I Sverige så talar vi svenska som är ett språk som är modersmål till över 10 miljoner människor. Språket talas inte bara i Sverige utan även i Finland och Estland framförallt. Det svenska språket härstammar från det så kallade germanska språkträdet, just språkträd är ett begrepp som ofta används inom språkhistoria när man talar om språks utveckling. Detta språkträd kan få det att låta som om språkhistorien handlar om ett par hundra år, men i själva verket så gäller det flera tusentals år. När vi pratar om språkhistoria brukar man främst fokusera på denna väldigt nästan uråldriga historien och inte titta på vad som hänt de senaste åren. På grund av just detta ska vi idag med denna artikel ta en närmare titt på vad som hänt med det svenska språket de senaste 10 åren gällande ordförråd och användning. 

Att läsa böcker är alltid ett bra sätt att lära sig! Bild: Unsplash

Hur hamnade vi här?

Det svenska språket är som tidigare nämnts ett så kallat germanskt språk som härstammar från det indoeuropeiska språkträdet. I detta så kallade språkträd börjar med en grund som för de flesta europeiska språk inleds med “stammen”: indoeuropeiska språk. Efter detta så delas stammen in i 2 större indelningar som består av indo-iranska språk samt europeiska språk vilket är den del svenskan tillhör. Om vi sedan tar en närmare titt på vad som händer med den europeiska språk “stammen” så ser vi att den delas in i flera olika “grenar”. Dessa grenar består allt ifrån romanska, slavo baltiska och slutligen germanska språk. Om vi fortsätter med att följa svenskans utveckling så tillhör svenskan just denna germanska språkgruppen. Denna gren delas sen i sin tur upp i västgermanska-, östgermanska- och nordgermanska språk. Det är ganska lätt att komma ihåg att svenskan tillhör den nordgermanska språk gruppen eftersom som man ofta refererar till att Sverige just ligger i norden. 

(Källa: Unsplash)

Det Svenska språkets utveckling

Nu när vi har förstått oss på hur det svenska språket överhuvudtaget kom till så kan vi ta en närmare titt på den utveckling som har skett av det. Till att börja med så måste vi ta upp att man brukar dela in utvecklingen av språket i olika perioder. Dessa perioder ska vi nu ta en närmare titt på för att förstå hur vi har hamnat i den svenska som talas idag. Den första period där man verkligen har kunnat definiera språket som svenska är den så kallade runsvenskan. Detta är en period som varade mellan år 800-1225, just runor är något som är väldigt välkänt av de flesta svenskar även idag. Det tillhör en mycket stor del av vår kultur från vikingatiden. Man kan även se stora influenser från denna period av det svenska språket i populärkultur som film, spel och serier. 

Vi tyckte att just historien bakom runinskrifter var så pass intressant att vi tog en närmare titt på det i en helt egen artikel som du kan läsa: här.

Efter runsvenskan kom vi in i en period som benämns fornsvenskan, denna period är speciellt eftersom det var den punkt man lämnade det speciella runalfabetet och istället gick över till det latinska alfabetet som vi än idag använder oss av. Denna period varade från 1225 till 1516 då vi istället gick över till en period som kallas nysvenskan. Nysvenskan brukar delas in i äldre och yngre nysvenskan. Anledningen till att man säger att vi nu går in i en ny period av vår språkhistoria är på grund av att man i samband med att Gustav Vasa fick ett starkt styre i Sverige, i samband med detta så kom även boktryckarkonsten till Sverige vilket gjorde så att man kunde massproducera text. Den text som man främst kom att massproducera var det nya testamentet som blev en slags mall till hur svenskan skulle stavas och skrivas. De flesta hem hade nu tillgång till den “korrekta” svenskan och kunde därmed använda sig av den som en referensram till egna texter och brev. Värt att nämna är att man innan detta inte riktigt hade en tydlig definierad bild av hur de svenska orden skulle stavas och byggas upp.

Slutligen kommer vi till den period som vi idag befinner oss i: nusvenskan. Det är förändringar inom denna period som vi idag ska titta närmare på och studera i denna artikel. Vad var det då som gjorde att vi gick in i en ny period? Jo på 1900-talet så tog man en närmare titt på hur de svenska orden skulle stavas. Man gjorde alltså här en stavningsreform och förändrade uppbyggnaden av vissa svenska ord. Exempelvis så ändrade man det traditionella V-ljuden som tidigare stavats med ett F till att stavas med just ett V.

Om du skulle vara intresserad av att läsa mer om var det svenska språket härstammar ifrån så har vi även publicerat en artikel som diskuterar just detta ämne här.

Att lära sig termer kan kännas som att lära sig ett helt nytt språk för vissa! (Källa: Unsplash)

Nya Svenska Ord

Det svenska språket är i konstant förändring i samband med att nya ord används i på nya sätt men också att vi helt enkelt hittar på nytt. Nya ord kan också komma från influenser från andra språk eller att slang blir erkända ord. Vad fick vi då för nya ord 2021 och 2020? Några av de mest intressanta nya ord som lagts till 2021 är: crowdfunding, feelgood, gadda sig, skäggolja, vuxenleksak och växtbaserad. Säkerligen känner du minst till hälften av dessa ord och kanske tillochmed blir förvånad över att dessa ord inte varit officiellt erkända tidigare. 

