Kapitel
När vi övervägde detta ämne tog vi oss en funderare: hur är det bäst att lista dem? Vi kanske borde välja några studieområden först – kvantfysik, teoretisk fysik och astrofysik. Vi har hittat lämpliga kandidater vars anmärkningsvärda bidrag till dessa områden ger fascinerade läsning.
Fysik är per definition kunskap om naturen.
Fältet är överväldigande, så hur väljer man bara ett par ämnen att ta upp? Ska vi bara ta hänsyn till brittiska fysiker eller svenska fysiker? Men vad om de fantastiska upptäckterna som forskare, berömda fysiker och kosmologer gjort i andra länder då?
Dilemmat kvarstår, men vi har äntligen beslutat oss om hur man börjar den här artikeln: genom att lista den mest underrepresenterade demografin inom något vetenskapsområde. Här hoppas vi att Newtons första rörelselag kommer att gälla för våra tankar, vilket gör dem till en fullständig sammanfattning av de mest anmärkningsvärda personerna genom tiderna som kom att definiera vår värld.
Kända fysiker genom historien
- Max Planck (1858 - 1947)
- Marie Curie (1867 - 1934)
- Amalie Emmy Noether (1882 - 1935)
- Niels Bohr (1885 – 1962)
- Lise Meitner (1878 - 1968)
- Enrico Fermi (1901 – 1954)
- Paul Dirac (1902 – 1984)
- Maria Goeppert Mayer (1906 - 1972)
- Chien Shiung Wu (1912 - 1997)
- Richard Feynman (1918 – 1988)
Kända fysiker i modern tid
- Jocelyn Bell Burnell. Astrofysik
- Sandra Faber; Astrofysik
- Joan Feynman; Astrofysik
- Fabiola Gianotti; Partikelfysik
- Alan Guth; Teoretisk fysik och kosmologi
- Lene Hau; Kvantfysik
- Peter Higgs; Teoretisk fysik
- Roger Penrose; Matematisk fysik
- Edward Witten; Teoretisk fysik
- Steven Weinberg; Teoretisk fysik
Oavsett om du just nu funderar över ditt kommande gymnasieval, läser fysik 2 på gymnasiet eller studerar fysik på universitet, så hoppas vi att du finner denna artikel både inspirerande och motiverande.
Kända kvinnliga fysiker
Listan över berömda kvinnliga fysiker är mycket kort av fler skäl, men det finns de pionjärerna som aldrig gav sig, inklusive Marie Curie, i sin strävan efter kunskap.
Marie Curie – november 1867 till juli 1934
Marie Curie är den första kvinnan som någonsin tilldelats ett Nobelpris och den enda kvinnan som två gånger har tilldelats den eftertraktade utmärkelsen. Trots att hon är mest känd för sina bidrag till kemin, kom hon att upptäcka och namnge två element. Hennes första Nobelpris, som tilldelades gemensamt till hennes man och Henri Becquerel 1903, var för deras forskning om strålningsfenomen.
Hon lämnades ursprungligen utan något pris för sin upptäckt men den svenska matematikern Magnus Mittag-Leffler påpekade detta för Pierre Curie, som i sin tur påpekade misstaget för Nobelkommittén. Men Curie gjorde inte resan till Sverige förrän 1905, och var där bara för att det var obligatoriskt att vara närvarande för att acceptera utmärkelsen och hålla ett tal.
Till och med idag är Marie Curie ärad som en av de största vetenskapliga personerna genom tiderna.
Amalie Emmy Noether – mars 1882 till april 1935
Först och främst känd som matematiker, satte Emmy även sina spår inom området teoretisk fysik.
Hon var en pionjär inom abstrakt algebra och vägrade att acceptera att kvinnor inte skulle bedriva forskning och lärande. När hon hindrades från att undervisa i Nazi-Tyskland gick hon under jord och fortsatte att berika sina studenters sinnen inom fysikområdet.
Noethers sats förklarar sambandet mellan symmetri och bevarande lagar.
Många framstående lärare på hennes tid betecknade henne som den viktigaste kvinnan inom matematikens historia; något som gäller än idag. Matematiken är bara ett av många viktiga begrepp inom fysiken.
Chien Shiung Wu – maj 1912 till februari 1997
Chien Shiung Wu går under smeknamnet den kinesiska Marie Curie. Klassad som fysikens första dam och även kallad för drottningen av kärnforskning, inkluderar Wus forskning alltifrån separering av uran genom gasdiffusion till Manhattan-projektet.
