Kapitel
Ekonomi kan vara ett svårt ämne att studera, oavsett om du studerar ämnet på gymnasiet, på en högskola eller vid ett universitet. En av de största utmaningarna med ekonomiämnet är att det finns så många olika termer och begrepp som berör ämnet och som eleverna förväntas känna till. Om du inte förstår de olika centrala ekonomiska begreppen samt alla dess underliggande principer kan det bli svårt att hänga med på lektionerna. Dessutom kan det få din inlärningsupplevelse att kännas mycket mer påfrestande.
Som tur är finns det en hel del hjälp att få. I nedanstående artikel tar vi en titt på en av de vanligaste termerna som du kommer att stöta på under dina ekonomistudier - nämligen makroekonomi. Vi ger även ett par exempel på var du kan tänkas stöta på makroekonomisk politik.
Om du fortfarande känner att det är svårt att få grepp om definitionen av makroekonomi även efter att du läst den här artikeln finns det självklart alltid extra stöd att få! Du kan alltid ta hjälp av en handledare. På Superprof hittar du exempelvis handledare i nationalekonomi som du kan anlita direkt via vår hemsida.
Vanliga definitioner av makroekonomi
Makroekonomi anses generellt sett vara studiet av ekonomin i dess helhet. Detta innebär att makroekonomi tittar på den ekonomiska verksamheten och undersöker hur ekonomin beter sig/fungerar som en helhet. Även om det finns andra ekonomiområden att studera, exempelvis hur en individs beteende kan påverka de ekonomiska resultaten, och så vidare, så hör sådana områden snarare till mikroekonomi.
Det skulle t.ex kunna handla om mikroekonomisk analys eller beteendeekonomi och anses därför normalt sett inte tillhöra i makroekonomin. Mikroekonomi är istället en "bottom-up"-studie av ekonomi och ekonomin. Inom detta område ligger fokuset på individer eller företag. Ibland finns det dock vissa kopplingar mellan mikro- och makroekonomin. Frågor som rör makroekonomi, så som arbetslöshet i en ekonomi eller löner, intresserar ofta även ekonomer som specialiserat sig inom mikroekonomi, även om de kan komma att betrakta frågorna ur ett annat perspektiv. Om du är ute efter en mer specifik definition av makroekonomi finns det en mängd olika källor du kan vända dig till.
Ta till exempel John Maynard Keynes. Han anses vara den moderna makroekonomins fader och nämns i många ekonomiläroböcker. I ett av sina mest kända verk "The General Theory of Employment, Interest and Money" (och i flera andra verk) argumenterar Keynes för att den ekonomiska produktionen påverkas av ett flertal olika faktorer. Däribland faktorer som aggregerad efterfrågan, som kan förbättras genom att stimulera de offentliga utgifterna och genom att sänka skatterna.
Dessa tankar och idéer lade grunden för den makroekonomi vi känner till idag. De gav dessutom upphov till den keynesianska ekonomin; en särskild skola inom ekonomiskt tänkande. Även om inte alla ekonomer stöttar Keynes idéer så hade han ett väldigt stort inflytande under hela 1900-talet. Det finns dessutom många förespråkare för hans teorier än idag, oftast inom ramen för den nykeynesianska skolan.
Makroekonomi är dock inte enbart en ekonomisk teori, utan den har format ett antal olika ekonomiska modeller och politiska områden.
Låt oss ta en närmare titt på det här nedanför...
Makroekonomiska faktorer i en ekonomi
Med tanke på hur makroekonomi definieras är det logiskt att makroekonomins huvudaspekter berör områden som påverkar ekonomin som en helhet.
Makroekonomiska områden är därför vanligen kopplade till politik som berör:
- Sysselsättning,
- Arbetslöshet,
- Skattepolitik,
- Inflation.
Det finns dock en mängd olika saker som kan ha stor inverkan på ekonomin och som därför skulle falla inom ramen för makroekonomiska studier. Därför är makroekonomiska analytiker är inte begränsade till att undersöka just de områden som angetts här ovanför.
Det finns en mängd olika makroekonomiska faktorer som kan ha positiva eller negativa effekter på en ekonomi. Naturkatastrofer kan exempelvis ses som negativa makroekonomiska faktorer eftersom de har en nedåtgående effekt på en lokal eller nationell ekonomi. Men det finns många olika faktorer som kan påverka, så som uttömning av naturresurser, förstörelse av arbetsplatser, fabriker eller hem, eller oroligheter i landet.
Ett annat exempel på en negativ ekonomisk faktor är den globala finanskrisen som började i USA år 2007. Krisen ledde till ekonomiska nedgångar världen över. Den är idag ett viktigt och tydligt exempel på hur makroekonomiska faktorer inte alltid leder till positiva förändringar i en ekonomi.
Det finns dock även ett antal faktorer som kan vara positiva för en ekonomi. En minskning av kostnaderna för olika varor eller tjänster kan leda till ökad efterfrågan på just den tjänsten eller den produkten. Med tiden brukar det leda till ökade intäkter för leverantörer och därmed (förhoppningsvis) även för ekonomin på det stora hela.
