Ett fint ord är bjussig tycker jag
Mats Malm på Svenska Akademien angående 2026 års nyord
Svenska är ett levande språk i ständig förändring. Varje år tillkommer hundratals – ibland tusentals – nya svenska ord som speglar vad som händer i samhället: ny teknik, politiska händelser, kulturella trender och förändrade livsstilar. Vare sig du lär dig svenska online eller är nyfiken på hur språket utvecklas, är nyord en fascinerande ingång till hur vi pratar och tänker idag.
Varje år tillkommer nya ord i svenska språket eftersom samhället förändras. Aktuella exempel inkluderar ord kopplade till AI, klimat, beredskap och digitalt liv – ord som visar hur språket anpassar sig till nya vanor och idéer.
🇸🇪 Det svenska språkets utveckling
Det svenska språket tillhör den nordgermanska grenen av de indoeuropeiska språken – samma familj som danska, norska, isländska och färöiska. Från de tidigaste runinskrifterna till dagens digitala kommunikation har svenska nya ord alltid tillkommit i takt med att samhället förändrats. Språkhistoriker brukar dela in utvecklingen i ett antal tydliga perioder.
🪨 Runsvenskan (ca 800–1225)

Den äldsta perioden då man kan urskilja svenska som ett eget språk kallas runsvenskan. Skriftspråket bestod av runor – ristade i sten, ben och trä. Ordförrådet var nästan helt uppbyggt av arvord med nordiska, germanska eller indoeuropeiska rötter. Med kristendomens inträde kom de första lånorden från latin och grekiska: kyrka, kloster, biskop.
Vill du läsa mer om perioden, se vår artikel om runskriftens historia och betydelse för det svenska språket.
📜 Fornsvenskan (ca 1225–1526)
Under medeltiden övergav man runalfabetet till förmån för det latinska – samma alfabet vi använder idag. Perioden kallas fornsvenska och inleds med Västgötalagen från ca 1225. Under den här tiden strömmade lågtyska lånord in via Hansan: arbete, betala, möjlig, penning. Grammatiken förenklades och det fyrkasussystem som funnits ersattes av dagens tvåkasussystem.
På 1000-talet dominerade latinet som källa till nya svenska ord. Under medeltiden tog tyskan över, på 1700-talet var det franskan som gällde – och sedan andra världskriget är det engelskan som bidrar med flest nyord. Nästa gång du säger app, cringe eller selfie är du alltså en del av en tusenårig tradition av språklig påverkan.
📖 Nysvenskan (1526–1900)
Nysvenskan inleds med översättningen av Nya testamentet 1526 på order av Gustav Vasa. I samband med reformationen och boktryckarkonsten fick Sverige ett standardiserat skriftspråk – Vasabibeln blev mallen för hur svenska ord skulle stavas och skrivas. Under 1700-talet tillkom franska lånord som mamma, parfym, balett, och Svenska Akademien grundades 1786.
Läs mer om svenska språkets ursprung och historia från urnordiska till nusvenska i vår fördjupande artikel.
🆕 Nya svenska ord – år för år
Det svenska ordförrådet växer kontinuerligt. Nedan följer ett urval av nya ord i svenska ordboken och på Språkrådets nyordslistor de senaste åren – ord som alla på sitt sätt speglar sin tid.
Nya ord 2021
2021 dominerades av pandemins efterdyningar och nya sociala fenomen:
- Coronabubbla – tillstånd där umgänge med utomstående begränsas för att förhindra smittspridning
- Djuränkling – husdjur i behov av ny ägare efter att den förra har avlidit
- Gaslighta – manipulera en person genom att förneka fakta eller sprida felaktig information
- Giggare – frilansare som tar sig an enskilda kortare arbetsuppgifter via digitala plattformar
- Svinnlåda – låda med livsmedel nära bäst-före-datum som säljs till lägre pris för att minska matsvinn
Nya ord 2022
2022 präglades av energikris, ungdomskultur och vardagliga uttryck som fått bredare spridning:
- Brösta – ta ansvar för eller ta på sig en svår uppgift
- Energifattigdom – otillräcklig tillgång till elektricitet på grund av ekonomiska skäl
- Epadunk – musikgenre förknippad med ungdomar som kör epatraktor (a-traktor)
- Ha dagen – ha flyt eller pricka in toppformen vid ett visst tillfälle
- Hungersten – graverad sten som normalt ligger under vatten men blir synlig vid torka och lågt vattenstånd
Nya ord 2023
2023 stod AI och sociala medier i centrum för många av de nya ord som tillkom i svenska:
- AI-klonad – konstverk, musik eller röst som kopierats med hjälp av AI-verktyg
- Deinfluencing – att i sociala medier uppmana folk att sluta köpa en viss produkt, som motpol till influencer-marknadsföring
- Ick – drag eller beteende hos en person som någon annan upplever frånstötande
- Tantparkour – lättare fysisk träning för äldre där föremål i utemiljön används som hinder
Nya ord 2024
Under 2024 fortsatte AI och geopolitik att prägla nyorden, men även hälsa, kost och livsstil lämnade tydliga avtryck i svenska ordlistans nya tillskott:
