Språkhistoria är något som allt fler intresserar sig för idag, fler och fler vill veta vad sitt språk har för rötter. Just språkhistoria är något som man även tar upp i skolan, för att ge eleverna en större förståelse. Det är ett ämne som är otroligt intressant och har många hemligheter länge bevarade. Språkhistoria är något du kommer få lära dig mer om om du tar en svenska kurs.
I Sverige så har vi identifierat 6 stycken officiella språk, vi har svenskan som är Sveriges huvudspråk men samtidigt finns det 5 nationella minoritetsspråk. Av dessa 5 minoritetsspråken så har vi finskan som såklart främst talas av finländare eller finlandssvenskar som bor i Sverige.
Som en nära koppling till finskan finns det även Meänkieli som också tillhör en av 5 nationella minoritetsspråk i Sverige. Detta språk har ett finsk-ugriskt ursprung och blev år 2000 en del av de officiella nationella minoritetsspråken i Sverige. Som tredje nationellt minoritetsspråk har vi förstås samiskan som är ett språk de flesta svenskar känner till, men även vilka som talar det. Samiskan talas främst av samer vilket är en folkgrupp som talas i Sameland vilket är de nordligaste delarna av Sverige, Norge, Finland och en liten bit av nordvästra ryssland.
Det fjärde nationella minoritetsspråket vi har i Sverige är romani som är ett indoariskt språk som talar av romer. De flesta som talar språket kommer huvudsakligen från Europa men det har även talare som bor i Nord- och Sydamerika och även i Australien. Slutligen ska vi ta upp ett språk som kanske de flesta inte känner till nämligen jiddisch, detta är ett så kallat germanskt språk (något som vi kommer diskutera senare) som talas av cirka 3,8 miljoner judar.
Fakta om det svenska språket
När vi nu har tagit oss en titt på de nationella minoritetsspråken som officiellt har blivit tillkännagivna i Sverige ska vi istället titta på Sveriges officiella språk; svenskan. Svenskan är det officiella språket i Sverige enligt en officiell lagstadga som antogs år 2009, intressant nog var det ingen officiell lag eller bestämmelse som sade att svenskan skulle vara Sveriges officiella språk innan dess.
Svenskan talas främst i Nordeuropa men har talare över hela världen i form av svenskar som har utvandrat. Trots att Sverige har en befolkningsmängd på ca 10 miljoner så finns det cirka 13,2 miljoner människor i världen som talar språket. Detta innebär att det finns ungefär 3,2 miljoner personer som har svenskan som sitt andraspråk.
Intressant nog så är svenskan faktiskt ett officiellt språk i fler länder än bara Sverige. Svenskan har fått en officiell status som officiellt språk för följande länder: Sverige, Finland och Åland. Utöver dessa så har även EU svenskan som ett officiellt språk. Utöver de länder som vi precis tagit upp så är Estland ett av de länder där svenskan talas som mest.
Hur många svenska ord finns det då? Enligt svenska akademins ordlista så har man slagit fast cirka 125 tusen svenska ord. Men detta inkluderar faktiskt bara en liten del av det svenska ordförrådet. Varje år så lägger man till nya ord till ordlistan, så kallade svenska nyord, som talas och användes i flera år. Svenskan är ett språk som är i ständig förändring, olika ord får olika betydelser. Ungdomar tenderar till att vara några av de som mest förändrar och lägger till ord. På grund av det faktum av att vi haft en större invandring de senaste 10 åren i Sverige så har även det lett till att man fått en influens från andra språk som har andra uttryck än den traditionella svenskan.
Det svenska alfabetet
Det svenska språkets alfabet tillhör det latinska alfabetet men är en slags variant på det. Man delar de 26 första bokstäverna från det latinska alfabetet men som alla svenskar vet så har vi även 3 tillägg: Å, Ä och Ö.
I svenskan har vi även användning för en relativt speciell bokstav som inte tillhör alfabetet men är en variant på bokstaven E, det vi syftar på är ett e med en apostrof (é). Denna bokstav är en så kallad diakritiskt tecken, dessa typer av tecken är mycket ovanliga i svenska men just denna typ av e är vårt exempel på detta.
Detta diakritiska tecken som vi använder i svenskan används som sagt för att bland annat skilja mellan 2 ord, exempelvis kan vi ta upp ordet ide och idé som ger två helt olika betydelser med eller utan apostrofen.
De Germanska språken
Om vi istället tar en titt på svenskans ordförråd så har den ett så kallat germanskt ursprung, de germanska språken är en gren som härstammar från den indoeuropeiska språkfamiljen. De länder och därmed språk som även de härstammar från denna germanska språkgruppen inkluderar bland annat danskan, isländskan, engelskan, tyskan och nederländskan.
