Den stora depressionen må ha påverkat en stor del av världens befolkning, trots detta associeras den fortfarande framförallt med USA. Orsakerna till detta går vi igenom nedan!

Den amerikanska börskraschen var definitivt en katalysator till vad som skulle komma att bli en global ekonomisk kris, men var emellertid inte ensamt ansvarig.

När "ekonomisk kris" nämns idag är det många som snarare tänker på år 2008 än 1929...

Men även om 2008-krisen hade enorma konsekvenser, går den inte att jämföra med den totala ekonomiska förödelsen som ägde rum för nästan hundra år sedan...

Nedan går vi igenom bakgrunden till denna historiska händelse, samt hur dess efterdyningar förändrade världen för tidigare generationer.

Bakgrunden Till Börskrisen

Även innan börskrisen var ett faktum var det många företag som led av stora ekonomiska svårigheter (källa: unsplash)

Teorierna bakom börskrisen är många, men dessa är de två främsta:

1. Keynesianister, uppkallade efter John Maynard Keynes,menar att minskade statliga spenderingar ledde till lägre inkomst och högre arbetslöshet, som resulterade i en ohållbar ekonomi

2. Monetaristerna menar å andra sidan att bank-krisen är att beskylla för depressionen

Båda teorierna lägger skuldbelägger dock the Federal Reserve, den amerikanska centralbanken.

The Federal Reserve inrättades ynka 16 år före krisen, ironiskt nog till följd av dåvarande ekonomiska bekymmer...

Trots föraningarna om den kommande börskrisen tog centralbanken inte till betydande åtgärder, såsom att sänka räntan. Detta resulterade i en nationsbred panik. Investerare, spekulanter och alla som hade någon form av ekonomiska tillgångar på banken skyndade sig att dra tillbaka dessa innan de började försvinna.

Detta ledde dock till att marknaden inte kunde göra annat än att krascha - genom att alla försökte sälja vad de hade medan ingen ville köpa något.

En viktig läxa från detta var i alla fall att den amerikanska regeringen verkade lite bättre förberedd inför 2008-krisen, då de faktiskt sänkte räntorna! 

Även om USA inte var en aktiv aktör i första världskriget förrän dess sista år, sågs den amerikanska medverkan i kriget som en betydande boost för ekonomin.

Mellankrigstiden medförde en stor uppgång i den inhemska utvecklingen, särskilt inom ingenjörs- och innovationssektorn. Henry Fords A Model var billig nog för att många arbetarklassfamiljer skulle kunna skaffa bil (även om det var på kredit), Whirlpool visade upp sin första tvättmaskin och William Durant började massproducera kylskåp för hemmabruk 1918.

Dessa innovationer var plötsligt inom räckhåll för en stor del av den amerikanska befolkningen och den nationella köpkraften ökade kraftigt.

Ett problem med dessa innovationer var dock alla alla ovan nämnda produkter tillhör kategorin investeringar snarare än förbrukningsvaror, så även om en köpesboom ägderum så ebbade den snart ut. Något som fabrikerna inte verkade ta hänsyn till, utan började istället överproducerat sina varor.

Kombinationen av minskade inköp och ökad produktion ledde till ett ett abrupt stopp i den ekonomiska uppgången.

Börspriserna började falla i september, och i oktober var börskraschen ett faktum.

Från att ha varit en industri- eller lyxvara hade plötsligt var och varannat amerikanskt hushåll ett kylskåp (källa: unsplash)

De Omedelbara Konsekvenserna av Börskrisen

Börskraschen 1929 var startskottet för ett årtionde av ekonomisk nedgång och vidspridd fattigdom i USA.

Arbetslösheten mätte upp emot 30 % och globala konsekvenser såsom avslutade handelsavtal var ett faktum. Även amerikanskt lantbruk fick ta stryk, och även den rikaste jorden började falna efter år av torka.

Och liksom under 2008-krisen togs ohållbara lån baserade på alltför optimistiska spekulationer.

Under tidigt 1930-tal började konsekvenserna för lantbrukare bli så tydliga att många inte längre förmådde betala tillbaka sina räntor, vilket i sin tur ledde till en bankkris.

President Herbert Hoover tappade snabbt i opinion, främst bland mindre bemedlade medvånare. Och Franklin D. Roosevelt vann år 1932 valet med råge.

Roosevelts första prioritering var att återställa ekonomin, delvis genom subsidieringspaket till banker och viktiga industrier. Detta har senare kallats för The New Deal, eller Den Nya Given.

Reformerna lyckades i stort få fart på industrin och folk började se ljuset igen. Roosevelt satsade på saker som syntes och lät bygga nya vägar, monument och parker.

Men även om varupriserna slutade sjunka var arbetslösheten svår att råda bot på, vilket i sin tur resulterade i att köpkraften inte steg i samma utsträckning som man hade hoppats på...

Men hur såg konsekvenserna av krisen ut i andra delar av världen? 

Den Stora Depressionen i Global Skala

I olika utsträckning kände de flesta av världens länder av den amerikanska finansiella marknadens fall. Med undantag för Ryssland, som vid det laget i princip helt avskärmat sig från resten av världen.

Den amerikanska ekonomiska depressionen hade bland annat stor inverkan på Tysklands ekonomi. Weimar-republiken lyckades inte hålla uppe sina betalobligationer från det första världskriget, och situationen förvärrades drastiskt av att USA drog tillbaka sitt ekonomiska stöd. Detta var en bidragande orsak till de tyska bankernas kollaps.

De finansiella problemen inom Europa störde även den transatlantiska handeln i stort, vilket i sin tur hade konsekvenser för USA - och därmed var cirkeln sluten.

Man försökte genom Fordney-McCumber-akten från 1922 införa hög skatt på agrikulturprodukter, men misslyckades kraftigt med detta optimistiska tilltag då europeiska länder istället införde egna skatter på amerikanska varor. Ett resultat av detta blev Smoot-Hawley-akten från 1930, som ledde till ett handelskrig som istället för att avstanna depressionen de facto förlängde den ytterligare.

Ironiskt nog gjorde detta att den amerikanska marknaden inom vissa sektorer tog längre tid på sig att återhämta sig ekonomiskt än flera europeiska länder. 

Inhemska finansiella skeenden leder ofta till globala kedjereaktioner, särskilt för så viktiga spelare som USA (källa: unsplash)

Börskraschen ur ett Svenskt Perspektiv

Även om Sverige känns långt borta från USA, är vi långt ifrån immuna mot dess påverkan. Den internationella finansmarknadens nedgång påverkade Sverige på många plan.

Några som verkligen kände effekterna var det Kreugerska imperiet, en svensk internationell företagsgrupp med Ivan Kreugers i spetsen. När flödet av amerikansk export till Europa avstannade, ökades oron inom den svenska ekonomiska sfären. Valutasystemet tog stryk i och med guldmyntfotsystemets sammanbrott, och detta hade grava konsekvenser för Kreugerkoncernen.

Ivar Kreugers tragiska död 1932, och vad som sedan kom att kallas Kreugerkraschen ledde till kraftig nedgång för hela Stockholmsbörsen. Och Kreugerkoncernens globala vikt medförde i sin tur både ekonomiska och politiska konsekvenser utanför Sveriges gränser!

Kort sammanfattat: Medan amerikanerna ovetande roade sig under det glada 20-talet, bubblade krisen upp under ytan. Och världen skulle därefter under åratal känna av dess konsekvenser! 

Behöver du en lärare i Historia ?

Gillar du artikeln?

5,00/5 - 1 vote(s)
Loading...

Lisa