- Prompta – ge instruktioner till ett AI-verktyg för att styra vad det ska producera
- Umarell – äldre man som pensionerat sig och tillbringar tid med att titta på byggarbetsplatser och ge råd
- Menstrosa – menstruationsrelaterade symtom som påverkar humör och välmående
- Incel – person (oftast man) som är ofrivilligt celibatär och hyser bitterhet mot det motsatta könet
- Tippningspunkt – punkt där en gradvis förändring utlöser en snabb och ofta irreversibel kedjereaktion
- Matfattigdom – situation där en person inte har råd med tillräcklig eller näringsriktig mat

🆕 Nya ord 2025
Språkrådets nyordslista för 2025 speglar ett samhälle präglat av AI, geopolitisk oro, beredskap och en blandning av allvar och internet-humor. Här är ett urval ur nyordslistan 2025:
- AI-agent – ett AI-system som självständigt utför uppgifter och fattar beslut utan mänsklig inblandning i varje steg
- Balkongkraftverk – litet solcellssystem som kan monteras på balkong för att producera egen el
- Beredskapsodling – odling av livsmedel i syfte att stärka den egna eller samhällets krisberedskap
- Dunkelflaute – period med både låg solinstrålning och lite vind, vilket försvårar förnybar elproduktion
- Hjärnröta – känsla av mental utmattning eller slöhet, ofta till följd av passivt konsumerande av innehåll online
- Hämndtull – tullavgift som ett land inför som svar på ett annat lands handelspolitik
- Ragebait – innehåll utformat för att provocera fram ilska och engagemang i sociala medier
- Six seven – uttryck för likgiltighet eller att något är ungefär lika bra som något annat (från engelskans "six of one, half a dozen of the other")
- Skibidi – internetslang med rötter i YouTube-serien Skibidi Toilet, används ofta utan tydlig betydelse som ett allmänt utrop
- Trumpviskare – person som påstår sig ha insikt i eller inflytande över Donald Trumps beslut
- Wokehöger – ironisk beteckning för konservativa som mobiliserar kring identitetspolitiska frågor
- Vibbkodning – att med hjälp av AI generera kod genom att beskriva vad man vill uppnå, utan att skriva koden manuellt
| År | Nyord | Betydelse (kort) | Samhällstendens |
|---|---|---|---|
| 2021 | Coronabubbla | Begränsat umgänge för att undvika smitta | Pandemi |
| 2021 | Svinnlåda | Livsmedel nära bäst-före till rabatterat pris | Hållbarhet |
| 2022 | Energifattigdom | Otillräcklig tillgång till el | Energikris |
| 2022 | Epadunk | Musikgenre kopplad till epatraktor-kulturen | Ungdomskultur |
| 2023 | AI-klonad | Konst eller röst kopierad av AI | AI-teknik |
| 2023 | Deinfluencing | Uppmana till att inte köpa produkter | Sociala medier |
| 2024 | Prompta | Ge instruktioner till AI | AI-teknik |
| 2024 | Umarell | Pensionär som tittar på byggen | Livsstil/humor |
| 2025 | AI-agent | AI som agerar självständigt | AI-teknik |
| 2025 | Balkongkraftverk | Solceller för balkong | Energi/hållbarhet |
| 2025 | Beredskapsodling | Odling för krisberedskap | Säkerhet/beredskap |
| 2025 | Dunkelflaute | Period med låg sol och vind | Energi/klimat |
| 2025 | Hjärnröta | Mental utmattning av passivt scrollande | Digital hälsa |
🔤 Hur kommer nya ord till?
Nya ord uppstår inte av sig självt – det finns tydliga mönster och mekanismer bakom hur nya ord i svenska bildas och sprids. Enligt Institutet för språk och folkminnen (ISOF) är de vanligaste metoderna:
- Sammansättning – att sätta ihop befintliga ord till ett nytt, till exempel klädbibliotek, balkongkraftverk, beredskapsodling. Detta är den överlägset vanligaste metoden i svenska.
- Direktlån – ord som lånas in direkt från ett annat språk, till exempel selfie, cringe, deepfake
- Ljudlån – ord som anpassas i stavning men behåller uttalet, till exempel mejl (från engelskans mail)
- Förkortningar och kortord – till exempel fomo (fear of missing out) och app
- Avledning – att ett ord får ett nytt suffix och därmed ny ordklass, till exempel legga (av leg)
- Översättningslån – direktöversatta uttryck, till exempel fingertoppskänsla (från tyskans Fingerspitzengefühl)
- Slang och populärkultur – ord som sprids via sociala medier, internet och ungdomskultur, till exempel ick, skibidi, ragebait
Svenska är ovanligt bra på att bilda långa sammansatta ord. Teoretiskt korrekta men föga praktiska exempel som västkustskt (åtta konsonanter i rad!) visar hur långt man kan driva principen. Det är samma mekanism som ger oss nyord som balkongkraftverk och beredskapsodling.
Idag är engelskan den dominerande källan till nya svenska lånord – precis som tyskan var under medeltiden och franskan under 1700-talet. Det är ett naturligt mönster: det mäktigaste kulturella och ekonomiska inflytandet lämnar alltid spår i ordförrådet.
