Världens första opera framfördes för första gången 1597 men slog igenom på det tidiga 1600-talet först i Venedig och sedan ute i Europa. Till Sverige kom opera först i slutet av 1700-talet. Kungliga Operan i Stockholm invigdes den 18 januari 1773 och har sedan dess varit Sveriges nationalscen för opera och balett.
På 1800-talet ansågs operahuset vara en av de vackraste byggnaderna i Stockholm. Detta gustavianska operahus hade plats för 948 åskådare och auditoriet var dekorerat i blått, vitt och guld. Till skillnad från dagens operahus var den kungliga logen placerad i mitten av den främre raden, vilket gav bästa möjliga utsikt över scenen. Gustav III var mycket intresserad av opera, dans och teater och finansierade operans verksamhet med egna medel.
Den allra första svenska operan med svensk text som framfördes i Sverige var Thetis och Pelée, en opera i fem akter med musik av Francesco Uttini och libretto av Johan Wellander. Sedan dess har ett antal operor skrivits och uppförts på svenska.
Operorna har tillkommit av olika anledningar, till exempel beställde vår operaälskande kund Gustav III en opera för att fira sin bor Karls giftermål med Hedvig Elisabet Charlotta. Några av våra käraste författares och filmskapares verk har blivit omarbetade till operor, så som Lagerlöfs "Herr Arnes penningar" och Bergmans "Höstsonaten".
I listan hittar du sex stycken, alla på sitt sätt, intressanta operor som skrivits på svenska. För dig som är intresserad av operasångarna finns även en lista på de sångare som medverkade i någon version av uppsättningen. I de fall där de gått att hitta.
Vi listar även världens topp tio Operor genom historien.
Kända operor på svenska
Thetis och Pelée (1773)
Musik av Francesco Uttini och libretto av Johan Wellander efter den franska 1600-talsoperanThetis et Pelée (1689)
Operan hade premiär den 18 januari 1773 på Bollhuset i Stockholm och varade i fem timmar. Förutom sångarna uppträdde 42 körsångare och 27 dansare. Operan blev en stor succé, med god uppslutning och 20 raka utsålda föreställningar under våren 1773. Under hela säsongen fortsatte föreställningen att omarbetas, förkortas och förbättras. "Thétis et Pelée" återkom sedan till repertoaren flera gånger under hela den gustavianska eran.
Det är svårt såhär i efterhand att få en klar och tydlig bild av "Thétis och Pelée". Musiken är inte komplett och endast ett fåtal kostymer och skisser har överlevt sedan dess. Librettot är däremot intakt och finns i inte mindre än sju versioner.
I inledningen, under rubriken "Till läsaren", förklaras operans ursprung. Det finns också en hyllning till kungen, en sammanfattning av handlingen och en fullständig förteckning över alla medverkande, inklusive kören och baletten.
Handling:
Pelée som älskar Thetis har rivaler i gudarna Jupiter och Neptunus, som även de uppvaktar Thetis i hopp om att vinna hennes kärlek. Karaktären Doris förklarar sin kärlek till Pelée som i desperation på grund av sin obesvarade kärlek till Thetis kastar sig för Doris fötter. Gudinnan Thetis ser detta och grips av avundsjuka och anklagar Pelée för otrohet.
Operan styrs av olika triangeldraman som leder till olika missöden och utmaningar för huvudkaraktären Pelée.
Kom i kontakt med en sångpedagog som lär dig allt du vill och behöver veta om svensk musikhistoria och opera.
Rollista (vid premiären 18 januari 1773):
- Pelée - Carl Stenborg
- Thetis, en havsnymf - Elisabeth Olin
- Doris, Thetis moder - Hedvig Wigert
- Jupiter - Lars Lalin
- Neptunus - Anders Nordén[16]
- Mercurius - Nils Gustaf Stenborg[17]
- Amor - Betty Olin
- Hymen (Dansös) - Charlotte Slottsberg
- Översteprästen - Hans Björkman
Ta sånglektioner Malmö och bli en skickligare operasångare du med!
