Matematikundervisningen har förändrats otroligt mycket under de senaste två århundradena.
Även om det alltid kommer finnas rum för förbättring har man gjort stora framsteg vad gäller de undervisningsmetoder som används för att undervisa elever i matematik.
Här kan du ta en titt på matematikundervisningens historia för att få en inblick i hur vi hamnat där vi är idag. För att det har hänt grejer inom matematik genom åren, det är ingen nyhet! Låt oss börja direkt, med att titta på läroplaner genom tiderna.
Matematikundervisningens utveckling
Till en början spelade kyrkan en stor roll i utformandet av skolan samt utbildningen. Med tiden fick dock kyrkan ett allt mindre inflytande och slutligen inget alls. Religionslektioner, bibelläsning och psalm-sång fick ge vika för andra ämnen som ansågs viktigare för framtiden och på en internationell skala.
Engelska, svenska och matematik tog en allt större roll. De ämnena är idag så kallade kärnämnen i den svenska skolan, vilket innebär att man måste ha godkänt i dem för att fortsätta till nästa årskurs.
Hösten 2022 infördes reviderade läroplaner och kursplaner för grundskolan, inklusive matematikämnet. Dessa förändringar syftade till att betona fakta och förståelse samt att tydliggöra progressionen mellan stadierna. Det centrala innehållet har anpassats för att bättre stödja elevernas kunskapsutveckling.
Samtidigt infördes nya bestämmelser för betygssättning, där kraven för betygen A-E har justerats för att ge lärare större möjligheter till en sammantagen bedömning av elevens kunskaper. Det skapade en större nyansering i elevens kunskaper där den bredare betygskalan fångade upp elever som tidigare balanserade mellan två betyg, såsom G (godkänt) och VG (väl godkänt), de kan nu få ett D i betyg, till exempel.
Om du känner att matematik är svårt kan du ta hjälp av en handledare. Matematik är ett viktigt ämne och en handledare kan hjälpa dig att nå det betyg du vill nå. Det kräver förstås en del hårt arbete - men det kommer det vara värt!
Nu för tiden använder vi förstås miniräknare och datorer i skolan - i början använde man främst linjaler och huvudräkning, med mera. Varje vetenskapligt framsteg hade en stor inverkan på skolans värld - framförallt vad gäller de teknologiska framsteg som gjort under senare år.
Till en början mötte till och med vanliga miniräknare stort motstånd. Man trodde att de skulle försämra elevernas resultat och förmåga att tänka på egen hand. Idag vet vi dock att miniräknare är otroligt värdefulla i undervisningen, framförallt vad gäller mer komplicerade uträkningar och ekvationer.
Digitaliseringen har onekligen haft en stor inverkan på matematikundervisningen, och denna utveckling kan delas in i flera aspekter:
Digitala Verktyg och Plattformar
- Användningen av digitala verktyg, som interaktiva tavlor, appar och webbaserade lärplattformar, har blivit en integrerad del av matematikundervisningen. Exempel på vanliga resurser inkluderar GeoGebra, Desmos och Khan Academy, som möjliggör dynamiska visualiseringar och interaktiv problemlösning.
- Digitala provsystem som Dugga eller andra LMS (Learning Management Systems) har förenklat processen för formativ och summativ bedömning.
Programmering i Matematik
- En stor förändring i svensk matematikundervisning är införandet av programmering som en del av kursplanen. Eleverna lär sig att använda algoritmer för att lösa matematiska problem, vilket stärker deras logiska tänkande och förbereder dem för framtidens arbetsmarknad.
Trots fördelarna finns utmaningar, som att säkerställa att både lärare och elever har tillräcklig teknisk kompetens och tillgång till resurser. En risk är också att överanvändning av teknologi kan minska elevernas förmåga att lösa matematiska problem utan tekniska hjälpmedel.
Hitta mattehjälp med en handledare på Superprof.
Psykologins roll i undervisningen om naturvetenskapliga ämnen
Psykologifältet har spelat en viktig roll i utformandet samt förbättringen av den naturvetenskapliga undervisningen världen över. År 2007 publicerade experter ifrån USA en rapport som sammanställde och granskade flera decennier av forskning inom områden som utvecklingspsykologi, kognitiv vetenskap, pedagogisk forskning och bedömning för att förklara förhållandet mellan de båda vetenskaperna.
Rapporten belyser också framsteg i vår förståelse av grundläggande matematik och naturvetenskap, samt våra framsteg inom forskning om sociala frågor och motivation. Rapporten understryker ett flertal olika tillvägagångssätt för att förbättra klassrumspraxis.
Att ta matematik hjälp Göteborg är en investering i barnets självförtroende och utveckling, inte en kostnad.
De fyra huvudsakliga områdena där psykologiforskningen anses ha förbättrat utbildningen avsevärt är:
Tidig konceptuell förståelse av matematik:
Forskning har visat att den typ av matematikinsatser som barn möter för under förskolan spelar en nyckelroll vad gäller den individuella kompetens de sedan visar upp i skolan vad gäller matematik.
Barn från familjer med lägre socioekonomisk status utsätts ofta för mindre matematik under sina tidiga år, vilket delvis kan förklara prestationsskillnaderna i skolan.
Konceptuell vetenskaplig förståelse:
Vetenskapsspråket kan vara förvirrande likt vardagsspråket. Vardagliga ord har ofta helt annan betydelse i matematiken och naturvetenskapen, vilket kan vara en anledning till att vissa elever finner ämnet utmanande. Även ifall barnet känner till namnet Einstein, är det inte säkert att hans enorma avtryck på matematiken är känt för de unga.