Exempel på makroekonomisk politik
Det finns många exempel på makroekonomisk politik världen över. Ju mer man letar desto lättare blir det att hitta exempel på sådan politik. I stort sett undersöker de som studerar makroekonomi ett av två områden inom ekonomin. Ekonomer studerar exempelvis antingen konjunkturcykeln. Då tittar man på den cykliska karaktären vad gäller produktion av varor och tjänster. Vanligtvis mäts konjunkturcykelns resultat genom BNP.
Alternativt tenderar makroekonomer att studera vad som driver tillväxten i ekonomin. Båda undersökningsmetoderna håller sig till makroekonomins grundprinciper. Det innebär alltså att de undersöker faktorer som påverkar ekonomin i sin helhet. Makroekonomi är ett oerhört viktigt område när det gäller att fastställa politiska mål och åtgärder, oavsett om politiken fastställs av internationella organ eller regeringar.
Dessa typer av politiska åtgärder syftar till att främja tillväxten i en ekonomi eller till att bromsa en eventuell avmattning som man beräknar att en ekonomi är på väg att drabbas av.
Politik som kan påverkas av makroekonomi omfattar bland annat:
- Åtgärder för att minska arbetslösheten i en ekonomi,
- Fastställande av nationella inflationsmål,
- Aktuella räntesatser som fastställs av centralbankerna.
- Skattesatser för bolagsskatt och individuell skatt som gäller från skatteår till skatteår.
Analysen av makroekonomiska faktorer dikterar inte vilken ekonomisk, skattemässig eller monetär politik som en regering antar på egen hand, utan flera faktorer påverkar dessa beslut.
Läs mer om ekonomisk analys här.
Regeringar väljs oftast med ett visst mandat och därför kan den politik regeringen inför under sin tid vid makten representera deras egna politiska prioriteringar och övertygelser. Det är just därför det ofta pågår intensiva debatter om vilken ekonomisk politik eller vilka ekonomiska modeller som är mest effektiva för en ekonomi. Det är även osannolikt att det kommer att råda någon samstämmighet mellan politiska partier världen över vad gäller denna fråga inom den närmsta tiden.
Makroekonomi bör ses som ett av de många verktyg som kan användas för att forma politiken, men inte det enda.
Så vad är makroekonomi? Att hitta svaret
Precis som vi sett ovan så handlar makroekonomi först och främst om studiet av ekonomin i dess helhet, och på en aggregerad nivå.
Makroekonomi är helt skilt från många andra områden av ekonomiämnet. Mikroekonomi anses till exempel vara motsatsen till området.
Om du tycker om att se till helheten och vill försöka förstå hur globala och lokala ekonomier fungerar som de gör så kanske du dras till makroekonomiska studier samt något av dess huvudområden:
- Sysselsättning eller arbetslöshet,
- Faktorer som påverkar bruttonationalprodukten,
- Inflationsnivåer.
Läs även mer om internationell politik här.
Eftersom makroekonomi är ett viktigt område inom ekonomistudier är det naturligtvis troligt att du kommer att behöva lära dig lite mer om makroekonomiska teorier och strategier under dina ekonomikurser eller föreläsningar. Oavsett om du studerar ekonomi på gymnasiet eller på universitet, men inte tycker om att studera makroekonomi, så kan du få det svårt under dina studier... Det beror på att makroekonomi förekommer i nästan alla läroplaner och på nästan alla skolor och universitet (på gott och ont).
Om du vet att du vill studera ekonomi på universitetet - oavsett om som ett enskilt eller ett kombinerat examensämne - kan det vara dags att söka studiehjälp! Särskilt om du känner att du inte kan få grepp om makroekonomins grunder. Det finns flera olika sätt att lära sig mer om ekonomiska problem på - även på egen hand. Vad gäller makroekonomi tycker dock många att en enklare lösning är att hitta en handledare i ekonomi.
En handledare kan hjälpa dig i dina studier i makroekonomi och ta det hela i din egen takt. På många sätt är en handledare i ekonomi ett perfekt sätt att öka studiemotivationen!
Din handledare kan gå igenom de olika aspekter inom ekonomiämnet som du finner mest tilltalande, men även de du finner mest utmanande. Kanske känner du redan att du har bra koll på makroekonomin, men är intresserad av att anlita en handledare för att få hjälp med olika övningar eller med provförberedelser?
Det finns det gott om handledare i ekonomi som kan hjälpa dig! Hos oss på Superprof hittar du ett brett utbud av handledare i ekonomi som gärna hjälper dig med dina studier, oavsett om du är ute efter online-undervisning, hemundervisning eller undervisning genom personliga möten. Ange bara ditt postnummer och det ämne du vill ha hjälp med, så hittar du din perfekta lärare på nolltid.
Ta en titt redan idag!
Plattformen som kopplar samman privatlärare och elever
Tycker du om artikeln? Visa det gärna!
Loading...