Höstsonaten - Autumn Sonata (2017)
- Sebastian Fagerlund efter Ingmar Bergmans Höstsonaten från 1978
När Fagerlund fick en beställning på en opera från Finlands nationalopera hittade han inspiration i Ingmar Bergmans kammardrama, Höstsonaten från 1978.
Bergmans manus har använts som grund för ett flertal scenproduktioner, men detta är den första bearbetningen för opera. Höstsonaten hade premiär på Finlands nationalopera i Helsingfors 2017, med Anne Sofie von Otter som Charlotte. Hon stöds av en rollbesättning med bland annat Erika Sunnegårdh, Helena Juntunen och Tommi Hakala samt av den finska nationaloperans kör och orkester under ledning av John Storgårds.
Den svenska premiären ägde rum på Malmö Opera den 13 september 2019, baserat på den finska produktionen.
Handling:
Storyn handlar om den berömda pianisten Charlotte Andergast och om hur hon konfronteras med sin dotter Eva, som anklagar henne för vanvård och självupptagenhet.
Rollista (i den svenska uppsättningen från 2019):
- Charlotte - Andergast Charlotte Hellekant
- Eva - Erika Sunnegårdh
- Viktor - Fredrik Zetterström
- Helena - Helena Juntunen
- Leonardo - Nicholas Söderlund
- Erik Hugo - Ermedahl/Edvard Robertz
Har du koll på Operasångare? Vi listar några, genom historiens, bästa operastjärnor.
Aniara, En revy om människan i tid och rum (1959)
- Musik av Karl-Birger Blomdahl och libretto av Erik Lindegren efter Harry Martinsons versepos Aniara från 1956
Aniara är en opera som bygger på tolvtonsmusik, men inte på en konsekvent förverkligad seriell teknik. Musiken innehåller också många folkliga element, såsom frälsningssånger. Aniara är också den första operan som innehåller elektronisk musik, som i scenerna från Mima.
Operan är den första science fiction-operan med temat rymdresor. Den producerades mellan 1957 och 1958 och hade premiär på Kungliga Operan i Stockholm den 31 maj 1959. Den 23 oktober 1960 sändes Aniara i en tv-sänd scenversion och år 1977 framfördes operan på Malmö stadsteaters stora scen. Den sattes upp på Göteborgsoperan vid premiären den 15 oktober 1994 i regi av Marie Feldtmann.
I maj 2017 återvände Aniara till Malmö Opera i regi av dess chefsdramaturg Stefan Johansson. Den första uppsättningen av operan sattes upp i Sverige.
Ta sånglektioner Stockholm för att lära dig mer.
Handling:
Berättelsen utspelar sig ombord på rymdskeppet Aniara i en avlägsen framtid. Operan beskrivs som en "rymdopera" och berättar historien om emigranter som har lämnat en jord som förstörts av miljöförstöring och kärnvapenkrig. Emigranterna är på väg till Mars och Venus för att hitta en ny planet att leva på när skeppet avviker från sin kurs.
Rollista (Malmö Opera 2017):
- Den blinda poetissan - Alexandra Büchel
- Daisi Doody / La Garçonne - Frida Engström
- Mimaroben - Daniel Hällström
- Chefone - Lars Arvidson
- Chefstekniker 1 / Den blinde - Ole Aleksander Bang
- Chefstekniker 2 - Rickard Söderberg
- Chefstekniker 3 - Bengt Krantz
- Högkomikern Sandon - Conny Thimander
- Isagel - Tina Højlund
- Den stenstumt döve - Torbjörn Lillieqvist
Birger Jarl (1774)
- Text av Gustaf Fredrik Gyllenborg över ett utkast av Gustav III efter Voltaires franska balettkomedi La Princesse de Navarre (1745)
Pjäsen skrevs för att fira bröllopet mellan Gustav III:s bror, hertig Karl, och Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp 1774. I dramat står kungens gamla romantiska kärlek till medeltiden i konflikt med de riktlinjer som abbot Domenico Michelese fastställde för den nationella operan, som annars var rådande i Sverige.
