'Kemi kan vara både bra och dålig. Kemi är ju bra när man älskar med det. Kemi är dålig när man gör droger utav det.' - Adam Sandler

Kemi är ett ämne som kan studeras antingen på högstadiet, gymnasiet, eller på universitetet. Vissa elever har valt att lära sig mer om kemi på grund av att de har tyckt så mycket om de grundläggande koncept inom ämnet. Det finns ju också de som var tvingade att plugga kemi bara för att de pluggar på högstadiet eller på gymnasiet, inte för att de älskar ämnet.

Om man ska vara helt ärlig så måste man faktiskt erkänna att det tar lite tid att verkligen älska kemi. Det är verkligen inte alla som kommer att tycka om detta ämne som har att göra med olika element, atomer och hur de byggs upp till olika grejer som vi finner runt omkring oss, samt dess struktur, egenskaper, och beteende. Allt detta kan vara en dröm för en elev, men en mardröm för en annan.

Oavsett så finns det många bra fördel till att plugga kemi. Det är känd som ett centralt ämne inom vetenskap på grund av att det kombinerar en massa andra ämnen såsom matematik, fysik, biologi, och medicin. Ämnesområdet kemi är relativt stort i och med att det finns mycket man kan lära sig inom själva ämnet. Du kan läsa mer om viktiga bregrepp inom kemi i artikeln ägnat åt temat!

Nu kommer vi på Superprof diskutera lite mera kring själva grundläggande koncept inom kemi såsom kemiska reaktioner, elementen, Lewis-strukturen, det periodiska systemet, samt vätskor och gaser bara för att nämna några få ämnen.

Du behöver inte tycka om vetenskap eller kemi i sig för att kunna läsa detta artikel, för att man kan enkelt lära sig baskunskapen som har med kemi att göra bara för att kunna veta lite mer om ämnet i helhet, vilket är alltid bra!

Plattformen som kopplar samman privatlärare och elever
Första kursen gratis!
Riyam
5
5 (9 recensioner)
Riyam
Kemi
300 kr
/h
Första kursen gratis!
Ali
Ali
Kemi
200 kr
/h
Första kursen gratis!
Vimbainashe
Vimbainashe
Kemi
160 kr
/h
Första kursen gratis!
Omer
5
5 (12 recensioner)
Omer
Kemi
200 kr
/h
Första kursen gratis!
Liam
5
5 (1 recensioner)
Liam
Kemi
200 kr
/h
Första kursen gratis!
Thu
Thu
Kemi
150 kr
/h
Första kursen gratis!
Emilia
Emilia
Kemi
200 kr
/h
Första kursen gratis!
Anas
Anas
Kemi
240 kr
/h
Första kursen gratis!
Riyam
5
5 (9 recensioner)
Riyam
Kemi
300 kr
/h
Första kursen gratis!
Ali
Ali
Kemi
200 kr
/h
Första kursen gratis!
Vimbainashe
Vimbainashe
Kemi
160 kr
/h
Första kursen gratis!
Omer
5
5 (12 recensioner)
Omer
Kemi
200 kr
/h
Första kursen gratis!
Liam
5
5 (1 recensioner)
Liam
Kemi
200 kr
/h
Första kursen gratis!
Thu
Thu
Kemi
150 kr
/h
Första kursen gratis!
Emilia
Emilia
Kemi
200 kr
/h
Första kursen gratis!
Anas
Anas
Kemi
240 kr
/h
Se fler lärare>

Kemiska reaktioner

Det kan vara väldigt roligt att experimentera med olika kemikalier, men man måste vara försiktig och ta goda åtgärder när det gäller säkerheten (Källa: unsplash)

Vi upplever kemiska rekationer varje dag, antingen om du lagar mat hemma, eldar i kakelugnen, eller andas, så skapas det någon form av kemisk reaktion.

När en kemisk reaktion äger rum, så förvandlas molekylerna och jonerna från en struktur till en annan. Atomkärnan rörs inte, och elektroner överförs för att forma kemiska bindningar. Antal atomer ändras inte, det är samma mängd atomer innan samt efter själva reaktionen händer. Detta upptäcktes av Antoine Lavoisier; det går att läsa mer om honom i vår artikeln som handlar om de mest välkända kemister någonsin.

Det är faktiskt mycket viktigt att notera att kemiska rekationer skiljer sig från fysiska ändringar. Kanske det viktigaste skillnaden mellan de här två sakerna är att i en kemisk reaktion så bildar atomerna nya produkter, molekyler, och strukturer, medan i en fysisk ändring så håller atomerna samma ställning som de hade innan själva ändringen.

Det är omöjligt att märka en molekylär förändring som händer under en kemisk reaktion med bara ögonen. Dock så finns det faktiskt några tecken på att det händer, som hjälper oss att lägga märke till en kemisk reaktion, såsom en temperatur förändring, små bubblor, eller en färg förändring.

