I denna artikel kommer vi att ta en närmare titt på tio världskända kemister som har gjort viktig forskning inom kemi. Även om Democritus (kring år 400 f.Kr.) och andra grekiska filosofer hade läror om atomer, startade forskare undersöka kemi under 1700-talet. Det är först då kemister som forskar på ett sätt vi skulle känna igen började. De senaste 300 åren har kända kemister kunnat bygga vidare sin forskning på tidigare upptäckter.
Vissa av dessa berömda forskare inom kemin har blivit kända även utanför själva forskningsområdet. Exempel på detta är ingen mindre än vår svenska representant inom kemin, Alfred Nobel.
Olika experiment inom kemi har bidragit till flera utvecklingar runt om i hela världen, och vi vet dessutom ännu mer nu om människor än vi har någonsin gjort innan. Det är mycket som vi idag tar för givet som vi inte visste för flera år sedan, som till exempel att jorden är gjord av flera små partiklar, eller att man kan bränna kol för att skapa värme. Utöver allt detta, så har kemi ytterligare gjort det lättare för oss att leva våra liv - det erbjuder allt ifrån strålning till solpaneler, och även till färgämnet i dina jeans.
Många anser att kemi endast är till för lärare, forskare, eller nördar som älskar vetenskap. Men vi måste komma ihåg hur viktig kemi är, och det är precis därför som det är till för alla. Inte bara lärare eller forskare.
Med det sagt, är kemins värld både bred och djup. Därför brukar gemene man (eller kvinna) nöja sig med att försöka förstå grunderna i kemin. På så vis förstår vi också vanliga fenomen som vi möter i det vardagliga livet.
I denna artikel pratar vi också därför om tio av de vetenskapsmän och kvinnor som banat väg för vetenskapen och lagt grunden till allt vi vet idag. Vem var det, till exempel, som grundade det periodiska systemet? Och vad är Nobelpriset sprunget ur?
Låt oss ta reda på mer!
Våra svenska kemister
Varje år görs nya upptäckter och forskare sätter tänderna i nya fenomen som vi ännu inte utforskat. Universitet och forskningsinstitut är placerade över hela världen och arbetar febrilt med att hjälpa oss förstå så mycket som möjligt om den värld vi lever i.
Du kanske förvånad över hur många framstående forskare och kemister från Sverige vi har att tacka för några av våra största upptäckter. Låt oss kika på några av våra mest framstående Svenska kemister.
| Kemist | Upptäckt |
|---|---|
| Carl Wilhelm Scheele | Upptäckte kväve och syre |
| Johan August Arfwedson | Upptäckte litium i Jöns Jacob Berzelius laboratorium |
| Axel Fredrik Cronsted | Upptäckare av nickel |
| Alfred Nobel | Uppfinnare av dynamiten |
| Jöns Jacob Berzelius | Upptäckte grundämnena cerium, selen, kisel och torium |
| Georg Brandt | Upptäckte grundämnet kobolt |
| Eva Ekeblad | En av de första som lyckades göra brännvin av potatis |
| Per Flodin | Uppfann dextran som separeringsmetod |
| Inga Fischer-Hjalmars | Pionjär inom tillämpandet av kvantmekanik på kemiska problem |
| Carl Gustaf Mosander | Upptäckare av lantan, erbium och terbium som alla är grundämnen |
Antoine Lavoisier: 1700-talet en av grundarna till modern kemi
Antoine Lavoisier (1743-1794) var både kemist och biolog. Precis som många vetenskapsman under 1700-talet var Lavoisier mångsysslare. Då de naturvetenskapliga ämnena ännu inte hade så strikta gränser mellan sig var forskare ofta aktiva inom mer än ett område.
Under en tid då man fortfarande utgick från att allting var uppbyggt på de fyra grundelementen jord, eld, vatten och luft, blev Lavoisiers upptäckter banbrytande och djupt ifrågasatta. Men genom att testa de teorier andra forskare konstaterat gällande oxidering av metaller, insåg han att något inte riktigt stämde.
Efter flera tester klargjordes det att luft i själva verket består av flera olika gaser.
Han var den första att upptäcka syre och väte, och var också den första som upptäckte hur syre funkar i förbränning. Lavoisiers resultat är nu grundläggande kunskap för alla som lär sig förstå kemi och har blivit en förutsättning för att kunna förstå alla andra typer av kemiska reaktioner.