Pjäsen innehåller mycket talad deklamation vilket ställde stora krav på de uppträdande som egentligen var utbildade till sångare. Det mesta utav sången framförs i andra akten, med musik skriven av Musik av Henrik Philip Johnsen och Francesco Antonio Uttini.
Gustav III var nöjd med det verk han beställt när det hade premiär, men verket blev ingen publik framgång.
Handling:
Operan handlar om prinsessan Mechtild av Holstein som hatar svensken Birger Jarl, som har fört krig mot hennes make, den danske kungen Abel av Danmark. Under striden räddas hon av en okänd riddare på Bjälbo slott. Hon tänker på den kärlek hon har till riddaren från sin ungdom.
Det visar sig att Birger och de två riddarna är en och samma person, men på grund av sitt enkla ursprung är Mechtild först tveksam till att ta honom till make, sliten mellan kärlek och stolthet, men låter sig tillslut falla.
Lär dig mer om detta med t.ex. sånglektioner Göteborg.
Den Bergtagna (1874)
Musik av Ivar Hallström och libretto av Frans Hedberg baserat på medeltidsballaden Den bergtagna
Operas sattes upp första gången 1874 på Kungliga Operan i Stockholm men har spelats igen 2007, då på Folkoperan.
Handling:
Operan utspelar sig kring jul på fru Ragnhilds gård någon gång under medeltiden. Ragnhild presenterar riddaren Tuve för gästerna och lovar ett äktenskap mellan honom och hennes dotter Ingeborg före årets slut.
Julfesten avbryts när en vandrande skald och hans väpnare kommer in genom dörren. De välkomnas in och på festdeltagarnas begäran spelar skalden en romans på sin harpa. Han sjunger om hur han i det kalla norr blev förtrollad av en ung och vacker flicka. Under tiden iakttar han Ingeborg, som blir alltmer fängslad av sångaren.
Detta gör riddaren Tuve ilsken och för att lätta på stämningen ber fru Ragnhild sångaren att spela en glad sång. Han spelar sedan en magisk polka som tvingar alla i huset, utom Ingeborg, att börja dansa. Han överlämnar harpan till sin tjänare som leder dansarna ut ur huset.
När skalden och Ingeborg är ensamma avslöjar han att han är Bergakungen och förklarar sin kärlek till henne. Trots sin rädsla blir Ingeborg förtrollad av den stilige unge mannen och de vackra kläderna som tidigare varit gömda under hans kappa. Hon faller i hans armar precis när Kark, bergakungens tjänare, anländer i all hast. Han har slagit av en sträng på sin harpa och förtrollningen har brutits. Snart anländer de arga gästerna, ledda av fru Ragnhild och Tuve.
Bergakungen och Kark återvänder hem men väl hemma lider Bergakungen, där hans mor, den dominerande Bergadrottningen, svartsjukt bevakar hans minsta rörelse. Nu älskar han den vackra flickan från landet och drömmer om att fånga henne och göra henne till sin drottning.
Invånarna på fru Ragnhilds gård korsar fjället för att delta i julgudstjänsten i klosterkyrkan. Genom att sjunga och spela harpa lyckas bergets kung locka bort Ingeborg från resten av sällskapet. Hon ser in i berget, och trollbunden låter hon sig ledas in, tills hon slutligen försvinner ner i djupet.
Är du intresserad av att bli operasångare? Här kan du läsa om hur man lär sig att sjunga opera.
Herr Arnes penningar (1959)
Musik av Gösta Nystroem. Libretto av Bertil Malmberg efter Selma Lagerlöfs berättelse Herr Arnes penningar (1904)
Operan hade premiär i Sveriges Radio den 26 november 1959. När librettisten Bertil Malmberg dog 1958 slutfördes arbetet med librettot av premiärens dirigent Styrbjörn Lindedal. Även kompositören var involverad i slutförandet av librettot.
År 1961 lades en aria till i den fjärde scenen och verket framfördes på Stora Teatern i Göteborg 1961. En ny uppsättning ägde rum på Stora Teatern 1975 och spelades in av Sveriges Radio 1976.
