Att förstå sig på mikroekonomi

Mikroekonomi nämns ofta inom ekonomiämnet, men om du är nybörjare inom ekonomi kan det vara svårt att förstå exakt vad mikroekonomi faktiskt är. Mikroekonomi är, i all enkelhet, studiet av ekonomin ur ett individ- eller företagsperspektiv. Medan makroekonomi (det andra huvudområdet för många ekonomistudenter) är mer inriktat på ekonomin som en helhet så tittar studenter i mikroekonomi på ekonomin från ett "bottom-up" perspektiv, det vill säga, ett nedifrån och upp-perspektiv.

I det långa loppet kan man som ekonomistudent ha en hel del nytta av att förstå sig på mikroekonomins olika aspekter. Att förstå vad mikroekonomi är för något och vilka områden av ekonomin den påverkar - oavsett om det handlar om löner, penningpolitik eller skatteåtgärder -  kommer att hjälpa dig på traven oavsett vilket ekonomiämne du läser i nuläget eller kommer att läsa framåt.

De bästa tillgängliga lärarna

Nu kör vi!

Förstå de viktigaste områdena inom mikroekonomi

Naturligtvis så finns det mycket att undersöka vad gäller mikroekonomi.

Man bör exempelvis nämna följande aspekter, varav samtliga faller inom mikroekonomins studieområde:

• Studier om kurvor gällande tillgång och efterfrågan, samt resultatet av sådana studier,
• Sambandet mellan löneförändringar samt motsvarande anställningsnivåer/arbetslöshet,
• Analys av de varierande kostnaderna för att producera varor och tjänster.

Ett bra exempel på mikroekonomisk analys i praktiken är hur ekonomer tolkar en ökning vad gäller kostnaden för vissa varor eller tjänster.

Ett exempel: om motionscyklar för hemmabruk plötsligt skulle öka i pris så skulle mikroekonomin föreslå att konsumenternas efterfrågan på just den produkten högst sannolikt skulle sjunka.

Läs mer om ekonomisk analys här.

Eftersom mikroekonomi, i likhet med ekonomiämnet i dess helhet, betraktas som en samhällsvetenskap så tenderar ekonomer som studerar mikroekonomiska trender och teorier att skapa samt arbeta utifrån teoretiska ekonomiska modeller och ekonomiska principer. Dessa modeller syftar till att försöka beskriva hur det ekonomiska beteendet sannolikt skulle kunna se ut under vissa omständigheter eller vid en viss händelse.

Det är ett område som involverar många gissningar och antaganden, snarare än konkret fakta. Trots detta är mikroekonomi en central del i de allra flesta ekonomikurser och anses kunna vara otroligt användbart för att ge en inblick i hur ekonomier fungerar i grunden.

Hitta en definition av mikroekonomi som fungerar för dig

Det finns många ekonomer, både tidigare och nuvarande, som har specialiserat sig i mikroekonomi.

Studiet av mikroekonomi som område har funnits i ett par hundra år. Vissa hävdar dock att mikroekonomins historia samt dess tillhörande ekonomiska teorier sträcker sig ännu längre tillbaka i tiden och har kopplingar till klassiska ekonomer som Adam Smith. Smith hävdade till exempel att det fanns en "osynlig hand" i ekonomin och förespråkade ett minimalt statligt ingripande, även känt som en "laissez-faire"-strategi. Idéen om att individer och deras handlingar har makt nog att reglera en ekonomi genom deras egen ekonomiska aktivitet drar paralleller till modern mikroekonomisk teori.

Dagens mikroekonomi utvecklades ur den neoklassiska skolan för ekonomiskt tänkande. Samtidigt kan de centrala idéerna bakom den mikroekonomiska teorins filosofi spåras tillbaka till 1800-talet, med personer som Alfred Marshall i spetsen. I sitt verk "Principles of Economics" från 1890 introducerade Marshall vissa nyckelbegrepp som är mycket välkända än idag. Däribland priselasticitet i efterfrågan. Han utvecklade också begrepp som efterfrågekurvan samt utbudskurvan.

Även om Marshalls idéer hade stort inflytande på mikroekonomin så har de mikroekonomiska teorierna vidareutvecklats under årens lopp. En av de största förändringarna som skett inom studieområdet berör ekonomernas sätt att behandla begreppet perfekt konkurrens.

Begreppet perfekt konkurrens och mikroekonomins utveckling

Inom ekonomin anses perfekt konkurrens, även kallad ren konkurrens, vara ett marknadstillstånd som i huvudsak är raka motsatsen till ett monopol. Detta beror på att:

• Det finns ett antal konkurrerande företag som säljer samma eller en jämförbar produkt,
• Marknadspriserna är en sann återspegling av utbud och efterfrågan,
• Konsumenterna har fullständig information om produkten och de priser som tas ut för den och konsumenterna tar hänsyn till denna information när de fattar sina köpbeslut.
• Observera att motsatsen till detta begrepp är asymmetrisk information.

Det är inte ovanligt att mikroekonomiska teorier bygger på antagandet att det råder perfekt konkurrens på en marknad. Å ena sidan kan det leda till användbara teorier som ibland kan förutsäga marknadens beteende på ett korrekt sätt, men å andra sidan finns det också problem med sådana antaganden.

Det främsta argumentet emot den typen av modeller är att marknaderna i verkligheten är långt ifrån perfekta och därmed inte alltid beter sig rationellt. Det är lätt att hitta exempel på denna ofullkomlighet, på marknadsmisslyckande och dess konsekvenser.

