Kapitel
Pianot är ett av de mest populära instrumenten för musiker att lära sig och dess popularitet verkar aldrig avta. Det finns alltid ett piano och en pianist inom räckhåll, och varje år väljer hundratals barn, ungdomar och vuxna att ta piano lektioner. Pianot har alltid spelat en oerhört viktig roll genom historien.
Både internationella kända pianister och svenska pianister har spelat sin roll i att skapa ett musikaliskt landskap fullt av kända verk. Glöm kända kompositörer som Mozart, Chopin, Bach, Franz Liszt, Beethoven, Tchaikovsky och Prokofiev, i den här artikeln ska vi prata om några av de största svenska pianisterna och svenska kompositörerna!
Håll dig uppdaterad och läs vår artikel om de mest kända pianisterna genom tiderna.
Svenska pianister: Adolf Wiklund
Tonsättaren Adolf Wiklund (1879-1950) var för sin samtid minst lika känd som dirigent.
Han var verksam vid Stockholmsoperan från 1911 och i Konsertföreningen i Stockholm mellan 1925 och 1938. Ja, han dirigerade även Stockholmsfilharmonikerna många gånger efter 1938. Dessutom var han en framstående pianist.
Som tonsättare är han kanske mest känd för sina sånger och pianostycken. Wiklund skrev också två pianokonserter som förr spelades ganska ofta. Den första pianokonserten i e-moll var färdig 1907.
Sixten Ehrling
Sixten Ehrling (1918-2005), minns vi kanske idag framför allt som "den noggranne dirigenten". Han var den förste svenske dirigenten som gav sig i kast med Stravinskijs "Våroffer". Han har komponerat många, svenska klassiska verk.
Han spelade in alla Sibelius och Berwalds symfonier på skiva. Flera av Karl-Birger Blomdahls verk förde han till dopet, inklusive rymdoperan Aniara. Han har gästspelat på många av världens operahus. Under sin tid som dirigent i USA glömde han inte den svenska musiken utan fortsatte att spela och skriva den.
Men som sagt han var också en mycket duktig pianist, inte minst ackompanjatör.
När man 1948 beslutade sig för att hylla den svenske tonsättaren Adolf Wiklund, som året därpå skulle fylla 70 år, bestämde man sig för att spela in en av Wiklunds två pianokonserter på skiva. Sixten Ehrling fick uppdraget att spela solostämman och det hela förevigades under två decemberdagar 1948 på fyra 78-varvs skivor, s.k. stenkakor.
Sigurd Fredriksson
Sigurd Fredriksson (1928-1996) var elev till Sven Brandel vid Musikhögskolan i Stockholm. Fredriksson var född i Ängelholm och han började spela piano sent, först vid 21 års ålder. Men det hindrade inte att han några år senare utsågs till en av Sveriges Radios debutanter 1959. Det betydde att radion anordnade hans debutkonsert i Börsalen i Stockholm och att man spelade in konserten och sände den i radio. Nästan omedelbart, våren därpå, får Sigurd Fredriksson också spela in en grammofonskiva med bl.a. musik av Ravel och Frans Liszt.
Efter debuten i Stockholm i december 1959, prisades Sigurd Fredrikssons spel av kritikerna för ”den fantastiska brio med vilken Ravels Miroirs spelades”, och ”hur det växlande färgspelet och klangskönheten blommade under hans händer”.
Fredriksson gav några år senare en pianoafton i Wigmore Hall i London, men sen blev det dessvärre ganska tyst om denne unge lovande pianist. Han hade en fruktansvärd rampfeber, sägs det, som gjorde att han helt enkelt inte orkade framträda inför publik.
Robert Wells
Robert Henry Arthur Wells, född 7 april 1962 i Solna, Stockholms län är en svensk kompositör, arrangör och musiker. Som så många andra pianister tog han sina första pianolektioner Stockholm. Han är utbildad vid Adolf Fredriks Musikklasser och Kungliga Musikhögskolan.
Under 1980-talet ackompanjerade han många svenska artister, bland annat Lill-Babs, Gösta Linderholm, Eva Bysing och Jerry Williams. Han satsade senare på en solokarriär och fick åtminstone en hit, nämligen "Upp på berget" som hamnade på Svensktoppen 1985.
Riktigt populär blev Wells som pianist i den populära TV-leken "Så ska det låta", där han fick tillfälle att visa upp sitt breda musikaliska register. Hans årliga konsertturnéer "Rhapsody in Rock" har blivit oslagbara publiksuccéer både i Sverige och utomlands.
