The only thing we have to fear is… fear itself.
Franklin D. Roosevelt, installationstal, 4 mars 1933
Citatet uttalades när depressionen fortfarande var som djupast och speglar den politiska strävan att återställa hopp och förtroende i ett samhälle präglat av ekonomisk och social kris.
Den stora depressionen var en global ekonomisk kris som drabbade världen under 1930-talet och räknas som den värsta ekonomiska nedgången i modern historia. Krisen började med börskraschen på Wall Street i New York den 24 oktober 1929 och spred sig snabbt över världen, vilket ledde till massarbetslöshet, bankkonkurser och omfattande fattigdom. Denna artikel undersöker vad den stora depressionen var, dess orsaker och de långtgående konsekvenserna som förändrade världen.
Den stora depressionen må ha påverkat en stor del av världens befolkning, trots detta associeras den fortfarande framförallt med USA. Orsakerna till detta går vi igenom nedan!
Vad var den stora depressionen?
Den stora depressionen var en lågkonjunktur som följde efter Wall Street-kraschen i USA den 24 oktober 1929. Krisen spred sig från USA till Europa och andra delar av världen med förödande effekter. Den internationella handeln sjönk kraftigt, liksom personlig inkomst, skatteinkomster, priser och vinster.
Scenerna från New York-börsen torsdagen den 24 oktober 1929 var kaotiska. Tidningarna rapporterade om mäklare som svimmade, panikartade skrik från börsgolvet och folkskaror som såg sina besparingar gå upp i rök. Under denna "svarta torsdag" bytte 12,9 miljoner aktier ägare – tre gånger fler än under en vanlig dag.
Händelsen markerade slutet på "det glada 20-talet" och blev inledningen till en global depression. Kraschen utlöste en finanskris som så småningom skakade banker i Österrike och Tyskland och ledde till en världsomfattande ekonomisk katastrof.
Den stora depressionen var inte en plötslig kollaps utan en nedgång som kom i omgångar under en period av tre år och nådde sin absoluta botten i mars 1933. När krisen var som värst 1932 fanns det 14 miljoner arbetslösa i USA, omkring en fjärdedel av landets arbetare.
Nedan går vi igenom bakgrunden till denna historiska händelse, samt hur dess efterdyningar förändrade världen för tidigare generationer.
Den stora depressionens orsaker
Orsakerna till den stora depressionen var komplexa och involverade flera samverkande faktorer. Historiker och ekonomer har identifierat en rad bidragande orsaker som tillsammans skapade den perfekta stormen för en global ekonomisk katastrof.
under den stora depressionen var omkring var fjärde arbetare i USA arbetslös år 1933, och att New York-börsen inte nådde samma nivåer som före kraschen förrän 25 år senare, 1954?
Ekonomisk ojämlikhet och överspekulation
Den ekonomiska ojämlikheten i USA nådde sin högsta nivå under hela 1900-talet året före börskraschen. Den rikaste procenten i samhället ägde då mer än hälften av den samlade förmögenheten och fick en fjärdedel av inkomsterna. Detta skapade stora problem när räntorna steg, eftersom de övriga 99 procenten många gånger var tvungna att låna för att få ekonomin att gå ihop.
I flera år hade USA:s ekonomi gått starkt, och aktiekurserna hade stigit kraftigt. Detta lockade fler och fler medelklassamerikaner att investera på börsen. Inflödet av pengar drev upp aktiekurserna ytterligare, vilket fick ännu fler sparare att hoppas på rikedom. Med tiden blev det allt vanligare att sparare belånade sig för att kunna köpa ännu fler aktier, vilket skapade en farlig spekulationsbubbla.
Överproduktion och minskad efterfrågan
Under mellankrigstiden medförde den stora uppgången i inhemsk utveckling, särskilt inom ingenjörs- och innovationssektorn, nya produkter som blev tillgängliga för en stor del av den amerikanska befolkningen. Henry Fords A Model var billig nog för många arbetarklassfamiljer att skaffa (även om det var på kredit), och även produkter som tvättmaskiner och kylskåp blev plötsligt inom räckhåll.