Det var under 1700-talet som alla ämnen inom vetenskap gjorde stora framsteg inom forskning, inte minst kemi. Det var en tid ägnat åt forskning och nya upptäckter, varpå flera nya teorier kring olika fenomen i världen dök upp. I detta moment bidrog och uppnådde ett antal banbrytande kemister den teoretiska grunden för alla undersökningar och upptäckter som skulle då följa.
Även om vi i efterhand förstått att Antoine Lavoisier inte var ensam i arbetet med att upptäcka syre och väte, står hans namn ändå för en av de viktigaste upptäckterna inom kemin.
John Dalton
John Dalton arbetade utifrån många utav de teorier som Lavoisier jobbade på. Dalton (1766-1844) är idag känd för sin forskning inom atomteori, vilket idag är den grundläggande kunskap som ligger bakom all kemi. Det gör att han ofta benämns som den moderna atomteorins grundare.
Denna teori pekade på att alla ämnen är gjorda av atomer, och att alla atomer som hör till en element är identiska. Daltons atomteori hävdade också att kemiska föreningar är faktiskt kombinationen av atomer från olika grundämnen, och att i kemiska reaktioner så omarrangeras och kombineras dessa atomer.
I sina laboratorieexperiment så studerade Dalton, och formulerade i slutändan, en teori kring atomvikt. Det var från denna uppfattning som vi idag nådde vår insikt om olika ämnens olika molekylstruktur.
Dessutom genomförde han flertalet tester kring gasabsorption i vätskor, värmeutvidgning hos gaser och etablerade fenomenet daltonism, oftare benämnt som defekt färgseende. Detta som ett resultat av hans egen färgblindhet. Det var genom sina studier i botanik som han upptäckte och kartlagde hur han inte kunde se skillnaden mellan rött och grönt. Istället uppger han hur han såg dem som olika nynanser av gult.1
Hans födelsedag, 6 september, har också blivit en internationell dag för människor med defekt färgseende. Efter hans död, bevarades hans ögon för att vidare forska kring färgblindhet.
Amedeo Avogadro
Om du har någonsin studerat kemi i ditt liv så har du hört talas om Amedeo Avogadro (1776-1856). Den italienske forskaren har fått en vetenskaplig lag, Avogadros lag, döpt efter honom på grund av sina framsteg inom kemi. Som kemist och matematisk fysiker var han en pionjär inom vetenskapsvärlden.
Avogadros stora upptäckt är det som har blivit känt som Avogadros lag, som säger att samma volymer av olika gaser kommer att ha samma antal molekyler under samma temperatur- och tryckförhållanden.
Det var när Avogadro experimenterade med gasers densitet som han konstaterade att kombinationen av två volymer vätgas med en volym syrgas gav två volymer vattenånga. Enligt hans egen hypotes skulle han endast fått en volym vattenånga. Utfallet fick honom att anta att syrepartiklar bestod av två atomer, vilket han själv kallade en molekyl.
Men varför var det här så pass viktigt? Jo, det var viktigt eftersom det i slutändan hjälpte till att skilja mellan molekylen och atomen, som han snarare kallade ”elementär molekyl”. Dalton hade aldrig tänkt på skillnaden mellan dessa två koncept, men tack vare Avogadro så vet vi bättre idag!
Hans arbete med gasers densitet gav honom också en plats i styrelsen vid Universitetet i Turin. Senare var han också en av de som implementerade det metriska systemet i Italien under början av 1800-talet. Något som skulle underlätta för vetenskapsmän att jämföra resultat och kommunicera upptäckter.
Jöns Jacob Berzelius : Svensk kemist 1800-talet
Det sista av dessa kemi-föräldrar är bidraget från Jöns Jacob Berzelius (1779-1848), och den är lika viktigt som alla ovan.
Berzelius är främst känd för att han formaliserade själva kemispråket. Han uppfann systemet för notering som vi idag använder för att hänvisar till olika element och gav flera av grundämnena de bokstavsbenämningar vi använder idag. Han kom dessutom med grundläggande termer inom fysikalisk kemi såsom katalys, polymer och vad vi nu kallar jonbindning.
Utöver allt detta, så upptäckte han också ett antal element själv: cerium, thorium, kisel och selen. Det sista av dessa kemi-föräldrar är bidraget från Jöns Jacob Berzelius (1779-1848), och den är lika viktigt som alla ovan.