Trots att vi är så nära Finland och att vi dessutom delar väldigt många språkmässiga likheter med finskan så tillhör dessa språk 2 olika grenar och skiljer sig drastiskt. Det är faktiskt så att man brukar dela in språk i så kallade språkträd. Om vi tittar på det indoeuropeiska språkträdet så inleds det med 2 olika stammar som går åt olika håll, där finner vi på ena sidan de europeiska språken och på andra sidan de indo iranska språken.
Om vi följer den europeiska språkgrenen kommer vi snart att hitta den germanska språkgrenen där vi kan finna svenskan. Om vi istället vill titta var det finska språket härstammar ifrån kan vi se att finskan faktiskt inte ens tillhör de indoeuropeiska språkträdet. Det är nämligen så att det finska språket tillhör ett helt annat språk träd som kallas det finsk-ugriska språk trädet.
De Romanska språken
Hur är det då med franskan och spanskan? Till att börja med kan vi konstatera att dessa språk även precis som svenskan tillhör det indoeuropeiska språkträdet och även de tillhör den europeiska språkgrenen. Men när svenskan går över som ett germanskt språk så vänder istället spanskan och franskan till en ny gren som skiljer sig från svenskan, nämligen de romanska språken. I denna språkgrupp kan vi identifiera italienskan, franskan, spanskan, portugisiskan och rumänskan.
Var härstammar det svenska språket från?
Nu när vi har förstått hur olika språk skiljer sig mellan varandra och även tagit en närmare titt på de så kallade språk träden ska vi titta på lite svensk språkhistoria. Genom historien har vi sett många olika varianter på svenskan som man idag nästan inte skulle kunna identifiera som svenska om man talade med någon från den tiden. Om du vill få fördjupade kunskaper i det svenska språket kan du exempelvis boka en svenska kurs online via Superprof!
Runsvenskan räknar man talades mellan år 800-1225 och man brukar säga att detta är första gången som man faktiskt kan urskilja svenskan som ett helt eget språk. Under denna tiden så använde man sig inte av det numera latinska alfabetet utan istället så använde man sig av så kallad runskrift. Detta var ett typ av alfabet som främst gjordes via inskrifter.
Vi tyckte att just runskriften var ett så pass intressant ämne att vi tog en ännu närmare titt på ämnet i artikeln: Historien Bakom Runskrfiten som du kan läsa genom att klicka länken.
Fornsvenskan är den följande perioden som man tror varade mellan ca år 1225 till 1516. Denna period var när man övergav runinskrifter och istället gick över till det latinska alfabetet som vi även använder i dagens svenska.
Vi kommer nu till den så kallade nysvenskan som brukas delas upp i den äldre och yngre nysvenskan. Även här var alfabetet det latinska, men varade mellan år 1526 till 1900.. Det som verkligen definierar denna period var att Gustav Vasa fick ett starkt styre i Sverige, i samband med detta kom boktryckarkonstens tekniker och teknologi till Sverige vilket innebar att vi nu kunde massproducera texter.
Under denna tidens religionsmässigt reform gick man över till protestantism. I samband med denna övergång översatte man det nya testamentet till svenska år 1526 vilket blev startskottet för nysvenskan som period. Den översatta nya testamentet blev en slags mall för läsare hur det svenska språket skulle skrivas.
Slutligen kommer vi fram till dagens period som rimligtvis nog kallas nusvenskan. Den händelse som definierar denna övergång till nusvenskan är att man på 1900-talet genomförde en slags stavningsreform. Man bytte här ut traditionella v-ljudet som på tiden stavades med F, utöver det gjorde man även andra förändringar till stavning som vi i dagens samhälle anser vara självklara.
Vill du lära dig mer om språkhistoria?
Språkhistoria är fantastiskt intressant och innehåller många bevarade hemligheter som man endast kommer få ta del av i samband med att man närmare studerar det. Idag har vi talat om mer grundläggande koncept i språkhistorien men det finns otroligt mycket mer att lära sig om.
Skulle du vara intresserad av att lära dig ännu mer så är en av de bästa sätten för detta att ta privatlektioner. Privatlektioner har den senaste tiden blivit allt vanligare på grund av de många fördelar man kan få ta del av. Superprof är en platform som har ägnat sin existens åt att sammanföra de som vill lära med de som vill lära ut, detta har inneburit att alla har fått tillgång till att ta privatlektioner. Så varför inte boka en svenska kurs Uppsala, eller någon annanstans i närheten där du bor?
Vi vill att alla ska ha möjlighet till privatlektioner där man får ta del av ny kunskap och ha ett konstant lärande. Vill du boka en privatlektion från någon av våra duktiga lärare är det bara att gå in på Superprofs hemsida och söka efter svensk språkhistoria.
Tycker du om artikeln? Visa det gärna!
Loading...
