Varje text du någonsin skrivit i skolan, varje uppsats du någonsin lämnat in, varje bokrapport du skapat - alla dessa moment har förberett din inför ditt slutgiltiga examensarbete.
Tack vare den träning du fått kan du lyckas skriva en riktigt bra uppsats eller avhandling! Att skriva ett examensarbete handlar förstås om mycket mer än att bara läsa en enskild bok och diskutera dess handling.
Det handlar exempelvis om kritiskt tänkande och om att kunna föra fram för- och motargument i texten, ofta på ett opartiskt sätt. För att skriva en avhandling gäller det att hitta en lucka bland den kunskap och forskning som redan finns inom ditt valda akademiska ämne.
Du måste hitta ett sätt att utforska och fylla kunskapsluckan på, innan du presenterar dina upptäcker på ett utförligt sätt. Om du skriver ett examensarbete i form av en kandidat- eller masteruppsats brukar du inte behöva komma med ny information eller forskning.
Du behöver dock bygga vidare på den forskning som redan existerar och referera till den genom hela uppsatsen. Oavsett vilken nivå du studerar på måste ditt examensarbete möta de krav ditt universitet specificerat.
Det är viktigt att du förhåller dig till universitetets regler angående begränsningar vad gäller antal ord, uppsatsstruktur samt deadlines. De flesta universitet efterfrågar en liknande struktur vad gäller studenternas examensarbeten, men det finns en del aspekter som skiljer sig åt.
Se därför till att vara väl påläst och medveten om vad ditt eget universitet har för krav och förväntningar på din uppsats. Men hur ska studenterna gå tillväga för att skriva en bra uppsats?
Vad innebär det att skriva en uppsats och hur mycket forskning krävs? Hur väljer man ett ämne för sitt examensarbete och hur bevisar man sin hypotes? Hur kan man fastställa sin hypotes till att börja med?
Vi på Superprof besvarar alla dessa frågor och mer därtill! Vi kommer även med flera användbara tips som kan vägleda dig genom hela skrivprocessen. Ett första tips är exempelvis att inte tveka att boka läxhjälp i Stockholm med en privatlärare för att ha någon utomstående som kan ge dig feedback på ditt arbete att bolla idéer med.
Hur lyckas man skriva en bra uppsats?
Om du är en särskilt motiverad student har du kanske redan vandrat in på universitetsbiblioteket för att spana in tidigare studenters avhandlingar eller uppsatser. Kanske blev du förskräckt när du upptäckte att avhandlingarna liknar riktiga böcker?
Och att en examensuppsats består av långa kapitel, bilagor, en innehållsförteckning, referenser och fotnoter?
Ditt universitet kräver troligen att du skriver en godkänd avhandling eller en uppsats innan du kan få en kandidatexamen, en masterexamen eller en magisterexamen. En akademisk uppsats kan vara så lång som 30 000 ord och innehålla grafer, tabeller och andra visuella element.
Överväg också att be om hjälp från läxhjälp Göteborg för att höja nivån och minska stressen kring din uppsats.
Uppsatser på grundnivå eller avancerad nivå är generellt sett inte lika långa eller tunga som doktorandernas avhandlingar, men formatet och strukturen är i stort sett desamma:
- Titelsida
- Sammanfattning och/eller introduktion
- Innehållsförteckning
- Litteraturöversikt (tidigare forskning)
- Forskningsmetodik (metod)
- Resultat
- Diskussion & Analys
- Slutsats
- Referenslista
- Bilagor
När du väl skriver din akademiska uppsats kommer du dock inte att skriva dessa olika avsnitt i den här ordningen. Sammanfattningen skrivs exempelvis oftast sist, eftersom den ibland ska återge både resultaten och slutsatsen.
Det finns alltså en mycket god anledning till det. Du kan inte skriva en sammanfattning om du inte vet vad din forskning visar. Därför bör du inte heller skriva din inledning innan du har genomfört din undersökning.