Atomerna och molekylerna som påverkar varandra kallas för reaktanter, och atomerna och molekylerna som skapas av kemiska reaktionen kallas för produkter. Därav blir den kemiska ekvationen som följande:

reaktant 1 + reaktant 2 = produkt 1 + produkt 2

De som har faktiskt pluggat lite kemi sedan tidigare kanske känner till en förenklad version av ekvationen:

aA + bB = cC + dD

Det finns fyra olika typer av kemiska reaktioner:

  • Syntes, eller direkt kombination
  • Upplösning
  • Enda ersättning
  • Metates, eller dubbel förskjutning

Dessutom finns det så himla många olika sorters kemiska reaktioner som du kan hitta runt omkring dig, överallt! Här nedan kommer några av de mest välkända exempel:

  • Tända eld
  • Baka en kaka
  • Koka eller steka egg
  • Att se en banan ruttna
  • Grilla en hamburgare ute på grillen

Vi har nu gått igen bara en liten del av de grundläggande kunskaperna som du som pluggar kemi kommer att lära dig om, men det finns välidgt mycket mer att lära dig om när det gäller kemiska reaktioner!

Du kan dessutom hitta allt du skulle behöva veta om kemi med Superprof!

Element och det periodiska systemet

Det periodiska systemet används för att organisera olika element baserat på sina egenskape (Källa: pixabay)

En kemisk element är ett rent ämne som är i sin enklaste form. Alltså den kan inte brytas ner till något annat än vad den nu är.

Vetenskapsmän har hittils upptäckt 118 kemikaliska element. 94 av dessa kan man hitta i naturen och är baserat i naturen, medan de andra 24 är syntetiska och har skapats av människor i labb.

Det element som hittas som rikligast i universumet är väte, medan på Jorden är det järn. I människo-kroppen samt på Jorden är det vanligaste elementet att hitta faktiskt syre.

Ett element innehåller endast en atom, och karaktäriseras baserat på hur många protoner som finns i kärnan. Detta nummer kallas för atomnummer, och kännetecknas av bokstaven Z.

Element som inte är blandade ihop är i sina mest förenklade former, och alla har samma antal protoner. Å andra sidan är det så att de som är blandade ihop har ett mixat antal protoner och atomer.

Det finns bara vissa element som är helt rena som inte har blivit blandade med något annat. Några av dessa är koppar, silver, guld, och svavel, bara för att nämna några. Ett exempel på ett element som har blivit blandade är atmosfäriskt luft, som innehåller kväve, syre, samt argon.

Exempel på många olika sorters element kan lätt hittas i det periodiska systemet. Den första, som har bara en enda proton, är väte. Den andra, med två protoner, är helium, och den tredje som har tre protoner kallas för litium. Elementen och siffrorna fortsätter att stiga fram tills man kommer till nummer 118, vilket är ett element som kallas för oganesson.

Det periodiska systemet är det vanligaste sättet att organisera elementen. De är organiserade baserat på sina atomnummer, elektronkonfiguration, samt dess kemiska egenskaper. Rader kallas för perioder, och kolumner kallas för grupper.

Det finns 18 grupper eller kolumner som har skapats för att lägga alla elementen som har samma kemiska egenskaper. Men, bara 6 av 18 har ett namn:

  • Grupp 1: Alkaliska metaller
  • Grupp 2: Jordalkalimetaller
  • Grupp 15: Pnictogener
  • Grupp 16: Kalkogener
  • Grupp 17: Halogener
  • Grupp 18: Ädelgaser

Bakgrundsfärgen på elementen betecknar varje underkategori när det gäller metall, icke-metall, eller metalloid trenden. Dock så finns det väldigt många olika typer av periodiska system, och färgerna är inte samma på alla versioner. Detta kan skilja på grund av att vissa tycker om vissa färger, men gupperna och perioderna är samma på alla.

Att lära sig mer om det periodiska systemet kan vara väldigt viktigt och intressant om man skulle vilja upptäcka lite mera.

Kemiska bindning och Lewis-strukturen

Kemiska bindningar är viktiga när det gäller strukturen på organiska molekyler såsom DNA eller olika sorters proteiner (Källa: Pixabay)

Kemisk bindning är attraktionen mellan atomer, joner, och molekyler som leder till att kemiska föreningar skapas. Bindningar kan vara antingen starka eller svaga, beroende på vad för sorters bindning det är. Det finns kovalenta, joniska, och metalliska bindningar, och vissa är starkare än andra.

Bindningarna som är starka är de som är permanenta, medan de som är lite svagare kallas för temporära bindingar som kan gå sönder efter en viss tid. Det spelar ingen roll hur stark en viss bindning är, det viktigaste är att de formas, för de är basen till våra liv och våra kroppar.

Många forskare har faktiskt tagit reda på en orsak bakom varför kemiska bindningar äger rum: det kan vara på grund av att atomerna försöker ta sig till ett starkt nivå som är stabilt, och därför bindar dem ihop sig.