Men hon är mest känd för Wu-experimentet, vars syfte var att fastställa huruvida bevarande av paritet ( P- konservering), som tidigare fastställdes i de elektromagnetiska och starka interaktioner, också tillämpades på svaga interaktioner. Nobelpriset för upptäckten gick till hennes kollegor men hon tilldelades det första Wolfpriset i fysik. Hon är också den enda kvinnan som har vunnit det!
Maria Goeppert Mayer – juni 1906 till februari 1972
Den andra kvinnan någonsin att vinna ett Nobelpris är Maria Mayer för sin upptäckt beträffande atomkärnornas skalstruktur. Hon är också ihågkommen för sitt examensarbete om tvåfotonabsorption av atomer – en teori som var svår att bevisa när den publicerades, men med tillkomsten av lasrar lätt kunde underbyggas.
Idag är enheten för tvåfotonabsorptionstvärsnitt kallad Goeppert-Mayer-enheter (GM-enheter) efter Maria.
Lise Meitner – november 1878 till oktober 1968
Hon är lika berömd för att ha hjälpt till att upptäcka kärnklyvning som för att ha blivit berövad Nobelpriset av Nobelkommittén. Född i Tyskland var Lise den första kvinnliga professorn och avdelningschefen vid Kaiser Wilhelm Institutet. Hon flydde till slut till Sverige, och gjorde det till sitt permanenta hem och visst kan vi svenskar göra anspråk på Lise Meitner som en svensk fysiker.
Lise Meitner har gått till fysikhistorien genom att i december 1938, med en tolkning av ett experiment utfört av Otto Hahn, lansera den revolutionerande hypotesen att kärnklyvning uppstår då uran utsätts för neutronbestrålning.
Hypotesen bekräftades redan i januari 1939, vid ett experiment utfört av den svenska fysikerns systerson Otto Robert Frisch. Den epokgörande upptäckten var fundamental för utnyttjandet av kärnenergi och initierade den process, som drygt sex år senare ledde fram till atombomben.
Dessa lysande kvinnor sätter en standard som andra kvinnliga fysiker idag följer ivrigt. Du kan läsa om dem och deras resultat i den här tabellen.
Dagens kvinnor inom fysik
- Jocelyn Bell Burnell. Astrofysiker; Den första personen som observerar pulsars
- Sandra Faber; Astrofysiker; Banbrytande studier i galaxernas utveckling
- Fabiola Gianotti; Partikelfysiker; Generaldirektör för CERN
- Joan Feynman; Astrofysiker; Studien av solvindpartiklar och fält; upptäcker också ursprunget till auroror
- Lene Hau; Kvantfysiker; Saktar ner och slutligen stoppar en ljusstråle
Kända manliga fysiker
Eftersom ämnet mestadels utförs av män, är det mycket svårare att välja betydande män.
För tillfället kommer vi att bortse från de enorma namnen – Isaac Newton, Albert Einstein och Stephen Hawking för att fokusera på dem som satte sina spår på andra sätt.
Niels Bohr, oktober 1885 – november 1962
Niels Bohr bidrog med grundläggande insatser för att förstå strukturen hos atomen och kvantteorin, men det var principen om komplementaritet som cementerade hans arv. Begreppet komplementaritet beskriver dubbelheten hos naturen, exempelvis att elektromagnetisk strålning kan fungera både som partikel och våg, den så kallade våg-partikeldualiteten.
Unga Nils, fortfarande på universitetet, vann ett pris för att ha hittat ett sätt att mäta ytspänningen på vätskor, detta genom att först skapa sin egen testutrustning!
Idag uppmuntrar Nils Bohr Institutet i Köpenhamn, till studier inom bland annat biofysik, partikelfysik, kvantmekanik och nanoteknologi.
Lär dig allt du behöver vet om de olika fysiktermerna och dess betydelse med hjälp av vår fysikordlista!
Max Planck, april 1858 – oktober 1947
Max Planck vann Nobelpriset i fysik 1918 för sin kvantfältteori. Han kom från en familj av intellektuella; emellertid var deras intressen mer inriktade på teologi än vetenskap. Hans gymnasielärare, Hermann Müller väckte hans nyfikenhet och livslånga kärlek till vetenskapen genom att vara hans mentor inom astronomi, mekanik och matematik. Idag finns hans namn på cirka 83 vetenskapliga institutioner som alla studerar olika ämnen.