En grundläggande orsak till krisen var att de amerikanska arbetarna och bönderna hade för låga inkomster i förhållande till varornas priser. Detta innebar att de inte kunde köpa alla de varor som tillverkades, vilket ledde till en obalans mellan produktion och konsumtion.
Problemet förvärrades av att dessa innovationer tillhörde kategorin investeringar snarare än förbrukningsvaror. Även om en köpesboom ägde rum ebbade den snart ut, men fabrikerna verkade inte ta hänsyn till detta utan började istället överproducera sina varor. Kombinationen av minskade inköp och ökad produktion ledde till ett abrupt stopp i den ekonomiska uppgången.
Felaktig penningpolitik och guldmyntfoten
Federal Reserve, den amerikanska centralbanken som inrättats endast 16 år före krisen, spelade en central roll i krisens förlopp. Trots föraningar om den kommande börskrisen tog centralbanken inte till betydande åtgärder, såsom att sänka räntan. Detta resulterade i en nationsbred panik där investerare och sparare skyndade sig att dra tillbaka sina ekonomiska tillgångar innan de började försvinna.
Guldmyntfoten var en viktig faktor i krisens spridning. När Storbritannien tvingades överge guldmyntfoten hösten 1931 följde ett stort antal länder, däribland Sverige, efter. Detta internationella valutasystem hade varit känsligt för rubbningar i den internationella handelsbalansen och bidrog till att krisen spred sig mellan länder.
Penningmängden i USA minskade med hela 33 procent under depressionen. När människor höll i sina pengar och konsumerade mindre fick det till följd att priserna sjönk, liksom efterfrågan, vilket skapade en ond cirkel.
Bankkriser och finansiell kollaps
Krisens andra våg inleddes hösten 1930 och orsakades av en bankkollaps. Den 10 december 1930 samlades uppemot 25 000 oroliga småsparare utanför Bank of United States kontor i Bronx, New York. Ett rykte om att banken hade hamnat på obestånd fick tusentals kunder att försöka ta ut sina besparingar innan det var för sent. Detta räckte för att sätta snöbollen i rullning. Banken tvingades stänga, och miljoner dollar gick upp i rök.
Paniken spred sig till andra städer och enbart under december 1930 gick fler än 300 banker i USA omkull. När börskraschen väl var ett faktum förlorade bankerna astronomiska belopp, varpå resten av samhället drogs med i fallet. Vid årets slut 1933 hade New York-börsen förlorat hela 89 procent av sitt värde, och det skulle dröja till 1954 innan kurserna nådde samma nivåer som före kraschen.
Hur bra koll har du på ryska revolutionen? Lär dig allt här!
Protektionism och handelshinder
En bidragande orsak till att depressionen förvärrades och spred sig globalt var införandet av handelshinder och tullar. Efter ledning av Amerikas Smoot-Hawley-lagstiftning som ökade tullarna i juni 1930 blev världshandeln mer och mer bunden. Många länder reagerade på lågkonjunkturen genom att öka handelshinder, särskilt i marknaderna för import av livsmedel och färdigvaror.
Handelshindren infördes av olika skäl beroende på land. Skuldsatta länder var tvungna att vidta dessa åtgärder för att minska sin import och kunna uppfylla sina åtaganden. Industriländer ville skydda sina bönder och öka den inhemska produktionen för att skapa sysselsättning till de arbetslösa från exportbranschen. Resultatet blev dock att handeln minskade mer än produktionen, vilket fördjupade krisen ytterligare.
Hur depressionen spred sig globalt
I olika utsträckning kände de flesta av världens länder av den amerikanska finansiella marknadens fall. USA var världens största ekonomi och stod 1929 för 46 procent av världens viktigaste producenters totala industriproduktion. Landet hade även en rad länder som lånade stora summor, vilket gjorde att en nedgång i den amerikanska ekonomin skulle påverka resten av världen.