Den 23 april 2017 återupptogs verket i Göteborg, denna gång i konsert på Göteborgsoperan, i en nyutgåva under ledning av dirigenten Patrik Ringborg. Fem år senare, den 19 februari 2022, uruppfördes verket på scen med samma dirigent, i en uppsättning av Mattias Ermedahl och scenografi av Lars-Åke Thessman.
Handling:
Berättelsen utspelar sig i Bohuslän i slutet av 1500-talet, när landet fortfarande var en del av Norge och Fredrik II var kung av Danmark och Norge.
Herr Arne är en mycket rik präst som bor i prästgården Solberga i Bohuslän. En natt, i sitt hus, blir herr Arne, hans familj och hans tjänare attackerade och mördade av ett gäng skotska legosoldater. De stjäl alla pengar och sätter huset i brand för att få det att se ut som en olycka, men soldaterna märker inte att herr Arnes adoptivdotter Elsalill, som höll sig gömd, har överlevt.
Tyvärr slutar Elsalill med att dö efter att Sir Archie tagit henne som gisslan. Men moralen segrar till slut när soldaterna tas till fånga.
Rollista:
- Herr Arne - Anders Lorentzson
- Elsalill - Julia Sporsén
- Fostersystern - Sofie Asplund
- Torarin - Tomas Lind
- Hans mor - Katarina Giotas
- Sir Archie - Anton Eriksson
- Sir Filip - Daniel Ralphsson
- Sir Reginald - Erik Rosenius
- Värden på Branehög - Kristoffer Töyrä
- Värdinnan på Branehög - Mia Karlsson
Kända svenska operasångare
Som avslutning på denna artikel vill vi kort presentera några utav Sveriges allra största Operasångare. Jenny Lind som blev minst lika stor utomlands som i hemlandet Sverige och som länge prydde våra 50-lappar. Jussi Björling, som ett stort antal svenskar lyssnar på varje år för att komma i julstämning.
Sen har vi Loa Falkman, folkkär skådespelare och operasångare som vi har fått se i Icas reklamföljetång genom åren. Malena Ernman som slog igenom med sitt operabidrag i melodifestivalen 2009. Hennes låt "La Voix" vann och framfördes senare i Eurovision Song Contest.
Jenny Lind (1820-1887)
Lind fick sin musikaliska utbildning vid Adolf Fredrik Lindblads musikskola i Stockholm. Hon turnerade flitigt, bland annat i flera europeiska länder. I nuvarande Tyskland träffade hon Felix Mendelssohn, som skrev ett oratorium för hennes röst. I England besökte drottning Victoria hennes konserter och det sägs att det var hon som gav henne ett smycke föreställande en näktergal prydd med rubiner och smaragder.
Den första konserten i USA hölls i Castle Garden, som hade plats för cirka 6 000 personer. Vinsten från konserten var betydande; Linds andel, utöver hennes arvode, uppgick till över 10 000 dollar. Hon donerade det mesta av dessa pengar till välgörenhet.
Efter New York åkte hon några dagar senare till Boston. Arrangören P.T. Barnum auktionerade ut biljetter till nästa konsert i Boston. Den dyraste biljetten till denna konsert såldes för 625 dollar, vilket motsvarade flera årslöner. P.T. Barnum organiserade därefter 150 konserter, men Lind deltog inte i alla.
Jussi Björling (1911-1960)
Björling gjorde sitt första framträdande i en operaroll den 21 juli 1930 på Kungliga teatern i Stockholm som Lantern Lightighter i Puccinis Manon Lescaut. Hans debut i en huvudroll kom en månad senare, som Don Ottavio i Mozarts "Don Juan". Björling kom till Operan 1931 och stannade där fram till 1938, en expansiv period med ett 40-tal nya stora roller, främst i den franska och italienska repertoaren.
