Det finns en anledning till varför till och med människor i de äldsta civilisationer var amatörastronomer, ritade ut månens bana och stjärnornas rörelse. Det finns en anledning till att barn är lika fascinerade av rymden som de är av dinosaurer, tänker på Big Bang, fjärran galaxer, stjärnor och planeter.
Det finns även en anledning till varför många religioner genom historien ofta har identifierat den himmelska sfären med gudar, den himmelska världen och änglar.
Nedan följer två anledningar.
Den första stavas rymden - det där som är ovanför och överallt omkring oss som astronomer, astrofysiker och kosmologer är så intresserade av - som är en plats som är du främmande, så annorlunda och outforskad. Det är en källa för fascination. Vi vet inte riktigt vad som finns där och vår insamling av information och kunskap har varit väldigt långsam.
Den andra anledningen är att det är en plats av förundran. Varje natt av våra liv är vi omgiven av synen av denna plats, en plats så vacker och så massiv att man inte blir förvånad att den blir associerat med gudar. Att titta upp på himlen, och tänka på vår plats i galaxen, är en ödmjuk upplevelse.
Idag ska vi dyka in i rymden och upptäcka svaren på några av de vanligaste frågorna om världen utanför vår värld, platsen utanför jordens atmosfär.
Vi utgår från en teknisk fråga - vad är skillnaden mellan det astronomiska, astrofysiska och det kosmologiska? - och vi avslutar med den största frågan av dem alla: finns det liv utanför vår värld?
Läser du en kurs i fysik men har svårt att få grepp om rymden och vad som händer där kan du enkelt hitta fysik läxhjälp via Superprofs plattform.
Astronomi, astrofysik och kosmologi: vad är skillnaden?

Jaja vi vet. Det är kanske inte till ytan sett den mest intressanta frågan om rymden. Men den kommer med viktiga och faktiskt ganska fascinerande problem som vetenskapsmän behöver handskas med.
Alla som studerar rymden gör inte samma sak - och de ställer heller inte samma frågor. Precis som forskare som studerar liv kan fråga olika saker. Hur många olika typer av växter finns det? Hur fungerar celler? Vad är meningen med livet? Så förekommer samma skillnad mellan frågorna man ställer om rymden också.
Så, vilken typ av rymdforskare skulle du vilja bli: en astronom, astrofysiker eller kosmolog?
Kom i kontakt med privatlärare i Stockholm fysik, han eller hon kan hjälpa dig navigera rätt.
Astronomi
Astronomi är i stort sett studien om saker i universum - himmelskroppar, asteroider och kometer, konstellationer och saker mellan dem - och deras positioner och rörelser.
Astronomer använder ganska traditionella tekniker - bland annat högst sofistikerade teleskop - för att beskriva vad de ser och för att räkna på interaktioner mellan banor och objekt.
Vi har utövat astronomi i årtusenden - i alla olika civilisationer världen över - och den senaste historian kring ämnet har kretsat kring att upptäcka nya objekt, galaxer och bakgrundsstrålning.
Astrofysik
Om astronomi är en större paraplyterm så kan man säga att astrofysik är en del av denna disciplin. Där man kan säga att astronomi endast är beskrivande, kan man säga att astrofysiker försöker förklara processer och mekanismer i universum. Detta innebär att man applicerar kunskap om fysik till rymdens fenomen - använder teorier om termodynamik, kärnfusion, kvantummekanik och partikelfysik.
Vissa menar på att all astronomi idag - på grund av hur komplext det är - egentligen är astrofysik eftersom att fokus har riktats från att beskriva universum till att förklara det.
Mörk materia, mörk energi och teorin om svarta hål är alla problem som astrofysiker jobbar med.
Kosmologi
Till sist har vi kosmologi, som ställer de stora frågorna. Denna disciplin har växt från de gamla sysslan att förklara födseln, utvecklingen och strukturen av universum som helhet. Expanderar universum och varför? Startade Big Bang universum och i sådana fall, varför hände det?
Kosmologi hanterar de stora teoretiska frågorna som de andra lämnar åt sidan. Men kosmologi förlitar sig mycket på data samlat från de andra områdena.
Läs mer om skillnaderna mellan astronomi, astrofysik och kosmologi här!
Milstolpar i astronomi och astrofysik