När USA 1928 började dra ner på utlånandet till andra nationer slog detta väldigt hårt, då dessa nationer förlorade stora delar av sina inkomster. Krisen spred sig genom bankväsendet när amerikanska banker minskade sina lån till utlandet, vilket drabbade länder som var beroende av amerikanskt kapital.
Sverige och Kreugerkraschen
Även om Sverige kändes långt borta från USA var landet långtifrån immunt mot dess påverkan. Arbetslösheten i Sverige ökade under depressionen som en konsekvens av den minskade exporten. I synnerhet gruv- och skogsindustrierna i Norrland drabbades hårt.
År 1932 kollapsade den svenske affärsmannen Ivar Kreugers tändsticksimperium. Kreuger hade köpt upp företag utomlands med hjälp av enorma lån, och för att täcka kostnaderna hade hans företag friserat siffrorna i bokföringen. När de internationella finansmarknaderna kollapsade 1930–31 fick Kreugers företag genast svårt att betala av på sina lån. I mars 1932 påträffades Ivar Kreuger död i sitt hotellrum i Paris, och därefter blev vidden av bedrägeriet känt. Tusentals svenska investerare förlorade sina besparingar i Kreugerkraschen, vilket ledde till kraftig nedgång för hela Stockholmsbörsen.
Den 14 maj 1931 sköts fem personer ihjäl av militärer som öppnade eld mot demonstrerande arbetare vid Lunde i Ådalen, vilket visar på de bittra strider mellan fackförbund och arbetsgivare som de oroliga tiderna ledde till. Sverige lämnade guldmyntfoten efter Storbritannien hösten 1931, och fick som första centralbank i världen inhemsk prisstabilisering som mål för penningpolitiken.
Genom att få läxhjälp historia kan du med hjälp av en privatlärare få en ökad förståelse på hur det påverkade även vårt land.
Tyskland drabbas hårt
Tyskland drabbades hårdare än något annat europeiskt land. I och med börskraschen upphörde i praktiken de amerikanska utlandsinvesteringarna, och USA började kräva tillbaka de pengar som Tyskland hade lånat för att betala av på landets krigsskadestånd från första världskriget.
Tyskland kom att drabbas särskilt hårt av depressionen i början av 1930-talet. Många företag gick i konkurs och sex miljoner människor blev arbetslösa. Medelklassen, som just återhämtat sig från inflationen på 1920-talet, fick åter se sin tillvaro slagen i spillror. På grund av dessa påfrestningar föll den tyska demokratin in i en djup kris, vilket så småningom banade väg för nazisternas maktövertagande 1933.
Här kan du läsa mer om Tysklands historia, och om händelserna efter nazisternas maktövertagande.
Den stora depressionens konsekvenser
Konsekvenserna av den stora depressionen var omfattande och förändrade världen på djupgående sätt. Krisen påverkade inte bara ekonomin utan även politik, samhälle och internationella relationer.
Ekonomiska konsekvenser
USA:s industriproduktion sjönk med 47 procent från 1929 till 1933, och landets BNP sjönk med 30 procent. Arbetslösheten nådde över 20 procent, vilket innebar att 13 miljoner amerikaner stod utan jobb när läget var som värst 1933. Även för dem som lyckades behålla arbetet väntade bistra tider – lönerna sjönk med 42,5 procent.
Fattigdomen blev utbredd och många familjer förlorade sina hem när de inte kunde betala låneräntorna. Särskilda kåkstäder växte upp, kallade "Hoovervilles" efter den sittande presidenten Herbert Hoover. Barn gick hungriga till sömns, och hela familjer kurade ihop sig kring enkla kaminer för att hålla värmen.
Jordbruksområdena drabbades särskilt hårt då priset på skördar sjönk med mellan 40 och 60 procent. Byggandet avstannade i flera länder, och efterfrågan på gruvarbetare och skogsarbetare sjönk kraftigt samtidigt som det fanns få andra anställningsalternativ.
Politiska konsekvenser och New Deal
President Herbert Hoover tappade snabbt i opinion, och demokraten Franklin D. Roosevelt vann 1932 års val med råge. Roosevelt lanserade "The New Deal" som innebar stora offentliga ingrepp i ekonomin. Hans tanke var att höja efterfrågan i samhället och på så sätt minska arbetslösheten.
