Kemi är ett ämne som är laddad med komplexa termer och fraser. Detta kan såklart kännas lite stressigt om man börjar plugga kemi. Det kan även vara det som får dig att inte vilja plugga kemi från första början.

Men som tur, så har du denna perfekta lista för att hjälpa dig lära känna alla de svåra och viktiga begreppen som ingår i dina kemistudier. Det är faktiskt viktigt att känna till dessa inte just bara för de som pluggar kemi, men för dem som jobbar med kemi också. Ingenjörer samt lärare behöver veta alla begreppen som anses vara viktiga inom kemi. Det är därför bra att alla lär sig lite mera om kemi och orden som betyder så mycket inom detta viktiga ämne.

Nu så, vare sig du pluggar inför ditt kemi prov som du har på gymnasiet, eller om du pluggar till ingenjör på KTH, ta en titt genom denna artikel och lär dig något nytt!

Du som kanske vet allt detta redan kan kolla igenom våra andra artiklar, och se allt du behöver veta om kemi.

Baskunskapen inom kemi: så börjar du

Först börjar vi med grundläggande begreppen som är viktiga att känna till. Kemi är, i grund och botten, studien av atomer, element, kemiska föreningar, och molekyler. Här har vi fyra viktiga termer att börja med. Men, vad betyder de egentligen? Det är faktiskt en viktig fråga, eftersom dessa fyra grejer är det som bygger allt som har med livet att göra, och allt som finns i hela universumet.

Ett element - järn, kan vi börja med, eller syre - är ett rent ämne som inte går att bryta ned till någon mindre ämne. Det går att bara bryta ner den till sina atomer , eller de minsta delarna av ett element. Ett element är, helt enkelt, bara en kollektion av massa liknande atomer.

Men vad är då molekyler och kemiska föreningar? De här är lite annorlunda.

  • Molekyler är två (eller flera) atomer som har bindat ihop sig. Till exempel: medan en syre atom klassificeras inte som en molekyl, om det finns två syre atomer som har bindat ihop sig, så har man ett syre molekyl. Detta kallas för O².
  • Kemiska föreningar är molekyler som har bindningar mellan två olika typer av atomer. I det här fallet blir det så att om man lägger till en kolatom till O², så får man istället koldioxid, vilket skrivas som CO².

Om du är intresserad så har vi publicerat en text om intressanta fakta inom kemi. Spana in den!

Flera termer inom kemi som är viktiga att kunna

För att kunna första hur atomer kan faktiskt binda ihop sig, är det viktigt att forstätta förstå flera begrepp inom kemi. Som du kanske redan vet så är atomer skapade av olika partiklar, som antingen befinner sig runt om i kärnan i atomen, eller som snurrar runt själva kärnan. Dessa partiklar är antingen positivt, negativit, eller neutralt laddade. Kärnan av atomen innehåller protonerna, vilket är positivt laddade, och neutronerna, som är neutralt laddade. Elektronerna, som är negativt laddade, befinner sig utanför själva kärnan.

Dessa är väldigt viktiga när det gäller att förstå vad en molekyl och vad en kemisk förening är för något. Atomer binder sig tillsammans på grund av sina elektroner, och det finns två typer av bindningar: kovalenta och joniska.

  • När det gäller kovalenta bindningar, så delar två atomer ett par (eller fler än ett par) elektroner.
  • I joniska bindningar så ger en atom en elektron till en annan atom. När detta händer, så blir den delande atom en jon, vilket betyder att den blir positivt laddad. Metaller är elementen som tappar elektroner, och skapar bidningar och positiva laddningar.
Lär dig kemi; bli kemist idag!

Viktiga begrepp inom kemi - kemiska tillstånd och föreningar

Nu när vi har gått igenom baskunskaperna inom kemiska begrepp, så kan vi ta en närmare titt inpå några av dem mer komplicerade termer.

Molekyler är basen till olika ämnen, vilket man kan hitta i tre olika tillstånd - dessa har du nog redan koll på, men det är bra att veta att dessa tre tillstånd ändras på grund av olika saker såsom värme eller tryck.

  • Gasform- Ämnen som inte har någon definerad form eller volym
  • Flytande form- Ämnen som är flytande, med ingen definerad form, men med en fast volym
  • Fast form - Dessa är mer stabila, och dess molekyler är tätt inpackade tillsammans. De har en bestämd form, och en bestämd volym.

Ämnen kan antingen vara rena element, kemiska föreningar, eller en blandning. I kemi, en blandning är definerad som ett ämne som är gjort av två eller flera element som är kombinerade, men som inte är kemiskt bindade som en förening.