🗣️ Nya ord kopplade till samhällsfenomen
Nyorden är ett slags samhällsbarometer. Tittar man på de senaste årens listor framträder tydliga teman:
- AI och digitalisering: AI-agent, AI-klonad, prompta, vibbkodning, deepfake, deinfluencing, ragebait
- Klimat och energi: balkongkraftverk, dunkelflaute, beredskapsodling, tippningspunkt
- Hälsa och kropp: menstrosa, hjärnröta, fatigue, högkänslig, obesitas
- Geopolitik och beredskap: hämndtull, drönarmur, digital suveränitet, robusthöjande, cybersoldat
- Sociala medier och ungdomskultur: ick, skibidi, six seven, klickbete, avfölja
- Hållbarhet och livsstil: svinnlåda, svinnsmart, återbrukare, växtbaserad, plastbanta
Många av orden är direkta reaktioner på händelser i omvärlden. Coronabubbla hade inte funnits utan pandemin. Hämndtull och Trumpviskare är omöjliga att förstå utan geopolitisk kontext. Hjärnröta beskriver en känsla som knappast hade ett namn för tio år sedan, trots att fenomenet existerade. Ord uppstår när verkligheten kräver ett nytt begrepp.

📚 Svenska akademiens ordlista och dess roll i språkutvecklingen
Nya ord uppstår när samhället förändras och gamla ord inte längre räcker till för att beskriva verkligheten. Ny teknik, politiska händelser, kulturella strömningar och förändringar i livsstil skapar alltid ett behov av nya begrepp. Utan ord som coronabubbla eller AI-agent skulle vi sakna ett effektivt sätt att tala om centrala företeelser i vår tid.
Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är den mest kända referensen för nya ord i svenska ordboken. Den publicerades första gången 1874 med riktlinjer för stavning och böjning av ca 34 000 ord. I januari 2026 släpptes den femtonde upplagan – SAOL 15 – med drygt 127 600 uppslagsord, varav 2 800 är nya och 1 500 har gallrats bort. Läs mer på Svenska Akademiens webbplats om SAOL.
Nya ord uppstår när samhället förändras och gamla ord inte längre räcker till för att beskriva verkligheten. Ny teknik, politiska händelser, kulturella strömningar och förändringar i livsstil skapar alltid ett behov av nya begrepp. Utan ord som coronabubbla eller AI-agent skulle vi sakna ett effektivt sätt att tala om centrala företeelser i vår tid.
SAOL syftar till att spegla det levande svenska språket och ge riktlinjer för stavning och böjning. Genom att ta in nya ord bekräftar ordlistan att dessa begrepp har etablerats i allmänspråket – och ger skribenter ett rättesnöre för hur de ska hanteras. Ord som inte längre används gallras ut ur varje ny upplaga.
Redaktionen på Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi vid Göteborgs universitet analyserar hur ord används i stora textdatabaser – framför allt nyhetstext och skönlitteratur. Ord som förekommer frekvent och brett i allmänspråket under en längre tid kan kvalificera sig. Fackord eller ord som bara används i en specifik grupp räcker inte.
Källor
- Institutet för språk och folkminnen (ISOF). Vad är ett nyord?Publicerad 9 februari 2021, uppdaterad 19 december 2025. Hämtad 2025. https://www.isof.se/svenska-spraket/nyord/lar-dig-mer-om-nyord/vad-ar-ett-nyord
- Institutet för språk och folkminnen (ISOF). Nyordslistan 2025.Publicerad 29 december 2025. Hämtad 2025. https://www.isof.se/svenska-spraket/nyord/nyordslistan-2025
- Institutet för språk och folkminnen (ISOF). Hur bildar vi nyord?Publicerad 12 april 2021, uppdaterad 16 september 2025. Hämtad 2025. https://www.isof.se/svenska-spraket/nyord/laromedel-om-nyord/…/1.-hur-bildar-vi-nyord
- Institutet för språk och folkminnen (ISOF). Nya SAOL släppt.Publicerad 29 januari 2026. Hämtad 2026. https://www.isof.se/svenska-spraket/pa-gang/nyheter/nyheter-svenska/2026-01-29-nya-saol-slappt
- Svenska Akademien. Svenska Akademiens ordlista (SAOL), femtonde upplagan.2026. Hämtad 2026. https://www.svenskaakademien.se/svenska-spraket/svenska-akademiens-ordlista-saol
- Göteborgs universitet. Svenska Akademiens ordlista får tusentals nya ord.Publicerad 28 januari 2026. Hämtad 2026. https://www.gu.se/nyheter/svenska-akademiens-ordlista-far-tusentals-nya-ord
- SVT Nyheter/Kultur. "Bjussig" och "botoxa" – Svenska Akademiens nya ordlista är här.Publicerad 28 januari 2026. Hämtad 2026. https://www.svt.se/kultur/bjussig-och-botoxa-svenska-akademiens-nya-ordlista-ar-har
Sammanfatta med AI:










