Svensk språkhistoria kan delas in i olika tidsepoker. Den innehåller många olika aspekter och är ett brett spektrum av många olika delar som vävs in i varandra. Här följer en kort sammanställning av dessa epoker samt viktiga händelser i svenska språkets historia. Om du vill lära dig mer efter att du läst klart artikeln, varför inte boka en svenska kurs med fokus på just språkhistoria?
Varför det är viktigt att kunna historia för att bättre förstå språkhistoria
Historia och i synnerhet språkhistoria är mycket viktiga ämnen, eftersom de lär oss om världen, vårt land, våra städer och våra samhällen och hur dessa blev vad de är idag.
Det är inte bara relevant för dem som vill studera eller arbeta i en miljö som kräver historisk kunskap, men det är också mycket värdefullt för alla att förstå vad våra förfäder har gått igenom för att göra livet vi lever möjligt. Det är därför viktigt för barn att känna till sitt förflutna så tidigt som möjligt, så att de kan växa i nyfikenhet när de blir äldre och visa intresse för att vara en av folket eller en del av tidens rörelser som ändrar historien för sina ättlingar!
Detta är relevant eftersom kunskap om dåtidens historia och språkhistoria ger en grundligare och jämnare förståelse för nutidens variationer i språket; historien speglas i vårt sätt att tala och skriva.
Barn och vuxna tycker ofta att historia är en värdelös lektion som lär dem om människor de aldrig känt och enligt dem irrelevanta krig. Vad de inte inser är att alla dessa historiska händelser som de läser om i sina historieböcker också är kopplade till dem och deras personliga historia! Det och mycket mer få utökad förståelse för om man väljer att ta en svenska kurs online eller på plats tillsammans med en privatlärare.
Epoker i svensk språkhistoria
Urnordiska: före vikingatiden
Det gemensamma språk som talades här uppe i norr före år 1000 och på vikingatiden kallas för urnordiska, i norden fanns då endast geografiska versioner av samma sprik. Alltså dialekter snarare än olika språk. Urnordiskan har senare utvecklats till olika språk och dialekter i de nordiska länderna vilket runsvenskan är ett exempel på.
Runsvenska: år 800–1225
Först från och med vikingatidens början omkring år 800 kan man urskilja det svenska språket som eget språk. Den första perioden, 800–1225, kallas för den runsvenska tiden eftersom de skriftliga källorna från den tiden är inskrifter med runor. Runalfabetet har tydliga påverkningar från det latinska alfabetet.
Införandet av kristendomen i Sverige på 900-talet innebar kontakt med den europeiska kulturen och lämnade efter det influenser på både den talade och det skriftliga svenskan. Kyrkans språk var latin och framförallt den skriftliga svenskan influerades av det.
Klassisk och yngre fornsvenska: år 1225–1526
Från de följande perioderna består källorna främst av handskrifter med latinska bokstäver. Klassisk fornsvenska kallas den svenska som fanns mellan ca 1225–1375, och yngre fornsvenska kallas den svenska som fanns mellan ca 1375–1526.
Under den klassiska fornsvenska perioden etablerar de medeltida landskapslagarna ett skriftligt svenskt lagspråk. Västgötalagen är den äldsta av de bevarade landskapslagarna som tros vara författad så tidigt som runt år 1225.
Äldre nysvenska: år 1526–1732
Översättningen av det Nya Testamentet från 1526 har fått markera början på perioden av äldre nysvenska. Reformationen och Gustav Vasas bibel från 1526, alltså den första bibelöversättningen, ledde till att latinet ersattes av svenskan som religiöst språk i Sverige.
Språket hamnar närmare den talade svenskan och under denna period införs även ö och ä i det svenska alfabetet. Exakt var och när ett regelrätt, svenskt alfabet utvecklades är svårt fastslå, men utvecklingen har gått från bildskrift till ljudskrift. Alfabetet vi använder idag är fonetiskt mer likt det grekiska än det latinska, men bokstävernas utseende är mer likt det senare.
Yngre nysvenska: år 1732–1900
En tydlig markör för den yngre nysvenskan är att skriftspråket nu närmar sig talspråket. Olof von Dalins tidskrift Then swänska Argus gavs ut mellan åren 1732-1734 och brukar få markera inledningen på yngre nysvenska. Tidskriften betydde mycket för att skapa en lite vardagligare svensk prosastil som levde kvar framöver.
I och med att tidskriften hade engelska förlagor kommer i och med denna de första engelska låneorden, och till de språkkonservativas förskräckelse, de första svengelska begreppen.
Andra viktiga händelser i det svenska språkets historia mellan 1732-1900
- Svea rikes lag som författades 1734 skapade en stil för juridiskt språk som höll i sig lång tid framöver.
- Svenska Akademien skapades år 1786 med uppdraget att verka främjande för både litteraturen och språket. Viktiga publikationer därifrån är Leopolds avhandling om svensk rättstavning 1801, Svenska Akademiens ordlista med första upplagan 1874 (14:e upplagan 2015), och Svenska Akademiens ordbok med första häftet 1893.
Nusvenska: år 1900–framåt
August Strindberg, även kallad språkförnyaren, använder sig på slutet av 1800-talet av en skrifstil som är mer "tillgänglig", alltså ännu mer lik den talade svenskan än tidigare. Det blir ännu ett steg mot ett mer "användarvänligt" och "praktiskt" skriftspråk
År 1906 genomfördes en stavningsreform som innebar att i fortsättningen skulle man stava v-ljudet med v i stället för det tidigare f, fv och hv och att tt skulle ersätta det tidigare dt.