Paul Dirac, augusti 1902 – oktober 1984
Paul Dirac fick snabbt uppmärksamheten hos den etablerade fysikgemenskapen för sitt arbete med grunderna i kvantmekanik och kvantelektrodynamik. Men det är Diracekvationen som gör honom odödlig. Genom den kunde man förstå fermionsbeteende och även om det ännu inte hade antagits, förekomsten av antimateria.
Diracekvationen är en relativistisk vågekvation för kvantmekaniska system som infördes 1928. Efter Schrödingers vågekvation för ickerelativistiska kvantsystem gjordes det flera försök att skapa en relativistisk motsvarighet. Dirac kom från en vanlig Bristol familj och studerade matematik på Cambridge och lät sig fascineras för den allmänna relativitetsteorin. Efter hans död grundade Institute of Physics (UK) Paul Dirac-medaljen för enastående bidrag till teoretisk fysik.
De tre första mottagarna av utmärkelsen var Stephen Hawking, John Stewart Bell och Roger Penrose.
Richard Feynman, maj 1918 – februari 1988
Richard Feynman var banbrytande inom kvantberäkningsområdet och introducerade begreppet nanoteknologi. Hans far, som var försäljningschef och inte det minsta intresserad av fysik, uppmuntrade han sin son att ifrågasätta allt.
Som barn utspelade sig nyfikenheten i hans hemlaboratorium där han bland annat byggde ett hemlarmssystem. Hans syster avskräcktes från någon vetenskaplig strävan av deras mor – för det var så det var då. Ändå var syskonen mycket nära och genom Richards mentorskap blev Joan Feynman en ansedd astrofysiker (se tabellen ovan).
Tillsammans med vår nästa fysiker (och flera andra berömda fysiker) arbetade Richard på Manhattan-projektet.
Enrico Fermi, september 1901 – november 1954
Lika hemma med teoretisk fysik som med experimentell fysik hade Fermi inga problem att utforma ekvationer som kan tillfredsställa någon teori och sedan gå in i labbet för att bevisa dem. Född i Rom och den yngsta av tre barn, skuggade Enrico ständigt sin bror; båda verkade ha en passion för att bygga saker, inklusive elmotorer. Utifrån en bok som hittades av en slump på en marknad, utvecklade unga Fermi en fascination kring fysik och genomförde experiment med sin vän Enrico Persico.
Fermi fick en professur inom teoretisk fysik vid La Sapienza i Rom 1927 och hade omkring sig en speciellt utvald grupp forskare, Ragazzi di via Panisperna, som ägnade sig åt såväl teoretiska som experimentella studier, för vilka Fermi senare erhöll Nobelpriset i fysik 1938. I motiveringen anges att han tilldelats priset för sitt ”bevisande att nya grundämnen som är radioaktiva åstadkoms genom bestrålning med neutroner och för sin upptäckt av kärnreaktioner åstadkomna med långsamma neutroner”. Han fick senare grundämnet fermium uppkallat efter sig.
Han arbetade under andra världskriget inom Manhattanprojektet som utvecklade den första atombomben, och Fermi brukar ses som en av de ledande forskarna bakom detta.
Han identifierade och namngav neutrinoen, och efter att ha uttalat sig om den teoretiske fysikern Wolfgang Paulis uteslutningsprincip, hedrades han ytterligare genom att få partiklar – fermioner, uppkallade efter sig. Ett sådant intellekt är vad vår vetenskapliga gemenskap behöver mer än någonting idag. Lyckligtvis hittar vi det hos dessa fysiker som fortfarande är verksamma än idag och ännu viktigare, som lär kommande generation forskare allt om fysik!
Andra personer som är verksamma inom fysik och viktiga att komma ihåg
- Edward Witten; Teoretisk fysiker; Forskar på strängteori, kvantteori och andra områden inom matematisk fysik
- Steven Weinberg; Teoretisk fysiker; Förena den svaga kraften och elektromagnetismen
- Roger Penrose; Matematisk fysiker; Känd för att utforska kopplingen mellan fysik och medvetande
- Alan Guth; Teoretisk fysiker och kosmolog; Pionjär för den kosmiska inflationsteorin
- Peter Higgs; Teoretisk fysiker; Förstå subatomära partiklar.
Strävar du själv efter att bli en berömd fysiker? På Superprof kan du hitta en bra handledare inom fysikmatematik. Men även läsa vidare om roliga anekdoter som har med fysik att göra!
Lär dig mer om fysik med Superprofs: crash course physics
Plattformen som kopplar samman privatlärare och elever
Tycker du om artikeln? Visa det gärna!
Loading...