För att göra saken ännu mer komplicerad så måste du lämna in förslag på olika uppsatsämnen innan du ens kan sätta igång med skrivandet. Ditt förslag måste bli godkänt av din handledare innan du kan börja skriva.
Ditt eller dina förslag måste lämnas in som ett dokument. Detta dokument kan ibland vara mellan 15-20 sidor och inkludera ett par olika uppsatsförslag.
För att bli godkänd behöver dina förslag inkludera den forskningsmetod du tänkt använda, omfattningen av ditt föreslagna arbete, eventuella eller förväntade begränsningar. Samt en tidsplan för när du räknar med att arbetet ska vara slutfört.
Du kan även bli ombedd att presentera 3-5 källor som du tänkt använda som referenser i ditt eget arbete. Det är alltså viktigt att du är bekant med tidigare forskning inom ditt ämnesområde innan du påbörjar skrivandet.
Vi vet att man kan fastna ibland när man skriver stora uppsatser, då kan det vara bra att ta hjälp för att komma vidare. På Superprof kan du hitta läxhjälp Umeå, läxhjälp Sundsvall eller läxhjälp Helsingborg från erfarna lärare.
Att välja rätt ämne för din uppsats
Det roliga med att skriva ett examensarbete eller avhandling är att du själv får välja ämne. Ditt förslag måste visserligen godkännas, men generellt sett så skriver studenter om ämnen som verkligen intresserar dem. Det gör hela processen mer givande!
Att skriva en examensuppsats handlar delvis om att få chansen att verkligen fördjupa sig i en viss fråga eller ett visst ämne. Att slutföra din uppsats visar dessutom att du kan arbeta självständigt. Det visar att du kan hålla fokus under en längre tid, att du har uthållighet nog att färdigställa ett längre projekt, samt att du kan möta strikta deadlines.
Det är alla egenskaper som kommer att gynna din karriär. När du väl slutfört din uppsats kommer du dessutom ha förbättrat dina färdigheter inom akademisk skrivande och utvecklat dina kunskaper inom ditt studieområde.
Under planeringsstadiet (när du ännu inte vet vad du ska forska och skriva om) måste du se till att skaffa dig en uppfattning om vilka ämnen som fortfarande är outforskade eller mindre utforskade inom ditt studieområde. Det är särskilt viktigt om du skriver en avhandling.
Genom att läsa igenom olika tidskrifter, artiklar och annan litteratur som är relevant för ditt ämnesområde kommer du att upptäcka en hel del. Kom ihåg att inte enbart använda dig av äldre litteratur, utan blanda äldre forskning med nyare forskning.
Ett annat sätt att hitta ett bra uppsatsämne att skriva om är genom att läsa tidigare studenters uppsatser. När du bläddrar igenom deras arbeten kommer du hitta avsnitt med texten "Förslag till vidare forskning".
Engelskspråkiga uppsatser använder ofta förkortningen 'FRIN', som står för "Further Research Is Needed" (ytterligare forskning behövs). Du kan betrakta dessa förslag som gåvor från tidigare studenter:
Tack vare dem har du ett enormt utbud på förslag till uppsatsämnen att välja mellan!
När du har hittat tre till fem ämnen som du anser lämpliga och intressanta så kan du presentera dem för din handledare. Din handledare kommer att hjälpa dig välja ut ett ämne att ägna dig åt. Kom ihåg att du måste välja ett väldigt specifikt ämne för att begränsa din uppsats ordentligt.
Ett bra tips: Ta många anteckningar så att du kan hitta tillbaka till de relevanta källorna när det väl är dags att börja skriva igen. Du kommer att behöva den informationen förr eller senare, så se till att organisera ditt arbete ordentligt redan från första början.
Här hittar du engagerade lärare för läxhjälp Malmö som kan hjälpa dig i ditt skrivande.
Skriva uppsats: Avsnittet om 'tidigare forskning'
Det finns ingen exakt regel för vad din litteraturöversikt ska bestå av, det vill säga: ditt avsnitt om tidigare forskning inom ditt ämnesområde. Men det finns regler för vad som inte borde ingå.