Roosevelt beordrade en "bank holiday" när han svor presidenteden i mars 1933. Landets alla banker höll stängt och tilläts inte att öppna förrän de kunde visa att deras likviditet var acceptabel. Många banker gick omkull, men åtgärden hade önskad effekt och förtroendet återställdes.
New Deal inkluderade stora infrastrukturprojekt som satte människor i arbete, bland annat utbyggnaden av dammar och kraftstationer. Roosevelt satsade på socialhjälp och bidrag till jordbrukarna. Vid introduktionen i början av 1933 var 15 miljoner människor arbetslösa, en siffra som sjunkit till sju miljoner 1937.
Konsekvenser i Sverige
I Sverige bildade Socialdemokraterna regering 1932 med Per Albin Hansson som statsminister och Ernst Wigforss som finansminister. Partiet satsade på socialpolitiken, bland annat genom så kallade "nödhjälpsarbeten". Wigforss hade kommit i kontakt med John Maynard Keynes idéer och förespråkade en aktiv statlig politik för att bekämpa fattigdom och arbetslöshet.
Den aktiva arbetsmarknadspolitiken var en viktig orsak till att Sverige återhämtade sig snabbt efter krisen 1931–32. Sverige hade stora fördelar av att vara exportör av den typ av råvaror där efterfrågan bibehölls ganska bra under lågkonjunkturen, vilket gjorde att landet inte drabbades lika hårt som vissa andra länder.
Andra världskriget och ekonomisk återhämtning
Den höga arbetslösheten i USA upphörde först när landet gick med i andra världskriget. Flera länder gick igenom en massiv återupprustning för att motverka hotet från Nazityskland, vilket medförde att flera europeiska ekonomier återhämtade sig under åren 1937–1939.
I USA spenderades så mycket pengar på kriget att BNP fördubblades och motverkade depressionens effekter. Det amerikanska folket accepterade ransonering och priskontroller för första gången. Nya arbetare behövdes för att ersätta de 11 miljoner män i arbetsför ålder som tjänstgjorde i den amerikanska armén, vilket eliminerade arbetslösheten. Genom detta förstorades regeringens roll i den nationella ekonomin från att ha utgjort 3 procent av BNP till att tredubblas.
Även om USA inte var en aktiv aktör i första världskriget förrän dess sista år, sågs den amerikanska medverkan i kriget som en betydande boost för ekonomin.
Lärdomar från den stora depressionen
Den stora depressionen gav viktiga lärdomar för framtida generationer. USA:s centralbankschef Ben Bernanke vände sig i början av 2000-talet till ekonomerna Milton Friedman och Anna Schwartz och sade: "Angående den stora depressionen hade ni rätt. Vi gjorde det. Vi ber om ursäkt. Men tack vare er kommer vi inte att göra om misstaget."
En viktig lärdom från USA var att den amerikanska regeringen verkade lite bättre förberedd inför finanskrisen 2008, då de faktiskt sänkte räntorna för att motverka paniken. Lyckligtvis kunde senare generationers beslutsfattare dra lärdom av 1930-talets missräkningar – varken oljekrisen under 1970-talet eller finanskrisen 2007–08 slog tillnärmelsevis lika hårt som depressionen under trettiotalet.
Depressionen påverkade många makroekonomiska modeller och teorier, och gav upphov till en rad nya. John Maynard Keynes bok "The General Theory of Employment, Interest and Money" från 1936 blev mycket inflytelserik. I den framlade han teorin att krisen främst handlade om att efterfrågan på varor och tjänster hade blivit för låg, och att staten behövde kliva in och börja spendera för att stimulera efterfrågan.
Den stora depressionen i populärkulturen
Den stora depressionen har lämnat djupa spår i populärkulturen och har skildrats i en rad olika kulturella uttryck. Genom litteratur, film, musik och konst har samtida och senare generationer försökt förstå, bearbeta och gestalta de sociala och mänskliga konsekvenserna av den ekonomiska krisen. Populärkulturen blev både ett sätt att dokumentera verkligheten och ett medel för människor att hantera en tid präglad av osäkerhet, fattigdom och framtidstro i gungning.