I kemi, och i livet, är det så att motsatsen attraheras. Det är de negativt laddade elektroner som cirkulerar utan för kärnan, och de positivt laddade protoner som finns inuti kärnan, som attraheras av varandra, och skapar själva bidningen.

Det finns många olika typer av kemiska bidningar, här kommer bara några av dem:

  • Jonsika bindningar: dessa formas av joner med motsatta laddningar. Ett exempel på detta är bordssalt. De positivt laddade natrium joner attraheras av de negativt laddade joner, som tillsammans skapar natriumklorid.
  • Kovalenta bindningar: atomer blir mer stabila genom att dela elektroner, istället för att bli av med dem. Dessa typer av bindningar är vanligare än joniska bindningar när det gäller organiska organismer. Ju flera elektroner delas mellan två atomer, desto starkare blir bindningen.
  • Polära kovalenta bidningar: elektroner delas ojämnt mellan två atomer, och är faktiskt närmare varandra också. Det är på grund av att de delas ojämnt att laddningen skapas på olika ställen i själva molekylen.
  • Icke-polära kovalenta bindningar: dessa formas av två atomer av samma element, eller mellan två olika atomer från två olika element som delar samma antal elektroner
  • Vätebindningar: Polära kovalenta bindningar som innehåller väte har en positivt laddning på grund av att elektronerna attraheras av andra elementet. Det är på grund av denna attraktion att negativa laddningar då i sin tur attraherar väte, vilket kallas för en vätebidning.

Lewis-Dot struktur

Lewis-Dot strukturen visar bindningen mellan atomer och molekyler och några få enstaka elektroner som må finnas i molekylen. Strukturen introducerades av Gilbert N. Lewis år 1916, i hans artikel som hette The Atom and the Molecule. Strukturen gick in i detalj kring elektronpunktsdiagrammet genom att lägga till några linjer som betecknar det som delas inom en kemisk bindning.

Det är ett väldigt lätt och smidigt sätt att kunna visa valenselektronkonfigurationen av olika atomer när inga bindingar har tidigare gjorts.

Surhet och basitet

Ämnen kan antingen klassificeras som en syra eller en bas. En syr-bas reaktion är en vanlig typ av kemisk reaktion mellan en syre och en bas. Den kan användas för att ta reda på pH-nivån av ett ämne eller en vätska.

Många forskare har skapat sina egna syr-bas teorier för att kunna beräkna pH nivåer.

Svante Arrenhius Syror och Baser

Detta teori kommer från 1884 och är en av de mest välkända teorier som finns idag. Arrenhius ägnade en stor del av sin tid åt att studera salt och hur den ändras när den läggs in i vatten. I denna teori om syror så krävs det vatten. Endast protiska syror är tillåtna, och krävs för att kunna producera vätejoner. Hydroxidsyror är faktiskt också tillåtna, vilket skapar H+ joner i vattenlösningar. Baser producerar OH-joner i vätskor.

Gilbert Newton Lewis Syror och Baser

Denna teori är känd som den minst strikta teorin inom syror och baser. Det är på grund av att det är elektronerna som studeras, medan proterna lämnas ut denna gång.

Baskunskaperna inom denna teori är att syror agerar som elektronparacceptorer och baser agerar som elektronpar-givare.

Brønsted-Lowry Teori om Syror

Syr-bas relationer beskrivs som när en syra släpper ut en proton och när en bas tar emot en proton. Syror är proton-givare, medan baser är protonacceptorer. Vatten-baserade lösningar är acceptabla inom denna teori, och endast protiska syror är acceptabla.

Syror har olika egenskaper, och det går att skilja på dem när man tänker på deras sur smak, korrosiva egenskaper, och reaktioner med baser för att skapa olika molekyler.

Baser kan skiljas från syror genom att ta reda på om den smakar bitter, känns lite glatt, och visar ingen färgändring i en lakmustest.

Olika typer av syror som man kan lätt hitta är:

  • Citronsyra
  • Mjölksyra
  • Vinäger
  • Kolsyra
  • Askorbinsyra

Några av de vanligast baserna hittar man här:

  • Tvättmedel
  • Tvålar
  • Lut
  • Ammoniak

Syror och baser kan studeras på en djupare nivå genom att plugga lite mera om alla teman som har diskuterats ovan.

Kemi är ett komplicerat men intressant ämne att komma in i. Om du inser att du är faktiskt intresserad av att läsa lite mera om ämnet kan du enkelt göra det hemifrån med hjälp av en privatlärare.

Om du skulle vilja ha lite mer information kan du enkelt ta hjälp av viktiga upptäckter inom kemi, spännande fakta inom kemi, eller även det viktigaste material inom kemi med Superprof.

Behöver du en lärare i Kemi?

Gillar du artikeln?

5,00/5 - 1 vote(s)
Loading...

Alex