Du behöver inte inkludera någon lista över vad du har läst eller när du läste det. Det du bör nämna är dock varför och hur de källor du valt att presentera är relevanta för din uppsats och din undersökning.
Genom att påvisa hur de tidigare studierna relaterar till dina egna frågeställningar blir det enklare för läsaren att förstå dina kommande argument. Läs mer om hur man skriver om tidigare forskning här. Det kan vara svårt då de flesta studenter aldrig skrivit något liknande tidigare.
Därför är detta avsnitt relativt utmanande för många. Du kan välja att använda en av fyra vanliga strategier när du skriver ditt avsnitt om tidigare forskning eller att kombinera de olika strategierna. Om du väljer den teoretiska strategin för att skriva om den litteratur du granskat kommer du att diskutera viktiga teorier, begrepp och modeller som du hittade.
Du kan även välja att redogöra för betydelsen av ett visst teoretiskt ramverk som framträder i samtliga av de källor du valt. Du kan även överväga det tematiska tillvägagångssättet om du har hittat viktiga teman och/eller mönster som upprepas i flera tidigare forskningsuppsatser.
Om du exempelvis skriver om ojämlika tillgångar inom hälso- och sjukvården kan du ange åldersgrupper, kön, geografiska områden och typer av sjukdomar som huvudteman och bygga upp ditt avsnitt kring de olika kategorierna.
En metodologisk strategi kan innebära att man påvisar likheter eller skillnader mellan tidigare studier. Man kan exempelvis påvisa att resultat som erhållits genom kvalitativ forskning inte riktigt överensstämmer med resultat som erhållits genom kvantitativ forskning.
Om du har upptäckt att antalet människor som har ojämlika tillgångar inom hälso- och sjukvården (kvantitativt) inte överensstämmer med andra avhandlingars eller uppsatsers slutsatser (kvalitativt) kan du alltså uppmärksamma detta. Det enklaste sättet att skriva om tidigare forskning på är genom att följa ämnets utveckling.
Ta del av äldre forskning och jobba dig framåt genom åren. Du kan göra det något enklare för dig själv genom att välja att arbeta med ett ämne där det finns mycket forskning, och även äldre forskning.
Kom ihåg att endast presentera relevanta källor och att återge studierna på ett tydligt och kortfattat sätt, men utan att utelämna några viktiga detaljer. Ditt avsnitt om tidigare forskning är tänkt att visa hur du valt ditt uppsatsämne, vilka slutsatser du har dragit av resultaten från tidigare arbeten och hur de relaterar till dina egna frågeställningar/uppsatsens syfte.
Att skriva om uppsatsens forskningsmetod
Detta avsnitt ska förse läsaren med en detaljerad överblick gällande hur du har tänkt genomföra din forskning eller undersökning. Detta avsnitt blir särskilt viktigt om du måste presentera din forskningsmetod innan ditt uppsatsförslag kan bli godkänt.
Den tidigare forskning du valt att använda dig av, samt dina frågeställningar, spelar stor roll vad gäller den metod du kan använda dig av. Alla olika metoder fungerar inte för alla olika typer av undersökningar. Läs mer om hur du skriver din metod här.
Din metod avgör hur du samlar in analyserar data, så se till att ditt metodkapitel förtydligar hur du gjort ditt urval, varför du valde den datan, samt hur du ska analysera den. Ett metodavsnitt i en uppsats börjar vanligtvis med att man redogör för den forskningsstrategi man valt.
Det vill säga; den metod man valt. Det är viktigt att förklara vilken metod du har valt och varför. Berätta även varför andra metoder skulle vara mindre lämpliga.
Hur du kommer att samla in och analysera data bör utgöra en betydande del av detta kapitel. Väg dock även in eventuella etiska överväganden som du har gjort, tillförlitligheten vad gäller din data och metodens begränsningar.