Litteratur och film
I litteraturen kom den stora depressionen att skildras med stark realism och socialt patos. Författare som John Steinbeck gav röst åt de människor som drabbades hårdast av krisen, exempelvis migrerande arbetarfamiljer och jordbrukare som förlorade sin försörjning. Romanen Vredens druvor (1939) är ett av de mest kända verken från perioden och skildrar både ekonomisk misär och mänsklig värdighet i en tid av nöd. Även reportage, dagböcker och arbetarlitteratur blev viktiga genrer för att dokumentera vardagslivet under depressionen.
Filmen fungerade både som spegel och tillflykt. Socialrealistiska filmer skildrade arbetslöshet, klassklyftor och kriminalitet, medan andra filmer erbjöd eskapism genom musikalfilmer och komedier. Hollywood blev en plats där publiken tillfälligt kunde fly verkligheten, samtidigt som filmerna ofta indirekt speglade samtidens oro och drömmar om ett bättre liv.
Musik och konst
Musiken under den stora depressionen präglades av både sorg och motståndskraft. Inom genrer som blues, folk och country uttrycktes arbetslöshet, fattigdom och social orättvisa. Artister som Woody Guthrie använde musiken som ett politiskt och socialt verktyg, där sångtexterna berättade om kringresande arbetare, hunger och kampen för överlevnad. Samtidigt fungerade musik som en källa till gemenskap och tröst i svåra tider.
Även bildkonsten påverkades starkt av depressionen. Fotografer som Dorothea Lange dokumenterade fattigdom och mänskligt lidande genom ikoniska bilder av arbetslösa, hemlösa och utsatta familjer. Dessa fotografier bidrog till att skapa opinion och ökade medvetenheten om krisens konsekvenser. Inom måleri och offentlig konst betonades ofta realism och sociala teman, där konsten blev ett sätt att synliggöra samhällets baksidor och ge röst åt dem som annars sällan hördes.
Sammanfattning
Den stora depressionen var en global ekonomisk kris som började med börskraschen på Wall Street 1929 och varade genom 1930-talet. Orsakerna var komplexa och inkluderade ekonomisk ojämlikhet, överspekulation på aktiemarknaden, överproduktion, felaktig penningpolitik kopplad till guldmyntfoten, bankkriser och protektionistisk handelspolitik.
Konsekvenserna blev förödande: massarbetslöshet, bankkonkurser, omfattande fattigdom och politisk instabilitet som banade väg för extrema politiska rörelser i Europa. Olika länder drabbades olika hårt, där Tyskland och USA var de två stora centrumen för depressionen. Sverige drabbades också men återhämtade sig relativt snabbt genom aktiv arbetsmarknadspolitik.
Den stora depressionen slutade vid olika tidpunkter i olika länder, men den höga arbetslösheten upphörde generellt först när andra världskriget bröt ut. Krisen förändrade synen på statens roll i ekonomin och gav viktiga lärdomar för hur framtida ekonomiska kriser skulle hanteras. Även om senare kriser som finanskrisen 2008 haft stora konsekvenser, går de inte att jämföra med den totala ekonomiska förödelsen som ägde rum under den stora depressionen.
Om du vill veta mer om USA:s historia bör du spana in denna artikel!
Källor
- Lundberg, B. (2024). Wall Street-kraschen 1929. Populär Historia. Hämtad från https://popularhistoria.se/civilisationer/usa/wall-street-kraschen-1929
- Sveriges Riksbank. (1929). Börskrasch på Wall Street. Historisk tidslinje. Hämtad från https://www.riksbank.se/sv/om-riksbanken/historia/historisk-tidslinje/1900-1999/borskrasch-pa-wall-street/
- SO-rummet. Den stora depressionen. Hämtad från https://www.so-rummet.se/kategorier/den-stora-depressionen
Sammanfatta med AI:
Gillar du artikeln? Visa det gärna!
Loading...
