Det som skapar skillnader mellan olika svenska dialekter är språkmelodi, dialekt, meningsbyggnader och vilka ord som används. Läs SFI online och lär dig snabbt skillnaderna mellan de olika dialekterna i Sverige.
På gotländska blir t.ex. resa till rejsa. Ordböjningar kan vara "koa" istället för "kon", och i ordförråd kan ord för flicka vara stina, tös, jänta, kulla, beroende på vilken dialekt som talas.
Ja, hur många svenska dialekter finns det?
Tyvärr är det inte möjligt att säga exakt antal dialekter som finns. Eftersom det inte går att dra exakta gränser för var en dialekt börjar och en annan slutar. Istället finns sex huvudsakliga dialektgrupper.
Svenska språkforskare brukar dela in svenska dialekter i 6 större huvudområden, trots att det finns många fler dialekter än så som används flitigt runtom i landet idag.
De sex dialektgrupperna:
1. Sydsvenska mål
2. Götamål
3. Sveamål
4. Gotländska mål
5. Norrländska mål
6. Östsvenska mål
Dessa grupper innefattar alla språkdrag som dialekterna består av.
Fakta om olika svenska dialekter
Svenskan är det största språket i Norden och ett av de 100 största i världen. Det talas av drygt 13 miljoner människor, varav 10 miljoner har det som sitt modersmål. Det svenska språket är levande, färgsprakande och rikt. Det finns gott om svensk litteratur och media; filmer, teater, serier, böcker, film och så vidare.
Förutom i Sverige talas svenska som modersmål i Finland av 300 000 finlandssvenskar, och kring 14 000 estlandssvenskar i Estland.
Det är just tack vare Sveriges språkliga variationer som det är så intressant att lära sig mer om alla olika svenska dialekter. De skiljer sig trots allt ganska mycket ifrån norr till söder, men lyckligtvis kan samtliga svenskar förstå varandra (med vissa undantag), trots att de kanske blir förvirrade vad gäller vissa slangord och uttryck från de olika områdena.
Låt oss ta en titt på några av de olika svenska dialekterna, hur de låter och hur de kom till. Vi berättar även mer om hur du kan utveckla din svenska och lära dig att tala svenska med en särskild dialekt, om det är det du hoppas kunna göra en dag.
Men det är svårt att dra gränser mellan olika dialekter och många generaliserar dialekten inom ett och samma landskap. Många tror att Småland och Norrland använder två olika och särskilda dialekter, men i själva verket hittar man flera olika dialekter inom de två landskapsregionerna.
Institutet för språk och folkminnen (ISOF) berättar att det är svårt att definiera en dialekt då dess spridning inte håller sig till samma gränser som de politiska. Ett dialektord har ofta stor utbredning och de olika dialekterna kan ha flera gemensamma nämnare, trots att de klassas som olika.
De flesta dialekttalare har dessutom en egen idé och uppfattning om vilken dialekt hen talar. Du kan alltid höra efter genom att fråga personen i fråga, men det kan hända att ni har olika idéer om svaret.
En dialekt som skiljer sig väldigt mycket från våra andra svenska dialekter är älvdalska. Den kommer från ett litet område i Dalarna som heter älvdalen. Såhär kan det låta:
I artikeln kommer vi att ta en liten tur runt Sverige för att kika närmare på ett par olika dialekter. Olika regioner och landskap har olika dialekter - särskilt vad gäller betoning och vokalljud - men även vad gäller grammatik, fraser, slangord, uttryck och liknande i talspråket. Skriftspråket behöver man lyckligtvis inte fumla med! Ett slangord kan däremot betyda en sak i söder och en annan i norr.
Utmärkande för den norrländska dialekten
Ett vanligt särdrag bland de norrländska målen är att presensändelsen -er ofta faller bort. Det innebär att man säger 'jag tyck' istället för 'jag tycker' eller 'hon sitt' istället för 'hon sitter'.