Staffan Scheja
Staffan Scheja, född den 25 april 1950 i Danderyd, Stockholms län är en av många svenska pianister. Scheja studerade 1964-69 i Stockholm för Gunnar Hallhagen och 1969-72 i New York för bl.a. Ilona Cabos.
1972 var han pristagare i internationella Busoni pianotävlingen i Bolzano, Italien. Han slog igenom redan i tonåren och har spelat på världens stora scener.
1995 tilldelades han Litteris et Artibus. Han är professor i piano vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.
Franz Berwald
Liksom Peterson-Berger är också Franz Berwald ett stort namn inom den svenska nationalromantiken. Trots att han inte fick något erkännande förrän mot slutet av sin karriär så räknas han idag som en av de största svenska tonsättarna.
Berwald tillbringade en del av sitt liv i Berlin och Wien, där han hade större framgångar än på hemmaplan. I Wien komponerade han år 1842 sin första symfoni, Sinfonie sérieuse. Åter i Sverige skrev han ytterligare symfonier och kammarmusik för stråkkvartetter, pianokvintetter och pianotrios.
Du kanske känner igen hans namn från Berwaldhallen i Stockholm?
Berwald är framförallt känd för sin kammarmusik och sina symfoniska verk, och han har ett originellt tonspråk, vilket kanske är en anledning till att hans samtid inte uppskattade hans musik.
Men han fick så småningom revansch, och utsågs 1864 till ledamot för Musikaliska akademin, samt till professor i komposition vid Stockholms Musikkonservatorium år 1867.
Helena Munktell
Även Helena Munktell, en tonsättare och pianist från Dalarna, var inspirerad av den svenska nationalromantiken. I motsats till Berwald så var Munktell mycket uppskattad under sin karriär, men blev mer eller mindre bortglömd av eftervärlden, vilket tyvärr är fallet för många kvinnliga musiker och kompositörer i musikhistorien!
Tack och lov har Munktell - liksom många andra kvinnliga tonsättare - blivit återupptäckt och vi kan njuta av hennes symfonier, orkesterverk och kammarmusik.
Man tror dessutom att hon var den första svenska kvinnan att skriva en opera. År 1889 - samma år som Eiffeltornet invigdes - skrev hon I Firenze, en opera som nyligen framfördes i konsertversion av radiosymfonikerna. Den hade då inte spelats på 125 år.
Munktell var under flera år bosatt i Paris, och en stor del av hennes musik är en blandning av nationalromantik och fransk impressionism. Du kan lyssna på hennes symfoniska verk Svit för stor orkester och Dalasvit för att få en känsla för hennes stil.
Helena Munktell, som för övrigt kände både Anders Zorn och Selma Lagerlöf, var den enda kvinnan bland 38 män som var med och grundade musikföreningen Svenska tonsättare.
Wilhelm Peterson-Berger: Svensk Nationalromantiker
Om du tycker om romantisk pianomusik så är Peterson-Bergers kompositioner något att lyssna in sig på! Han föddes i Ångermanland år 1867 och levde alltså under den period som senare skulle komma att kallas för nationalromantiken.
Peterson-Berger är en av de största, svenska nationalromantiska tonsättarna och är framförallt känd för sin pianosvit Frösöblomster 1-3, där du hittar pärlor som Intåg i Sommarhagen, Vid Frösö kyrka och Sommarsång.
Han har dessutom skrivit ett av mina personliga favoritstycken för piano, nämligen Till Rosorna.
Hugo Alfvén
Även om Hugo Alfvén inte främst är känd för sin pianomusik så är det nästan omöjligt att prata om svenska tonsättare utan att nämna honom! Alfvén föddes 1872 och räknas som en av Sveriges största nationalromantiker.
Alfvén har lämnat en enorm mängd musik bakom sig: Orkesterverk, kammarmusik, pianomusik, kantater, körverk och körsånger, solomusik och musik för både film och teater.
Är du intresserad av att lära dig spela klassisk pianomusik? Då kan du exempelvis lyssna in dig på några av Alfvéns pianostycken:
- Drömmeri, eller Rêverie
- Fyra mazurkor
- Menuett, op. 2
- Nocturne
- Skärgårdsbilder, op. 17
- Sorg, eller Air mélancolique, op. 14
För dig som är intresserad finns även en presentation av internationellt kända kompositioner, men också fler texter om de mest berömda pianisterna att läsa i vårt arkiv.
Plattformen som kopplar samman privatlärare och elever
Tycker du om artikeln? Visa det gärna!
Loading...