Berzelius är främst känd för att han formaliserade själva kemispråket. Han uppfann systemet för notering som vi idag använder för att hänvisar till olika element och gav flera av grundämnena de bokstavsbenämningar vi använder idag. Han kom dessutom med grundläggande termer inom fysikalisk kemi såsom katalys, polymer och vad vi nu kallar jonbindning. Utöver allt detta, så upptäckte han också ett antal element själv: cerium, thorium, kisel och selen.
Men kanske viktigast av allt så måste man notera att Berzelius bedöms vara den första personen som noggrant mätt atomernas vikt. Detta med hjälp av vanliga vågar som är del av den grundläggande utrustning kemister behöver. Baserat på Daltons tidigare arbete, så banade Berzelius framgång inom detta område vägen för alla andra som kom efter.
Varje år sammanfattade han rapporter över årets viktigaste utveckling inom kemin som publicerades och fick stor internationell spridning.
Sedan mitten av 50-talet arrangerar Svenska kemistsamfundet ett möte för kemiintresserade gymnasieelever som fått namnet Berzeliusdagarna. Till en början var det gymnasiestudenter i Stockholm med omnejd som samlades men idag möts elever från hela landet.
Syftet med dagarna är att stimulera intresset för kemi och låta kemiintresserade ungdomar från hela Sverige möta varandra och utbyta tankar. Duktiga forskare från såväl akademi som industri inom kemins alla grenar bjuds in att hålla föreläsningar om sin forskning, arbetssituation och värdet av naturvetenskaplig utbildning.
Dmitri Mendeleev : skapade det periodiska systemet
Dmitri Mendeleevs (1834-1907) arbete är något som vi alla har sett i våra liv, även fast vi inte kanske inte visste det. Något som fortfarande är den mest ikoniska symbolen för kemi är det periodiska systemet.
Mendeleev var inte bara ett kemi-geni utan han var också intresserad av geologi, meteorologi och andra discipliner. Han har haft den mest betydande inverkan på det som vi idag kallar för 'kemi'.
Hans stora dröm var att hitta en struktur och ett bättre sätt att organisera kemin.
Det sägs vara i en dröm som han kom på det periodiska systemet. Där såg han mönster mellan olika kemikalier som kunde göra det möjligt att ordna dem i en viss ordning. På grund av att han inte kände till alla de ämnen som vi idag känner till, så lämnade han luckor i tabellen för att sedan fylla i med nya upptäckter.
Det är därför att det sägs att Mendeleev lade grunden för framtida utveckling inom kemin, men det sägs också att han förutspådde dem.
Efter några års arbete och studier i Tyskland återvände Mendeleev tillbaka till Ryssland. Till sin fasa insåg han att hemlandet höll på att hamna på efterkälken i sin kemikunskap. Att uppdatera ryska läroböcker var en nödvändighet och på 67 dagar skrev 27-åringen en 500-sidors lärobok om allt du behöver veta om kemi. Hans engagemang resulterade i att han idag anses vara en ledfigur i rysk kemiutbildning.
Upptäckarna och uppfinnarna som upptäckte så mycket av det vi kallar 'kemi' idag förberedde också vägen för 1800-talets uppfinningar. Under denna period så sticker det ut två viktiga namn: Robert Bunsen och Alfred Nobel.
Robert Bunsen : mannen bakom bunsenbrännaren
Har du någonsin hört talas om en bunsenbrännare? I så fall har du en man att tacka (eller skylla på!): Robert Bunsen (1811-1899), uppfinnaren av allas favoritapparat inom vetenskapen.
Bunsen var en universitetslärare i Tyskland och var känd som en väldigt snäll och fin man. På sin fritid älskade han att skriva läroböcker, där han en gång skrev om när han utvecklade en motgift mot arseniskt gift, och en annan gång där han upptäckte grundämnet cesium.
Som du kanske kan tänka dig så var han intresserad av att bränna saker (såklart) och särskilt intresserad av de olika färgerna (utsläppsspektra) som olika element producerade när de värms upp. Därför producerade han sin berömda brännare: så att dessa färger inte förstördes av själva flammans färg.
Alfred Nobel: Grundaren av Nobelpriset
Såklart känner du också det här namnet. Den svenska kemisten och affärsmannen Alfred Nobel (1833-1896) är känd inom alla områden på grund av Nobelpriset - utmärkelsen för excellens inom litteratur, vetenskap och ekonomi.
Men trots detta så är den här mannens biografi är inte lika 'fin' som du kanske förväntade dig. Hans jobb var att sälja vapen - huvudsakligen, sprängämnen - och inom kemi så handlade hans bidrag mer eller mindre om att uppfinna sprängämnen som han sålde vidare.