I det norrländska talet böjer man inte heller alltid adjektiven i plural. Det innebär att man säger 'de är fin' istället för 'de är fina'. Rikssvenskans "Jag tycker att de är fina" blir på norrländska "Jag tyck de är fin".
Norrländskans dialektala språkklang
"Tjockt" I
Man brukar säga att ett "tjockt" I är ett av de språkdrag som hör till norrländska mål, trots att det även förekommer i vissa andra svenska dialekter. Detta 'I' uttalas längre bak i munnen, vilket ger det en "tjockare" klang.
Främre sje-ljud
Sje-ljudet uttalas långt fram i munnen, vilket ger det en annan klang. Detta sker främst i Västerbotten och Norrbotten.
Ändelsen -er faller bort i presens
I norrländska mål fallet ofta -er ändelsen bort vad gäller presensformer av verb, vilket är mycket unik bland de svenska dialekterna. 'Jag tycker' får istället bli 'Jag tyck', medan 'han sitter' istället får bli 'han sitt'.
Adjektivens böjning i plural
Man böjer inte alltid adjektiven i plural i de norrländska dialekterna. Det innebär att man ofta säger 'de är söt' istället för 'de är söta'.
Frågeordet vars
Detta frågeord kan betyda både 'var' och 'vart' och används främst i övre Norrland. Det innebär att många säger 'Vars åkte hon?' istället för 'var åkte hon?' eller 'vars är de?' istället för 'var är de?'.
Norrländska ord och uttryck
Det finns gott om intressanta norrländska uttryck och ord att välja mellan. Här kommer ett par exempel:
- Fara - gå/resa/ta sig någonstans.
- Gatt - var tvungen.
- Gitt - måste/är tvungen.
- Harta - hälften.
- Hurven - kall/smått frusen.
- Huvvaligen - usch
- Kuse - insekt/småkryp
- Nalta - lite grann
- Pärer - potatis
- Sno om - vända om
Läs mer om den norrländska dialekten i vår mer detaljerade artikel.
Göteborgskan och götamål
Några typiska språkdrag inom Götamålen är att man ofta använder vokalen -e istället för -i, vokalen -ö istället för -y, samt vokalen -å istället för -a (det sistnämnda dock enbart i särskilda sammanhang).
Ett par exempel på detta är att många talare säger 'fest' istället för 'fisk', 'sleten' istället för 'sliten', 'vesst' istället för 'visst', 'töst' istället för 'tyst', 'låmm' istället för 'lamm', och så vidare.
Götamål talas i :
- Västergötland; däribland Göteborg och göteborgska
- Dalsland
- Bohuslän
- norra Halland; däribland Läjesboa i Träslövsläge
- norra Småland (ej nordöst)
- sydvästra Östergötland
- Värmland
Göteborgskans särdrag
Det finns inget bättre sätt att lära sig en dialekt än att besöka det område där dialekten talas. Göteborg - Sveriges näst största stad - har bland annat charmiga kullerstensgator och en otrolig skärgård att erbjuda. Läs SFI Göteborg för att lära dig dialekten som talas där!
Vokaler i Göteborg:
- Kort 'I': Det korta 'i:et' uttalas som ett kort 'e', vilket leder till att ord som 'fisk' uttalas som 'fesk'.
- Kort 'y' : Det korta 'y:et' uttalas som ett 'ö', vilket leder till att 'byxor' och 'kyrka' uttalas som 'böxer' och 'körka'.
- Kort 'ö': Det korta 'ö:et' uttalas som ett 'u', vilket leder till att 'dörr' uttalas som 'durr'.
- Bindevokalen 'e' : I vissa sammansatta ord lägger göteborgarna till ett 'e'. Sopbil blir 'sopebil' och 'fällben' blir 'fälleben'.
Ordvitsar kallas ofta för göteborgshumor, och den gör sig allra bäst på göteborgsk dialekt.
