Vare sig du lär dig svenska online, eller på en skola, så kan det vara bra att förstå vart svenska ord kommer ifrån.
Det svenska språket är modersmål för över 10 miljoner människor. Språket talas inte bara i Sverige utan även i Finland och Estland framförallt. Det svenska språket härstammar från det så kallade germanska språkträdet. Språkträd är ett begrepp som ofta används inom språkhistoria när man talar om språks utveckling. Detta språkträd kan få det att låta som om språkhistorien handlar om ett par hundra år, men i själva verket så gäller det flera tusentals år.
Inom språkhistoria brukar man främst fokusera på den nästan uråldriga historien snarare än att titta på vad som hänt de senaste åren. Därför ska vi i denna artikeln ta en närmare titt på vad som hänt med det svenska språket de senaste åren gällande ordförråd och användning.
Det svenska språkets utveckling
Det svenska språket är som tidigare nämnts ett så kallat germanskt språk. Detta språkträd börjar med en grund som för de flesta europeiska språk inleds med “stammen”: indoeuropeiska språk. Efter detta så delas stammen in i 2 större uppdelningar som består av indo-iranska språk samt europeiska språk vilket är den del svenskan tillhör. Om vi sedan tar en närmare titt på vad som händer med den europeiska språk “stammen” så ser vi att den delas in i flera olika “grenar”.

Dessa grenar består allt ifrån romanska, slavo baltiska och slutligen germanska språk. Denna gren delas sen i sin tur upp i västgermanska-, östgermanska- och nordgermanska språk. Det är ganska lätt att komma ihåg att svenskan tillhör den nordgermanska språk gruppen eftersom som man ofta refererar till att Sverige just ligger i norden.
Nu när vi har förstått oss på hur det svenska språket överhuvudtaget kom till så kan vi ta en närmare titt på den utveckling som har skett av det. Ofta delar man in utvecklingen av språket i olika perioder. Dessa perioder ska vi nu ta en närmare titt på för att förstå hur vi har hamnat i den svenska som talas idag.
Runsvenskan
Den första perioden där man verkligen har kunnat definiera språket som svenska är den så kallade runsvenskan. Detta är en period som varade mellan år 800-1225, just runor är något som är väldigt välkänt av de flesta svenskar även idag. Det tillhör en mycket stor del av vår kultur från vikingatiden. Man kan även se stora influenser från denna period av det svenska språket i populärkultur som film, spel och serier. Vi tyckte att just historien bakom runinskrifter var så pass intressant att vi tog en närmare titt på det i en helt egen artikel.
Fornsvenskan
Efter runsvenskan kom vi in i en period som benämns fornsvenskan, denna period är speciell eftersom det var vid denna tidpunkt man lämnade det speciella runalfabetet och istället gick över till det latinska alfabetet som vi än idag använder oss av. Denna period varade från 1225 till 1516 då vi istället gick över till en period som kallas nysvenskan.
Nysvenskan
Nysvenskan brukar delas in i äldre och yngre nysvenskan. Anledningen till att man säger att vi nu går in i en ny period av vår språkhistoria är på grund av att man i samband med att Gustav Vasa fick ett starkt styre i Sverige, i samband med detta så kom även boktryckarkonsten till Sverige vilket gjorde så att man kunde massproducera text. Den text som man främst kom att massproducera var det nya testamentet som blev en slags mall till hur svenskan skulle stavas och skrivas. De flesta hem hade nu tillgång till den “korrekta” svenskan och kunde därmed använda sig av den som en referensram till egna texter och brev.
Värt att nämna är att man innan detta inte riktigt hade en tydlig definierad bild av hur de svenska orden skulle stavas och byggas upp. Slutligen kommer vi till den period som vi idag befinner oss i: nusvenskan. Det är förändringar inom denna period som vi idag ska titta närmare på och studera i denna artikel.
Vad var det då som gjorde att vi gick in i en ny period? Jo på 1900-talet så tog man en närmare titt på hur de svenska orden skulle stavas. Man gjorde alltså här en stavningsreform och förändrade uppbyggnaden av vissa svenska ord. Exempelvis så ändrade man det traditionella V-ljuden som tidigare stavats med ett F till att stavas med just ett V.
Lär dig mer om svenska språkets rötter, innan du går vidare.

