två villkor som Singaporemetoden inte adresserar. Ämnesspecifik utbildning och hur man lär ut koncept är två andra saker som skiljer de två systemen åt.
Dessutom gynnar Montessorimetoden individuella upptäckter. Med Singaporemetoden arbetar hela klassrummet med att applicera blockmodeller på specifika problem, samtidigt. Montessorimetoden föredrar att elever arbetar med så lite lärarvägledning som möjligt.
Vad är Singaporemetoden?
Du kanske undrar om inte detta bara är helt vanlig matteundervisning, med ett annat namn? Du har rätt, men bara ifall du tittar på det med väldigt smalt fokus.
Det är ett aktivt inlärningssystem som fokuserar på ämnesbehärskning
Den bredare bilden visar oss att denna metoden hjälper eleverna lära sig att tänka matematiskt. Med andra ord, metoden fokuserar på att lära ut problemlösningsförmåga, inte förmågan att komma ihåg matematiska fakta.
Delen med "aktiv inlärning" avslöjar att elverna är involverade i sina studier. De sitter inte bara och lyssnar på sin lärare och räknar arbetsblad.

CPA-Metoden
För att verkligen förstå något behöver du etablera en meningsfull koppling med det. Det kanske låter märkligt i matematiska sammanhang, men det är exakt detta som utgör grunden för Singaporemetoden. Att utveckla en relation med abstrakta koncept såsom matematik gör det synligt och nåbart.
När ett koncept görs greppbar och synlig, blir det också hanterbart, vilket hjälper eleven att känna sig kapabel att lösa problem. Denna framfart lägger grunden för de tre faserna i Singaporemetoden, mer känd som CPA-metoden vilket står för concrete (konkret), pictorial (bildlig) och abstract (abstrakt).
- I den konkreta fasen lär sig eleverna använda fysiska saker för att modellera ett mattekoncept.
- I den bildliga fasen lär sig eleverna att rita upp konceptet i visuella blockdiagram.
- I den abstrakta fasen applicerar eleverna erfarenheterna från de två andra faserna för att lösa matematiska problem.
Förkortningen CPA utelämnar dock en viktig aspekt, att prata. När eleverna lär sig modellera matematiska problem kommer de också börja uttrycka sig matematiskt. Den konkreta fasen kan alltså vara något högljudd, eftersom läraren uppmuntrar eleverna att berätta vad de gör genom varje problem. Dessutom hjälper de konkreta exempel eleven att förstå sambanden bättre.
Vi kan förstå CPA-metoden utifrån vad den ämnar uppnå. Det innebär att göra matematik relaterbart och accepterat. Den hjälper eleverna internalisera relationen mellan siffror och matematiska termer. Med tiden lär sig eleverna tänka kritiskt och applicera logik.
CPA-metodens mest avgörande aspekt är att det är en ständigt pågående process. Alla delarna i metoden praktiserar parallellt med varandra, snarare än steg för steg.
Hur skiljer sig metoden från traditionell matteundervisning?
Vi kan lita på den fantastiska utveckling som Singapores egna elever gjorde i de globala utvärderingarna av matematiska färdigheter, för att bevisa vår poäng. Runt 2015 toppade dessa eleverna alla globala rankningar och de har aldrig lämnat topplistorna.
Vi måste komma ihåg att innan Singapore utvecklade sin egen läroplan, lärde sig eleverna utifrån importerade skolböcker. Deras anmärkningsvärda utveckling hände efter det att de implementerade sin egen utbildningsmetod.
Med undantag för visst mysterium måste vi ändå dra slutsatsen att fenomenet har allting att göra med hur de lär sig matematik. När vi ställer Singaporemetoden och traditionell matematikundervisning bredvid varandra, finns det stora skillnader.
Traditionell Matematikundervisning
- Lär ytligt ut många områden
- Rutinmässig repetion tills informationen är memorerad.
- Koncept lärs ut efter nivå.
- Abstrakta presentationer
- Betoning på att komma ihåg
Singaporemetoden
- Lär ut färre områden men mer djupgående.
- Internalisering, inte memorering
- Koncept lärs ut efter sekvens
- Praktiska övningar
- Betoning på problemlösning
Resultaten av Singaporemetoden
Singaporemetoden är bara strax över 40 år gammal. Den drog internationell uppmärksamhet tack vare de plötsliga toppresultaten hos sina elever i alla internationella mätningar för matematik. 2015 rankade Organisation for Economic Co-Operation and Development (OECD) Singapores elever världsbäst i matematik.
Nationens studenter har stannat kvar på, eller i närheten av, toppen på dessa rankningar sedan dess. Utbildningsdepartement världen över arbetar ständigt med hur de också skulle kunna vinna på denna framgången. För att göra det, måste de gå tillbaka till metodens början.
60- och 70-talet
Utbildningsforskare publicerar grundläggande studier
1982
Singapore utvecklar sin egen läroplan för matematik
1992
Singapore uppdaterar sin läroplan
Den bygger på idéerna från studierna på 60- och 70-talet.
1995
Internationella matematiktester visar förbättringar hos Singapores elever.
USA namnger utbildningsmetoden Singaporemetoden
2005
The American Institute for Research rekommenderar metoden
2008
Singapore rankar bäst i världen för kvalitetsutbildning
Enligt the Global Competitiveness Report
2010-2020
Allt fler svenska skolor väljer att implementera metoden
Den ingår dock inte officiellt i den svenska läroplanen.

Singaporemetoden i Svensk skola
Singaporemetoden har på senare år fått ökad uppmärksamhet i svenska skolor, särskilt inom matematikundervisningen. Även om metoden inte är en officiell del av den svenska läroplanen (Lgr22), har flera skolor och lärare integrerat dess principer för att förbättra elevernas matematiska förståelse.
Intresset för Singaporemetoden har ökat bland svenska lärare och utbildningsinstitutioner. Flera fortbildningskurser och workshops har anordnats för att introducera metoden och dess verktyg, såsom blockmodellen, till lärare. Exempelvis har Göteborgs stad erbjudit introduktionskurser i blockmodellen enligt Singaporemetoden.
Studier indikerar att användningen av Singaporemetoden kan förbättra elevernas matematiska prestationer. En interventionsstudie visade att elever i årskurs 4 som undervisades med blockmodellen uppvisade en ökad förståelse för bråk jämfört med de som fick traditionell undervisning. Dessutom har svenska elever generellt sett förbättrade resultat i internationella mätningar som TIMSS, där Sverige är ett av få EU- och OECD-länder med förbättrade matematikresultat.
Även om dessa förbättringar inte enbart kan tillskrivas Singaporemetoden, tyder det på att metoder som främjar djupare förståelse och problemlösningsförmåga har en positiv inverkan.
Sammanfattningsvis har Singaporemetoden, med sitt fokus på konceptuell förståelse och visuella verktyg, blivit ett värdefullt komplement i svensk matematikundervisning. Den positiva responsen från både lärare och elever samt förbättrade elevresultat indikerar att metoden kan bidra till att stärka matematikundervisningen i Sverige.
Vad tror du, är detta en metod för undervisning i matematik som kan hjälpa eleven förstå och implementera matematiska koncept på ett roligt och utvecklande sätt? Kanske detta är metoden för att höja studieresultaten på bästa sätt? Dessutom ser vi att eleven får skörda flera andra fördelar, såsom en livslång positiv relation till matematik, problemlösningsförmåga och stärkt självförtroende.