Som vi redan vet har utvecklingen av astronomi och astrofysik varit hyfsat långsam. Men under det senaste århundradet har saker snabbats upp dramatiskt.
Här ska vi ta en titt på de största upptäckterna i astronomi - från förr och fram till nu.
Galileo bevisar heliocentrisk världsbild- 1610
Fram till sextonhundratalet var folk övertygade om att solen och resten av universum kretsade kring jorden. Och medan Copernicus teoretiserade att jorden faktiskt kretsar kring solen på 1540-talet, var det Galileo som bevisade det i början på 1600-talet. Detta förändrade vetenskap för all framtid.
Isaac Newton knäckte gravitationen - 1687
Utan Newton skulle vi inte förstå någonting. Även fast historien om äpplet som landade på hans huvud är gullig, så är det Newtons förståelse för gravitation som gjort allt annat möjligt.
Joseph van Fraunhofer - 1814
En ganska okänd kille utanför vetenskapskretsar, men det var Josef van Fraunhofer som gjorde astrofysik till en disciplin som räknas tack vare sin upptäckt av spektroskopi.
Einstein ändrar världen med sin allmänna relativitetsteori - 1905
Vi vet alla att E = mc². Men vi visste inte det innan Einstein. Allt relaterat till atomteori som vi gör idag? Det är Einstein.
Första personen på månen - 1969
Inte riktigt en utveckling i vetenskap men ni vet, ett stort steg för mänskligheten och allt det där. Neil Armstrong och NASA gjorde alla intresserade av rymden.
Vill du läsa om fler milstolpar har vi självklart listat dem!
Vad är i solsystemet?
Solsystemet är allt som kretsar kring solen - allting dvs som är inom stjärnans gravitationsfält. Vårt solsystem är ett av miljarder i galaxen Vintergatan. Om man tänker på hur många miljarder galaxer det finns i vårt universum och hur många solsystem det så är det fantastiskt. Det här är det som finns i vårt solsystem.
Solen
Vid mitten av systemet hittar vi solen. Säg vad du vill, den flammar, den brinner eller kokar, men egentligen gör den inget av dessa. Den omvandlar väte till helium och konverterar massa till energi, men visst det är varmt som i helvetet.
Planeterna
Du känner igen dessa: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Vi pratar inte om Pluto längre.
Andra himlakroppar
Dvärgplaneter (det är där Pluto kommer in), asteroider, kometer och alla andra typer av saker. De hålls alla ihop av solens gravitation.
Och utanför vårt solsystem?
Efter Neptunus och Kuiperbältet har vi det interstellära mediet - rymden mellan stjärnorna. Vad händer här? Ja det vet vi faktiskt inte riktigt säkert ännu.
Läs mer i detalj om vad som finns i solsystemet här!
En Stjärnas Livscykel

Stjärnor formas, släpper ifrån sig enorma mängder energi i flera miljarder år och sedan, när allt väte har brunnit upp, försvinner dem - eller exploderar till supernovor eller blir svarta hål. Kort sagt så är det allt, men låt oss ta en titt på de huvudsakliga stegen i större detalj.
Nebulosor och protostjärnor
Stjärnor börjar formas från rester av tidigare stjärnor - gasen och dammet från tidigare astrofysiska fenomen. Dessa moln kallar vi för nebulosor. En nebulosa flyter runt i rymden i mycket kalla förhållanden. När dom blir kallare blir gasen mer tät och dess gravitation blir starkare. Sakta men säkert börjar nebulosan dra in damm till sin kärna som sakta blir varmare med trycket. När de växer blir de protostjärnor.
Huvudsekvensstjärnor
Stjärnor är protostjärnor medan de fortfarande växer och blir huvudsekvensstjärnor när de blir stabila. I detta tillstånd befinner de sig sedan i 90% av deras liv.
Dvärgar och Supernovor
Mot slutet av deras liv börjar stjärnor få slut på bränsle. Utan denna energi kan de inte bibehålla sin form. De mindre stjärnorna blir så kallade vita dvärgar - täta stjärnor som svalnar från utsidan. Dessa tenderar att blekna bort.
De större, som ett resultat av kemiska reaktioner, kollapsar inom sekunder - vilket orsakar en supernova som är ljusare än en galax.
Svarta hål
De allra största stjärnorna blir svarta hål som ett resultat av att de kollapsar in i sig själva. Otroligt täta vilket betyder att deras gravitationskraft är massiv, något som resulterar i att de drar in allting som är runtomkring dem.
Finns det annat liv i universum?
Med allt som händer där ute är detta en ganska intressant fråga. Vi kan väl inte vara de enda medvetna i vårt universum som kan uppskatta allt drama? Är vi ensamma med intelligent liv i rymden eller inte?
Kanske är vi ensamma, kanske inte. Men det skulle vara väldigt osannolikt, om universum är oändligt, att vi skulle vara de enda levande varelserna där ute.