Uppmärksamma även om man kan dra några generaliseringar utifrån dina uppsatsresultat eller inte, med tanke på vilken metod som använts och vilken data som samlats in. Det viktigaste för att lyckas skriva ett bra metodavsnitt är att vara så kortfattad som möjligt.
Du har trots allt bara ett visst antal ord att förhålla dig till, och du vill inte använda alltför många ord inom ett enda kapitel. Metoder som använts i den tidigare forskning du presenterat har ingen plats i detta avsnitt, det ska du istället nämna i avsnittet om tidigare forskning.
I detta avsnitt ska du endast presentera din egen metod och objektivt förklara vad metoden innebär i förhållande till din uppsats. Var specifik och tydlig när du förklarar hur du utför din datainsamling, hur du gjorde ditt urval och hur du ska analysera din data för att få fram ett resultat, med mera.
Du kan även presentera och diskutera olika etiska överväganden, om de är relevanta för ditt ämne och din undersökning. Många anser att detta kapitel är det svåraste att skriva, men när du väl förstått vad som ska ingå och inte så kommer det kännas mycket enklare.
Dra nytta av tidigare studenters uppsatser för att se hur de utformat sina metodkapitel. Om du ändå känner dig osäker kan du alltid rådfråga din egen handledare. Det är ingen som förväntar sig att du ska kunna detta om det är den första examensuppsatsen du någonsin skriver.
Var alltså inte rädd för att be om hjälp. Hos Superprof kommer du enkelt i kontakt med läxhjälp i hela landet.
Analys och resultat i ditt examensarbete
Du kanske tror att din uppsats är klar när du väl fått fram och presenterat dina resultat? Det stämmer tyvärr inte riktigt... Du måste även lista ut hur du skriver en analys.
I avsnittet om dina uppsatsresultat behöver du varken diskutera, debattera eller motivera vad din forskning har visat. Vad gäller resultaten ska du endast förmedla objektiv fakta, oavsett vad du hittat, oavsett om resultaten stödjer din hypotes eller inte.
Resultat som inte överensstämmer med din hypotes kommer du att behöva diskutera och analysera (tillsammans med dina andra förväntade resultat) i ditt analys- och diskussionskapitel.
En viktig sak att komma ihåg för de som skriver uppsatser på kandidat- eller masternivå är att ett icke-resultat är ett resultat lika så. I kapitlet 'resultat' kan du alltså återge samtliga resultat från din undersökning. Ta del av läxhjälp online för att rätt sak hamnar på rätt plats.
Du bör även upprepa dina forskningsfrågor eller uppsatsens syfte. Det är viktigt att du återger resultaten i kronologisk ordning.
Varje stycke bör framföra ett resultat (med en förklaring), innan det leder in på nästa stycke där nästa resultat avslöjas, och så vidare. Du kan avsluta kapitlet med en kort sammanfattning av alla resultat, då detta kapitel ofta innehåller en hel del text.
När du väl ska analysera dina resultat behöver du inte längre hålla en opartisk ton. Då har du istället chansen att diskutera dina resultat och att motivera dem. Du kan även tolka dina resultat och lägga fram egna åsikter. I din analys kan du dessutom lägga fram resultat från andra studier och andra forskare igen, för att stötta din egen hypotes eller dina argument.
Kom ihåg att analysen och diskussionen är viktiga avsnitt i din uppsats. För att vara säker på att ditt arbete fortskrider i bra takt och att du inte behöver göra om något så är det alltid bäst att rådgöra med din handledare emellanåt.
Olika universitet har som sagt olika krav på dessa uppsatser och kan ställa specifika krav på vad som ska ingå och inte i de olika avsnitten. Din handledare kan direkt påpeka eventuella brister, eftersom hen bör vara väl bekant med universitetets riktlinjer.
Glöm inte att korrekturläsa ditt arbete. Om du vill lära dig ännu mer om hur man skriver en uppsats så hittar du mer information här.
Lycka till med skrivandet!
Tycker du om artikeln? Visa det gärna!
Loading...
Jag har hjälp på min examensarbete