Göteborgska ord
- Bamba (skolmatsal)
- Bödig (hygglig)
- Exter (dumheter)
- Knö (trängas)
- La (väl)
- Röta (tur)
- Tyken (uppkäftig)
Låten Gótt å leva med göteborgska humorgruppen Galenskaparna & After Shave illustrerar några av göteborgskans uttal på ett tydligt sätt:
Meningsbyggnad
Generellt sett säger göteborgare även ofta 'denna boken' istället för 'den här boken', eller 'detta sättet' istället för 'det här sättet'.
Uttal
Vissa ord får även ett annat uttal i och med att göteborgska (framförallt den äldre göteborgskan) har ett dentalt uttal. Orden 'bord', 'barn' och 'fors' blir 'bod', 'ban' och 'fåss'.
Skillnaden på gotländska och andra svenska dialekter
Ett typiskt särdrag här brukar man säga är en "sjungande" språkmelodi. Gotländskan använder även ett flertal diftonger mycket flitigt. En diftong kan definieras som en vokal som uttalas som två olika ljud. Inom Gotländskan innebär det att 'mer' blir 'meir', 'söt' blir 'söyt', 'läs' blir 'leäs', 'hus' blir 'heos', och så vidare.
Kort 'u' uttalas även som 'o' så att 'buss' blir 'boss' och kort 'ö' uttalas som 'å' så att 'dröm blir 'dråm'.
Gotland är en favorit bland svenskarna vad gäller sommarsemestern. Naturen är slående och solnedgångarna är att minnas! Dialekten har tydliga särdrag, och är geografiskt sett begränsad till Gotland och Fårö.
Ön med en "sjungande" språkmelodi och annorlunda uttal
Melodin i gotländskan liknas ibland med melodin i bergslagsmål; en annan svensk dialekt.
Gotländskan använder sig av ett stort antal diftonger, dvs., en vokal som uttalas med två olika ljud. Det kan till exempel handla om att 'mer' blir 'meir', 'läs' blir 'leäs' och 'hus' blir 'heos'.
Kort 'u' uttalas som ett 'o: En annan uttalsförändring där ord som 'buss' snarare uttalas som 'boss'.
Kort 'ö' uttalas som ett 'å': En uttalsförändring där ord som 'dröm' istället uttalas som 'dråm'.
'A' uttalas ibland som 'e': Om ett ord slutar med ett 'a' uttalas 'a:et' ofta istället som ett 'e' eller 'ä'. Ett par exempel på denna uttalsförändring är att 'resa' snarare blir 'resa', 'samma' blir 'samme' och 'borta' blir 'borte'.
Gotländska dialektala ord
- Ben - fot
- Bodi - affären
- Glida - åka iväg
- I nättres - natten som varit/förra natten
- Kellinge - min fru/frugan
- Lamm - får
- Otendag - eftermiddagsfika/mellanmål
- Pinnsvin - igelkott
- Sakran - förbaskat
- Snupp - ögonblick
Sydsvenskan och särdrag i den skånska dialekten
Man brukar säga att de sydsvenska dialektdragen blir som tydligast i Skåne. Du kommer enkelt att kunna känna igen dialekten med sina skorrande r, som uttalas i den bakre delen av munnen.
Flera av skånemålen använder än idag en medeltida utveckling av konsonanterna p, t och k, till b, d och g. Detta kan man höra i ord som gap, mat och rak (gab, mad, rag).
Allt detta hör du som tydligast i den skånska dialekten. Men, liknande drag förekommer även i andra sydsvenska dialekter.
Sydsvenskan talas i:
- Skåne
- Blekinge
- södra Halland
- södra Småland
Skånemålens språkliga särdrag
Konsonanterna 'p', 't' och 'k'
Ett av de dialektdrag man enkelt kan utskilja är att konsonanterna 'p', 't' och 'k' har följt en annan utveckling som är mer medeltida rent lingvistiskt sett. Ord som gap, mat och rak uttalas därför mer som 'gab', 'mad' och 'rag'.