Nobels mest kända bidrag inom kemi var uppfinningen av dynamit. Som vi alla vet så var dynamit avsedd som ett verktyg för konstruktion - för vägar, industri och kanaler - men sedan dess så har den också används för en massa olika, sorgliga projekt runt om i världen.
Under de senare åren kände han sig, enligt historierna, skyldig för att ha producerat en av de mest destruktiva kemiska ämnena som någonsin utvecklats. På grund av hans skuld, så donerade han sin enorma förmögenhet för att inviga Nobelpriset i kemi, fysik, medicin och fred.
Linus Pauling : Känd kemist från 1900-talet
Linus Carl Pauling (1901-1994) har ofta hyllats som en av de viktigaste forskarna som någonsin har levt (inte bara inom kemi) - och om du inte har hört talas om honom innan så kommer du nu att få chansen.
Pauling uppfann det vi nu känner till som molekylärbiologi - studien om proteiner och syror i kroppen - och kvantkemi, eller studien av förhållandet mellan de minsta sakerna i atomen. Om du i skolan har hört talas om kovalenta eller joniska bindningar så har du Pauling att tacka för att du också förstår dem.
Att sätta sig in i alla kemins termer och begrepp kan dock vara klurigt, så ingen fara om du känner dig osäker.
Som en livslång aktivist för kärnvapennedrustning var Pauling inte bara Nobelpristagare inom kemi, utan han vann också Nobels fredspris. Till slut inspirerade hans forskning om proteiner också arbetet med Francis Crick och James Watson, som utan Pauling aldrig skulle ha upptäckt DNA-strukturen.
Pauling var också en av de första att tala om molekylära obalanser i kroppen, och därmed också om näringsbrister. Paulings teori var att många mentala sjukdomar gick att förklara med näringsbrist. För att leva ett långt liv skrev han att man skulle undvika stress och socker. Han kopplade också ihop att få i sig vitaminer för att inte bli sjuk och därmed leva ett friskare liv.2
Dorothy Hodgkin: lade strukturen för insulin
Nu är det dags att kika på en kemist som ofta förbises i berömda forskares historier: Dorothy Hodgkin (1910-1994). Hodgkin har också vunnit en Nobelpris, och är den enda brittiska kvinnan som någonsin har vunnit ett Nobelpris i vetenskap.
Hodgkins huvudsakliga upptäckter var inom strukturen av molekyler och proteiner i kroppen, och hennes forskning hade en enorm inverkan på biokemi och medicin. Hon och hennes medarbetare jobbade med strukturen av penicillin, vitamin B12 och insulin. Hennes karriär var anmärkningsvärd för att hon förespråkade också vikten av kunskap om insulin - för dess centrala roll i diabetes.
Förutom sitt arbete med att förstå insulinets uppbyggnad och de möjligheter som fanns i proteinet, engagerade sig också Hodgkin i frågor gällande fred och internationell kommunikation. Dessutom kämpade hon hela sin karriär för att uppfostra tre barn, sköta hushåll parallellt med sitt forskningsarbete.
Kathleen Lonsdale
En annan kemist från 1900-talet som förtjänar att bli mer känd än hon är, är Kathleen Lonsdale (1903-1971). Som forskare var hon en av de första kvinnorna som valdes till stipendiat i Royal Society, och tilldelades dessutom många titlar för sitt viktiga arbete inom kristallografi, som är studiet av arrangemang av atomer i kristaller.
Det finns en mening där hon verkade äga hela kristallografin på sin tid
Sagt om Lonsdale av hennes vän och Nobelpristagaren Dorothy Hodgkin
Lonsdale var också en förespråkare för pacifism och var på grund av detta en inspiration för kvinnliga forskare runt om i hela världen.
En rolig bit fakta du inte får lära dig i skolan, är att Lonsdale ena bror, Fred, var en av de tidigaste operatörerna för trådlös kommunikation och tog emot de sista signalerna från Titanic 1912.
Är du fortfarande sugen på att lära dig mera?
Källhänvisning
- Dalton, John (1794). Extraordinary Facts Relating to the Vision of Colours: With Observations. Manchester, England. https://digital.sciencehistory.org/works/fb4949523.
- Pauling, Linus (1986). How to live longer and feel better. Oreagon State University.
Tycker du om artikeln? Visa det gärna!
Loading...