Nya Svenska Ord
Det svenska språket är i konstant förändring i samband med att nya ord används på nya sätt men också att vi helt enkelt hittar på nytt. Nya ord kan också komma från influenser från andra språk eller att slang blir erkända ord. Vilka nya ord har då tillkommit de senaste åren?
Nya ord 2021
Några av de mest intressanta nya ord som lagts till 2021 är:
- coronabubbla: det tillstånd där umgänge med utomstående begränsas för att förhindra smitta av coronavirus.
- djuränkling: det husdjur som är i behov av ny ägare efter att förra avlidit.
- gaslighta: handlingen av att manipulera en person genom att förneka fakta eller att sprida felaktig information i syftet att få personen att tvivla på sitt förstånd
- giggare: en ny version av frilansare, alltså personer som tar sig an enskilda arbetsuppgifter.
- svinnlåda: en låda med livsmedel som närmar sig bäst-före-datum eller inte följer utseendekraven kan säljas i en svinnlåda till lägre pris.
Nya ord 2022
Även 2022 bjöd på nya ord i det svenska språket. Några utav dem är de här:
- brösta: att ta ansvar för eller ta på sig en svår uppgift
- energifattigdom: den typ av fattigdom som gör att människor har otillräcklig tillgång till elektricitet
- epadunk: en musikgenre förknippad med ungdomar som kör epatraktor (a-traktor)
- ha dagen: att ha flyt eller lyckas pricka in toppformen för tillfället
- hungersten: avser en graverad sten som vanligtvis ligger djupt under vattenytan, men som blir synlig vid torka och lågt vattenstånd
Nya ord 2023
2023 välkomnades flera nya ord till det "officiella" språkbiblioteket, vissa mer vedertagna än andra. Vilka använder du regelbundet?
- AI-klonad: ett stycke konstverk, musik eller en röst som kopierats av ett AI-verktyg.
- deinfluencing: att i sociala medier uppmana människor att sluta köpa en viss produkt eller tjänst, som motpol till att influera till köp.
- ick: drag eller beteende hos en person som någon annan upplever frånstötande.
- tantparkour: lättare fysisk träning för äldre där föremål i utemiljön används exempelvis som hinder att klättra över
Säkerligen känner du minst till hälften av dessa nyord svenska och kanske du till och med blir förvånad över att dessa ord inte varit officiellt erkända tidigare.
Självklart kan även ord som inte blivit “officiellt erkänt” användas varje dag. Egentligen är det inte heller så att det får någon större förändring ifall ett ord blir “officiellt”. Ofta kan det handla om ord som används i flera år tidigare som man nu inser faktiskt har blivit en stor del av det ordförråd många svenskar har.
Man kan säga att det svenska språket är en färskvara och därför så läggs det till nya ord men samtidigt tar man bort andra som inte längre används. Det är viktigt att ha koll på utvecklingen av det svenska ordförrådet om man exempelvis vill bli svenska lärare.
Nya Ord kopplade till samhällsfenomen
Så dessa ord som vi nu tog upp från tidigare år var kanske ord som många redan använder sig av. En del utav orden är ganska självförklarande där alla som mött en tonåring i a-traktor har en association till vad epadunk kan tänkas innebära. Men många ord som kommer till idag, gör det utifrån influenser från alla länder och populärkulturer, samhällsfenomen och händelser.
Låt oss börja med ett nytt ord som kanske inte alla känner till nämligen ASMR, detta är en benämning på en typ av media som ska ge en sensorisk stimulering som skapar välbehag hos lyssnaren. Detta är något som du kan finna tusentals YouTube videos på.
Detta samhällsfenomen kom egentligen från ingenstans. För 10 år sedan var detta något som väldigt få hade kunnat föreställa sig, men idag är det något otroligt populärt och har miljoner lyssnare varje dag. Inte minst på TikTok och Instagram.
Det nya ordet “deepfake” är ett exempel på ord som har tillkommit på grund av stora förändringar i teknikvärlden. I samband med att man har kunnat utveckla simuleringen av bild och film producering så har man med hjälp av andra fotografier och filmer kunna producera konstruerade filmer som är mycket svåra att urskilja från den äkta.
I praktiken handlar det om att man samlar bilder eller filmer på en specifik person som man sedan matar in i ett program som kan omvandla dessa bilder och filmer på personen till något helt annat. Exempelvis kan man få det att verka som om en person har gjort något som den inte har gjort med hjälp av denna teknik.

Som en uppföljning av detta så finns det ytterligare ett nytt ord som är kopplat till förändringar inom tekniken, detta ord som vi är inne på nu kallas “cybersoldat”. Detta ord har en koppling till förändringar till hur krig och konflikter nuförtiden bekämpas i praktiken. Eran där man slåss med svärd eller pistoler har sedan länge försvunnit, istället så bekämpas krig och konflikter med hjälp av robotiserade vapen som drönare. Detta är var detta nya ord härstammar ifrån.
Hur kommer nya ord till?
Vi har nu diskuterat varför nya ord tillkommer, helt enkelt utvecklas det svenska ordförrådet i samband med att nya samhällsfenomen kommer till. Men hur blir då ett ord “officiellt” och läggs till i det svenska ordförrådet. Det finns faktiskt ingen organisation eller myndighet som bestämmer vilka ord eller fraser som är “officiella” utan det är vi svenskar som bestämmer vad som är svenska ord i samband med vårt bruk av språket.
Det handlar alltså om hur pass vanligt använt ett ord är i den svenska allmänheten. I sin tur så kommer sedan detta ord på listan till organisationen SAOL (Svenska Akademins Ordlista). Det är alltså inte Svenska Akademin som avgör ifall orden ska vara med på ordlistan, utan hur mycket ordet används. De nya ord som använts mest under 2024 kommer alltså att vara med på SEOL lista för 2024.
Genom att ta en svenska kurs Stockholm, eller någon annanstans i närheten där du bor, så har du möjlighet att göra en djupdykning i det svenska språket och få en ännu större förståelse för de svenska ordens ursprung.