Ett bakre 'R'
Det var i Skåne som det bakre 'r:et' först fick ett riktigt fäste. Det bör dock nämnas att det främre 'r:et' idag kommit tillbaka till skånskt talspråk. Det främre 'r:et' används framförallt i Lund och Malmö.
Sångaren Timbuktu är känd för att sjunga på bred skånsk dialekt. Lyssna på hur han uttalar 'r' i sin låt Resten av ditt liv:
Diftonger
Detta fenomen brukar ofta förknippas med skånska dialekter. Man finner det främst i norra Skåne, där standardsvenskans 'å' och 'e' motsvaras av ett 'ao' samt ett 'åi'.
'Gås' och 'sten' blir alltså 'goas' och 'stain'.
Uttal av sammansatta ord
Den skånska dialekten betonar den senare delen av orden, istället för på den tidigare som inom de flesta andra svenska dialekter och inom rikssvenskan. Det är något som kommer märka snabbt när du läser SFI Malmö. Detta går bland annat att notera när det handlar om ord som 'handtag' eller 'skorsten'.
Skånska ord
- Abekatt - härmapa
- Drös - hög/samling
- Gaffla - tjata om samma sak
- Grann - vacker
- Hodet - huvudet
- Keff - tråkig/dålig
- Lack - sur
- Läbbit - läskigt
- Nimmt - lätt/smidigt
- Redig -ordentlig
- Rälig - riktigt äckligt
Olika östsvenska mål
Inom dessa dialekter uttalas ofta 'k' och 'g' som 'j' och 'tj'. Det innebär att vissa ord, så som 'stycken' eller 'vägen' uttalas som 'stytjen' och 'väjen'.
Man kapar även av en hel del ord, exempelvis verb i preteritum och infinitiv. Det innebär att orden 'kallade' och 'kalla' både uttalas som 'kall'.
Till de östsvenska målen hör bland annat finlandssvenska. Svenskan kom i själva verket till vårt grannland på 1100-talet i och med att svenskar bosatte sig i Finland vid den tidpunkten. Svenskan är ett officiellt språk i Finland, vid sidan om finskan. Det finns cirka 300 000 modersmålstalare i Finland, vilket utgör cirka 5,2 procent av den finska befolkningen.
KAJ som vann Svenska melodifestivalen 2025 pratar och sjunger på finlandssvenska. Det hörs bland annat i deras vinnarlåt "Bada bada bastu":
Man vet dock inte riktigt när det svenska språket började talas i Estland, men mycket tyder på att det var runt 1200-talet. De 14 000 som idag talar svenska i Estland utgör kring 1,5% av den totala befolkningen i landet.
Kort om rikssvenskan
Standardssvenska kallas för rikssvenska. Detta är en typ av svenska som inte kopplas samman med någon geografisk plats. Precis som skriftspråket är standardiserat är rikssvenskan standardversionen av det talade språket.
Tidigare var det bara rikssvenska som talades i TV och radio. På senare år har detta ändrats och man kan ofta höra olika dialekter. Läs SFI Stockholm för att lära dig mer om denna typ av dialekt.
Även om det svenska språket inte är ett av de de största språken i världen så anses det vara ett stabilt språk. Det finns gott om svensk litteratur att ta del utav, allt ifrån svensk film till svenska böcker. Att ta del av den svenska litteraturen kan vara ett fantastiskt sätt att utveckla dina svenska språkfärdigheter.
Hos oss på Superprof hittar du skickliga och erfarna handledare som kan hjälpa dig nå dina mål. Det fantastiska med privatlektioner är att din handledare kan anpassa lektionsinnehållet efter just dig, dina behov och dina personliga målsättningar.
Knappa bara in det ämne du önskar att studera (svenska eller svenska för invandrare - SFI), samt din postkod. På så vis kan du se vilka handledare som finns tillgängliga i ditt närområde. Det finns dock gott om undervisningsalternativ tillgängliga.
Stort lycka till!
Tycker du om artikeln? Visa det gärna!
Loading...