Björling fick sitt genombrott 1931, då han uppträdde på Tivoli i Köpenhamn och fick enhälligt kritikerros för sin sång. Hans internationella karriär inleddes inte förrän 1935 i Europa och 1937 i USA. Björling fick sitt internationella genombrott i Wien 1936 som Rudolf i "Bohème", Manrico i "Le Troubadour" och Radames i Aida. Metropolitan Opera, La Scala i Milano, Covent Garden i London, Wienoperan, Chicago och San Francisco - han gjorde succé överallt. Bland hans huvudroller finns Rigoletto, Tosca, Aida, Bohème och Faust. Efter ett avbrott på grund av kriget var Metropolitan i New York Björlings huvudscen från 1938 till sin död. Under samma period gjorde Björling 128 gästspel på Stockholmsoperan. Han sjöng också i mer populära sånger under pseudonymen Erik Odde.
År 1959 tilldelades han Svenska Teaterförbundets guldmedalj för "framstående konstnärliga insatser".
Lär dig mer om Svenska Teaterförbundet med sånglektioner Linköping.
Loa Falkman (född 1947)
Falkman debuterade på Kungliga Operan 1973 som Ferdinand i Lars Johan Werles Tintomara, efter att ha studerat vid Operahögskolan i Stockholm. På samma scen fortsatte han att framföra flera av de stora barytonrollerna i operarepertoaren, bland annat Papageno i "Trollflöjten", titelrollen i "Don Giovanni", Figaro i "Barberaren i Sevilla" och titelrollen i "Eugen Onegin".
Falkman fick sitt internationella genombrott i Paris som Escamillo i "Carmen". Han har varit engagerad i stora roller vid flera europeiska operahus. På svenska scener under 1990-talet gjorde han flera uppmärksammade framträdanden i operor, operetter och musikaler, bland annat titelrollen i "Rigoletto" i Malmö och Professor Higgins i "My Fair Lady" på Oscarsteatern i Stockholm.
Malena Ernman (född 1970)
Malena Ernman är en svensk operasångerska (mezzosopran). Även om hennes huvudroller oftast hamnar i mezzofacket har hon ett unikt röstomfång upp till en koloratursoprans tresträngda F. Hon har haft regelbundna engagemang utomlands, bland annat på olika scener i Berlin, Wien (främst Volksoper) och Amsterdam.
Ernman fick ett genombrott inom populärmusiken genom att delta i och vinna Melodifestivalen 2009, den svenska uttagningen till Eurovision Song Contest 2009, med låten "La Voix", skriven av henne själv och Fredrik Kempe. År 2015 valdes hon ut för att läsa den traditionella dikten "The New Year's Bell" av Alfred Tennyson vid nyårsfirandet i Skansen, som också sänds i svensk tv.
Operan har som sagt en lång historia. Genom åren som gått från första operauppsättningen 1597 har det hunnit hända en hel del. Klicka här för att lära dig mer generellt om operan och dess historia.
Tycker du om artikeln? Visa det gärna!
Loading...
Oj då! Är Malena Ernman och Loa Falkman större svenska sångare än Birgit Nilsson? Och Christina Nilsson?
Hej Birgitta, tack för din fråga!
Jag skulle nog inte våga påstå att de är större eller bättre operasångare, men jag vågar nog påstå att de är mer kända just nu. Mycket på grund av att att de är aktuella nu och att de har gjort mer kommersiella saker, så som Ica-reklam och Melodifestivalen.
Håller du inte med?
Mvh
Letade efter en manlig sångare från slutet av 60-talet samtida med balettdansör som heter Gabay. Tacksam för svar.
Hej Elsbritt,
Jag vet inte om jag kan hjälpa dig att hitta rätt person, men dessa kom jag att tänka på:
Nicolai Gedda – Svensk tenor, världskänd, aktiv under 50-, 60- och 70-talet och sjöng på stora scener som Metropolitan Opera, Parisoperan och La Scala. Om “Gabay” var verksam internationellt (ex. i Paris), kan de ha varit samtida på scen.
Ingvar Wixell – Svensk baryton, aktiv på 60-talet och framåt. Stor internationell karriär, sjöng på många stora operahus.
Om det inte var någon utav dessa du sökte så får du gärna dela med dig av lite mer information om mannen du tänker på.
Mvh,