Självklart är det så att trots att ett ord inte är “officiellt erkänt” så används det varje dag. Egentligen är det inte heller så att det får någon större förändring ifall ett ord blir “officiellt”. Ofta kan det handla om ord som används i flera år tidigare som man nu inser faktiskt har blivit en stor del av det ordförråd många svenskar har. Man kan säga att det svenska språket är en färskvara och därför så läggs det till nya ord men samtidigt tar man bort andra som inte längre används. 

Nya Ord kopplade till Samhällsfenomen

Så dessa ord som vi nu tog upp från 2021 var kanske ord som sagt många redan använder sig av. Det är ganska naturliga ord som ofta förklarar sig själva; exempelvis skäggolja bör de absolut flesta förstå vad det innebär. Om vi istället tittar på nya ord som tillkom i 2020 som istället tillhör en grupp av ord som främst framkommit genom influenser av andra länder, samhällsfenomen eller på grund av teknikförändring. 

Låt oss börja med ett nytt ord som kanske inte alla känner till nämligen ASMR, detta är en benämning på en typ av media som ska ge en sensorisk stimulering som skapar välbehag hos lyssnaren. Detta är något som du kan finna tusentals YouTube videos på. Som vi var inne på så är detta ett slags samhällsfenomen som egentligen kom från ingenstans, för 10 år sedan var detta något som väldigt få hade kunnat föreställa sig, men idag är det något otroligt populärt och har miljoner lyssnare varje dag. 

Det nya ordet “deepfake” är ett exempel på nya ord som har tillkommit på grund av stora förändringar i teknikvärlden. I samband med att man har kunnat utveckla simuleringen av bild och film producering så har man med hjälp av andra fotografier och filmer kunna producera konstruerade filmer som är mycket svåra att urskilja från den äkta. Det man gör i praktiken är att man samlar bilder eller filmer på en specifik person som man sedan matar in i ett program som kan omvandla dessa bilder och filmer på personen till något helt annat. Exempelvis kan man få det att verka som om en person har gjort något som den inte har gjort med hjälp av denna teknik. 

Som en uppföljning av detta så finns det ytterligare ett nytt ord som är kopplat till förändringar inom tekniken, detta ord som vi är inne på nu kallas “cybersoldat”. Detta ord har en koppling till förändringar till hur krig och konflikter nuförtiden bekämpas i praktiken. Eran där man slåss med svärd eller pistoler har sedan länge försvunnit, istället så bekämpas krig och konflikter med hjälp av robotiserade vapen som drönare. Detta är var detta nya ord härstammar ifrån. 

(Källa: Unsplash)

Hur kommer nya ord till?

Vi har nu diskuterat kring varför nya ord tillkommer, helt enkelt är det så att det svenska ordförrådet utvecklas i samband med att nya samhällsfenomen kommer till. Men hur blir det då så att ett ord “officiellt” kommer till det svenska ordförrådet. Det är egentligen på så sätt att det inte finns någon organisation eller myndighet som bestämmer vilka ord eller fraser som är “officiella” utan det är vi svenskar som bestämmer vad som är svenska ord i samband med vårt bruk av språket. Det är alltså så att det handlar om hur pass vanligt använt ett ord är i den svenska allmänheten. I sin tur så kommer sedan detta ord på listan till organisationen SAOL eller svenska akademins ordlista. Det är alltså så att det inte handlar om ifall SAOL ska acceptera eller godkänna ett ord utan det handlar om hur mycket ordet används varav SAOL sedan plockar in det som ett “officiellt” ord. 

De bästa lärarna i Svenska
Första kursen gratis!
Olivia
5
5 (4 recensioner)
Olivia
219 kr
/h
Första kursen gratis!
Iulia
5
5 (2 recensioner)
Iulia
185 kr
/h
Första kursen gratis!
Rosie
5
5 (9 recensioner)
Rosie
200 kr
/h
Första kursen gratis!
Lynette
Lynette
120 kr
/h
Första kursen gratis!
Susanna
Susanna
150 kr
/h
Första kursen gratis!
Reem
Reem
80 kr
/h
Första kursen gratis!
Mattias
Mattias
200 kr
/h
Första kursen gratis!
Clara
5
5 (1 recensioner)
Clara
150 kr
/h
Första kursen gratis!
Olivia
5
5 (4 recensioner)
Olivia
219 kr
/h
Första kursen gratis!
Iulia
5
5 (2 recensioner)
Iulia
185 kr
/h
Första kursen gratis!
Rosie
5
5 (9 recensioner)
Rosie
200 kr
/h
Första kursen gratis!
Lynette
Lynette
120 kr
/h
Första kursen gratis!
Susanna
Susanna
150 kr
/h
Första kursen gratis!
Reem
Reem
80 kr
/h
Första kursen gratis!
Mattias
Mattias
200 kr
/h
Första kursen gratis!
Clara
5
5 (1 recensioner)
Clara
150 kr
/h
Första kurstimmen gratis>
Behöver du en lärare i Svenska?

Gillar du artikeln?

5,00/5 - 1 vote(s)
Loading...

Hugo

Hugo är en lärare inom ekonomi samt studerar till civilekonom.