Företag försöker ofta stå ut i mängden och ifrån konkurrenterna. De använder det som en motivering för att ta ut ett högre pris för samma produkt. Detta blir särskilt tydligt om man tittar på prisskillnaderna mellan en stormarknads egna märkesvaror i sortimentet, exempelvis för ett paket flingor, i jämförelse med det pris som sätts på andra flingpaket ifrån andra företag/märken. Det finns också en viss debatt om huruvida konsumenterna verkligen kan ha fullständig information om marknaderna, vilket är ett centralt antagande i många mikroekonomiska teorier.

Idén om informationsasymmetri har funnits under en längre tid, men fick en framträdande roll under 1970-talet, då ekonomer som George Akerlof och Joseph Stiglitz fick mycket uppmärksamhet.

Akerlof belyste frågan i sitt berömda verk "The Market for Lemons" ifrån 1970. Akerlof hävdade att konsumenterna inte alltid har tillgång till samma information som säljarna, vilket försätter köparna i ett ofördelaktigt läge. Detta beror på att säljaren ofta har mer information och sannolikt känner till en produkts verkliga värde. Köparen, å andra sidan, har kanske inte lika mycket information och kan därför inte avgöra om priset på en produkt återspeglar dess verkliga värde. I sitt arbete tog Akerlof hänsyn till marknaden för begagnade bilar, där bilar av dålig kvalitet kallas för "citroner". I korthet belyste han att köpare av begagnande bilar faktiskt kan komma att betala mer för en "citron" än vad de annars skulle ha gjort.

Samtidigt hamnar säljare av begagnade bilar av god kvalitet i ett ofördelaktigt läge eftersom köpare som är oroliga över att köpa en "citron" inte är beredda att betala det höga pris som en bil av god kvalitet borde kosta. Denna ekonomiska teori har kommit att utvecklas på senare tid, i och med att ett område som kallas beteendeekonomi har växt fram.

Beteendeekonomer, där pionjärer som Daniel Kahneman och Amos Tversky sticker ut, hävdar att begreppet rationell ekonomisk aktör i sig är bristfälligt eftersom människor inte alltid beter sig rationellt eller förutsägbart. Mikroekonomin är ett område som fortsätter att utvecklas och i takt med det växer vår förståelse för hur vi beter oss och hur vi påverkar marknaderna.

Få ut så mycket som möjligt av din mikroekonomi-repetition

Vissa studenter kanske upptäcker att de dras till mikroekonomi direkt, medan andra kanske föredrar att studera makroekonomiska ämnen. Även om de två disciplinerna är väldigt olika så behöver man förstås inte föredra den ena framför den andra. Under dina ekonomistudier i skolan eller på universitetet kommer du utan tvekan att stöta på båda dessa ekonomiska discipliner och det är just därför det är viktigt att behärska både makro- och mikroekonomi.

Om du därför har svårt att förstå viktiga aspekter inom din kursplan eller i samband med mikroekonomi-studierna kan det vara dags att söka hjälp. Extra stöd kommer inte bara att bidra till att dina kunskaper sätter sig ännu bättre, utan det kommer även att vara ovärderligt när det väl är dags för nästa prov eller tenta!

Det beror på att din stödundervisning i mikroekonomi inte bara kommer att bidra till att förbättra dina prestationer under skol- eller universitetsåret, utan också ge dig en bättre chans att få högre betyg när det kommer till dina slutprov. Det finns många olika sätt att förbättra dina kunskaper i ekonomi på. Du kan välja att lära dig ännu mer på egen hand genom att fokusera på de aspekter av läroplanen som du känner dig mest osäker på.

Läs mer om internationell ekonomi här.

Du skulle exempelvis kunna:

• Läsa bloggar som inriktar sig på mikroekonomi för att bredda din kunskapsbas,
• Lyssna på podcasts om ekonomi - testa t.ex. Freakonomics Radio,
• Läsa dagliga nyhetsartiklar som berör ekonomi, oavsett om det är lokala eller globala ekonomiska nyheter.

Om du vill ha någon till hands som alltid uppmuntrar dig till att studera kan handledning vara ett fantastiskt alternativ. Privatlärare, bland annat de som finns tillgängliga via oss på Superprof, har goda kunskaper inom en rad olika ämnen - allt ifrån historia, matematik eller statistik till ekonomi.

Om du letar efter en privatlärare i ekonomi - någon som har erfarenhet av att undervisa i mikroekonomi eller ekonomiämnet generellt - så hittar du säkerligen vad du söker via Superprof! Du kan dessutom välja vilken typ av undervisning du vill ha och när. Oavsett om du föredrar online-undervisning, hemundervisning, undervisning i en liten grupp, eller annat så kan du säkerligen hitta ett format som passar dig, till ett rimligt pris.

Det finns gott om handledare som är redo att hjälpa dig utvecklas! Allt du behöver göra är att besöka Superprofs hemsida, fylla i det ämne du önskar undervisas i, och sedan fylla i ditt postnummer. På så vis kan du även se vilka handledare som finns tillgängliga i ditt närområde. Om du är intresserad av online-lektioner kan du förstås anlita en handledare som befinner sig någon helt annanstans. Ta en titt på våra handledares online-profiler redan idag och hitta den handledare som är rätt för just dig.