Det finns många olika sorters kemiska föreningar som man måste kunna inom kemin:

  • Kolväten - dessa är organiska kemiska föreningar som innehåller både väte och kol
  • Polymerer - stora molekyler (som kan vara antingen naturliga eller syntetiska) som formas av flera bindade molekyler
  • Salt - en jonisk förening vars laddning är neutral. Den kombinerar positivt laddade joner med negativt laddade joner

Till slut så har vi dessutom syror och alkalier. De är motsattsen av varandra. Syror innehåller väte, ger protoner, och skapar positiva joner i vatten. Alkalier skapar negativa joner i vatten. Vi kommer också att gå igenom detta lite mera senare i artikeln, men om du är sugen på något som är lite mer djupt detaljerat får du gärna kolla in vår artikel om de viktiga teman inom kemi.

Salt är en kemisk förening som är viktig att känna till! (Källa: Pixabay)

Grundläggande Terminologi Angående Kemiska Processer och Reaktioner

När det gäller de flesta kurser på både högstadiet och gymnasiet, så kommer man nog alltid behöva veta de grundläggande begreppen som beskriver kemiska reaktioner. Annars blir det väldigt svårt för dig att komma vidare inom dina studier!

Först och främst behöver du veta tre termer som beskriver en kemisk reaktion:

  • Reaktanten - ämnet som finns i början av själva reaktionen
  • Katalysatorn - ämnet som får reaktionen att sätta igång, men som ändras inte av reaktionen
  • Produkten - det man får utifrån reaktionen till slut.

Alla reaktioner är antingen endotermiska eller exotermiska, vilket betyder att de antingen tar in energi eller ger ut energi.

I föjlande tabell hittar du några viktiga ord som beskriver de olika reaktionerna du hittar inom kemin:

OxidationEn reaktion som involverar syre, där en elektron förloras
ReduktionNär elektroner läggs till en atom (det motsatta till oxidation!)
DestilleringNär en blandning förlorar en vätska på grund av antingen avdunstning eller kondens
Termisk nedbrytningAtt bryta ned en kemisk förening med värme
TitreringOm du redan vet en lösningskoncentration så kan du enkelt använda titrering för att ta reda på koncentrationen av en annan lösning

Mätningar och Det Periodiska Systemet

Det gäller inte att bara kunna förstå atomiska strukturer som skapar olika ämnen inom kemi. Man måste också såklart veta hur en kemist mäter och beräknar data. Detta viktiga terminologi kommer att vara oerhört hjälpsamt för alla studenter som väljer att plugga kemi.

  • Det Periodiska Systemet - Du har säkert sett en periodisk system förut, någonstans i en klassrum i skolan. Detta är hur elementen organiseras, och det är basert på atomnummer. Det skapades faktiskt av en kille som heter Mendeleev, och man kan läsa mer om honom i artikeln om de viktigaste kemisterna och deras fantastiska upptäckter!
  • Atomnummer - Antal protoner som en atom har. (Det är också hur många elektroner en atom har, eftersom elektroner och protoner är alltid samma nummer)
  • Massnummer - Antal protoner plus antal neutroner
  • Övergångselement - De element som befinner sig i grupp 3 - 12 i det Periodiska Systemet. De heter också övergångsmetaller.
  • Mol - Enheten som används för att identifiera en viss mängd av ett ämne. En mol av något ämne innehåller lika många atomer som en mol av ett annat ämnet
  • Reaktivitet - Hur reaktivt ett ämne är jämfört med en annan. Om man arrangerar ämnen baserat på sin reaktivitet, så får man en reaktivitetsserie.
  • Kemisk ekvation - Detta visar vilka reaktanter används och vilka produkter har skapats.

Du kommer också behöva känna till en annan skala, som heter pH-skalan. Detta används för att beskriva om ett ämne är antingen syrlig eller alkalisk. Det går från 0 till 14, med 0 som syrligast och 14 som mest alkalisk. Neutrala ämnen har ett pH på 7.

Lite om Viktiga Material inom Kemi

Det är lika viktigt att prata om materialet som behövs i en labb som det är att veta de grundläggande koncept inom kemin. Kemi är ju ett praktiskt ämne där man forskar och studerar!

Läs ännu mer om detta i vår artikel om en grundläggande kemikit!

Man använder många olika sorters material i en kemilabb, det är mycket att hålla koll på! (Källa: Pixabay)
  • En bunsenbrännare - Att använda denna kan vara en av de roligaste grejerna inne i en kemilabb! Genom att ansluta denna till gas kan du få både värme och en flamma att använda till dina roliga experiment.
  • Stativ och gasbind - Denna använder man över bunsenbrännare för att hålla i olika andra material som du testar över värmen, såsom olika kemiska element eller ämnen.
  • Provrör - En provrör är något alla känner till, även du som inte har någon aning om hur kemi fungerar. Denna är en tunn rör som används för att experimentera med olika vätskor i!
  • Byrett - Dessa är väldigt likt provrör, fast de har olika mått på sidan och är faktiskt fastspända.

Kom ihåg att kemi och dess innehåll påverkar oss varje dag. Varför skulle man då inte vilja lära sig lite mera om detta giktiga ämne?

Behöver du en lärare i Kemi?

Gillar du artikeln?

5,00/5 - 1 vote(s)
Loading...

Alex