Andra viktiga händelser i svenska språkets historia under 1900-framåt
- Språkriktighetshandboken Riktig svenska av Erik Wellander kom ut med första upplagan 1939. Den betydde mycket för uppfattningen om korrekt svenska till slutet på 1900-talet.
- Terminologiorganisationen TNC inrättades 1941 med stor utgivning av termlistor och hjälp vid terminologiarbete.
- År 1944 inrättades Nämnden för svensk språkvård. Det blev senare Svenska språknämnden 1974 och Språkrådet 2006. Språkrådet bedriver språkpolitik, språkforskning och språklig rådgivning. Viktiga publikationer därifrån är Svenska skrivregler (senaste upplagan 2017), Språkriktighetsboken 2005 och Handbok i svenska som andraspråk 2008.
- Nyhetsbyrån TT upphörde med plurala verbformer 1945, vilket blev dödsstöten för dessa former.
- Skriften PM i lagar och andra författningar gavs ut 1967. Den kan ses som den första handledningen i begripligt myndighetsspråk.
- Språkkonsultutbildningen vid Stockholms universitet startade 1978.
- Riksdagen antog en svensk språkpolitik 2005, som sedan fastställdes i språklagen från 2009.
Som du tydligt kan se fokuserar man på användarvänlighet och interaktivitet för att se till att dina barn aldrig blir uttråkade av att lära sig och vill återvända för att lära sig ännu mer. Det svenska språket har gått igenom en transformation och adapterats genom åren, till en sådan grad att det har förenklats avsevärt mycket och blivit lättare att lära sig.
Vare sig du är nybörjare eller inte, så är det inte så svårt att lära sig svenska idag. Speciellt inte om du har webbsidor så som Superprof som har privata handledare som är villiga att hjälpa dig vilken nivå du än är på och vad du än är intresserad av att fördjupa dig i. Och kom ihåg att som alltid är den första timmen gratis på vår webbplats!
Om du studerar civilisation och samhälle kommer tiden i klassrummet främst att fokusera på historisk forskning och analytiskt och kritiskt tänkande. Forskningskunskap är krav för journalistik eller en karriär inom sociologi.
Vikten av svensk språkhistoria
För att hänga med i det svenska språkets historia kan det vara bra att ha en grundläggande förståelse för världens historia, mer specifikt det som har påverkat vårt språk här i Sverige. Alla språk har influerats av andra och genom att se tillbaka i historien kan vi förstå när och varför vissa språk influerat mer än andra.
Tyskan har länge influerat det svenska språket men under 1600-talet och speciellt under 1700-talet fick tyskan konkurrens av franska lånord: dressera, enorm, mamma, vag. På 1700-talet ansågs Frankrike var föregångsland i Europa och mycket tankar, idéer, ord kom till Sverige tillsammans med mer banala saker såsom mode och arkitektur. Nu i mer modern tid är det framförallt engelskan som påverkar vårat språk.
Böjning och syntax inom det svenska språket som du behöver känna till för att jobba med någon av de 5 yrkena listade här.
Om det är en specifik del av svensk språkhistoria som du finner extra intressant, så kan du boka en svenska kurs med en privatlärare från Superprof för att utveckla dina kunskaper. Historia är en vetenskap i sig och som de flesta, om inte alla vetenskapliga områden är historien uppdelad i många fler underkategorier, var och en specifikt studerar en period av mänsklig historia eller en specifik region i världen. Denna aspekten blir extra viktig att kunna för att förstå språkhistoria i allmänhet och svensk språkhistoria i synnerhet.
Om du studerar för en examen i historia eller om du redan går en grundutbildning som syftar till en kandidatexamen, kommer du sannolikt att studera många men inte alla aspekter av historien.
Med civilisationernas uppkomst, inte på en unik plats på planeten utan överallt som människan hade bosatt sig, uppstod många olika kulturer över hela världen. Var och en av dessa kulturer har sin egen historia och språkhistoria, som ofta skrivs ner av lokala historiker men ofta överförs från en generation till en annan genom muntlig tradition.
Tycker du om artikeln? Visa det gärna!
Loading...
Hej ! Tack för en intressant artikel som lyfter upp betydelsen av historisk kunskap även inom språkområdet.
Men ett par kommentarer:
1. Stycket Vikten av språkhistoria finns ett ord som ni kan fundera på om det är riktigt att ha med. Se ett utdrag ur er text som följer ..
På 1700-talet ansågs Frankrike var föregångsland i Europa och mycket tankar, idéer, ord kom till Sverige tillsammans med mer banala saker såsom mode och arkitektur. Nu i mer modern tid är det framförallt engelskan som påverkar vårat språk.
För mig betyder banal – alldagligt, utslitet eller motsvarande. Möjligen är mode och arkitektur utslitna/alldagliga för textförfattaren men knappast som företeelse.
Kommentar 2: Saknar historisk reflektion till samiskan. Ett språk som fortfarande talas av samerna – ett urfolk, erkända som Sveriges urfolk enligt riksdagsbeslut 1977. Att tänka på: Det finns 9 olika samiska språk enligt nutida klassificering.
Mvh/ Björn W., Uppsala
Hej Björn,
Tack för din väldigt fina konstruktiva kritik!
Vi ska se över detta i texten.
Mvh