Språklig psykologi kan möjligen lyfta fram områden där den typen av förkunskaper orsakar stor förvirring hos eleverna. Har du koll på matematikens språk? Lär dig viktiga termer och begrepp.
Socialt och motiverande engagemang i matematik och naturvetenskap:
En rad olika sociala och motiverande faktorer, däribland stereotyper vad gäller köns- och rasidentitet, har visats vara kopplade till akademisk prestation genom årtionden av forskning. Det har även visats påverka ambitionen. Det är exempelvis fortfarande sant att de allra flesta studenter som studerar matematik på universitetet är män.
En elevs inneboende motivation - dvs. deras inre drivkraft att slutföra en uppgift - kan utvecklas genom att använda undervisningsstrategier som utnyttjar barnets naturliga nyfikenhet vad gäller omvärlden samt hur saker och ting fungerar.
Visste du att det finns mattehjälp online att få, för elever i alla åldrar!
Bedömning av lärande i matematik och naturvetenskap:
En effektiv läroplan med effektiv bedömning brukar fokuserar på att hjälpa eleverna förstå matematikens samt naturvetenskapens natur i dess helhet.
Många läroplaner inkluderar tekniska element för att ge mer detaljerad information om hur eleverna lär sig som bäst och vilka problem som står i vägen för deras framsteg.
Lär dig mer om hur matematik och datavetenskap hör samman.
Dags för förändring?
I Sverige talar man om att svenska elevers resultat verkar gå neråt. En av de senaste PISA-undersökningarna gav ett sämre resultat än väntat. Trenden ser dock ut att vända igen.
Men kan man verkligen mäta och rangordna elevernas kunskaper på det sättet? Om målet med utbildning är att förbereda nästa generation för världen borde kanske fokuset ligga på relevans istället för rangordning?
Skillnad på mattelektion och verklighet
Enligt en artikel i The Guardian från år 2014 ligger utbildningsproblemet vad gäller matematik i att det är en för stor skillnad mellan den matematik man lär ut och den matematik som är användbar i det verkliga livet.
I det verkliga livet använder vi datorer för att utföra olika beräkningar och det gör man näst-intill världen över. I skolan måste eleverna själva utföra de beräkningarna; näst-intill världen över.
I en tid då matematik i form av IT; telekommunikation; artificiell intelligens; automatisering, osv., spelar en allt större roll när det handlar om att driva bakgrundsprocesser i vardagslivet har skolans värld hamnat efter. Man lägger allt för stor vikt på färdigheter som sedan länge automatiserats och delegerats till datorer.
Studenter blir helt enkelt inte utsatta för verkliga matematiska problem. Istället möter de låtsas-problem. Även om riktiga problem kan vara något mer stökiga och komplicerade så kan man använda datorer för att hantera de beräkningar som måste utföras.
Eleverna behöver lära sig att arbeta med den matematiska teknologi som finns tillgänglig för att nå längre än vad de nuvarande generationerna gjort.
Det nuvarande tillvägagångssättet leder till att eleverna får ett intryck av att matematiken är irrelevant i deras vardag när motsatsen egentligen är sann. Matematiken kan också dyka upp på de mest oanade platser, bland annat finns det kopplingar mellan konst och matematik.
Skillnaden mellan den matematik elever möter i skolan och den de har ett verkligt behov utav bara växer och växer. De matematiska kraven som finns i den verkliga världen blir allt mer komplexa, men vårt utbildningssystem verkar inte lyckas minska klyftan.
Man bör troligen lägga en del huvudräkning åt sidan och låta eleverna försöka tackla olika matematiska problem som är baserade på verkliga exempel. Samtidigt kan man låta eleverna använda datorer och miniräknare för att komma fram till svaren.
Att analysera statistik, knäcka olika koder eller omforma kollektivtrafiksystem skulle även kunna hjälpa eleverna att utveckla kreativiteten. På så vi blir de medvetna om hur de ska bemöta sina egna vardagsproblem!
I Sverige använder elever datorer i skolan allt oftare och oftare. Sverige är bara ett av alla de länder som börjat lära ut kodning i skolan. Kodning är ett så kallat datorspråk och kodningskunskaper verkar bara bli viktigare och viktigare på arbetsmarknaden. Kodning är ett nödvändigt steg för att lösa komplexa beräkningar och matematiska uppgifter.
Estland var det första landet att börja driva kodning som ett undervisningsämne i skolan. De implementerade bland annat ett datorbaserat utbildningssystem för matematikundervisning. Estland är dessutom det land i Europa som landade högst på PISAs rangordning.
Att barn inte förstår matematikens nytta i vardagen kan för många vara otroligt omotiverande, vilket gör att fokus istället hamnar på med kreativa ämnen. Du blir dock förvånad över hur mycket konst och matematik har gemensamt!
Minska skillnaderna mellan olika skolor
Samtidigt har likvärdighet varit en central utmaning i svensk matematikundervisning under de senaste decennierna. Forskning visar att skillnaderna i elevers prestationer i matematik har ökat, både mellan skolor och inom enskilda skolor. Detta beror ofta på socioekonomiska faktorer, resursfördelning och lärarkompetens. Precis som vi snabbt diskuterade tidigare i artikeln.
Dessutom har inte alla skolor samma möjlighet att använda moderna digitala verktyg eller erbjuda extra stöd i matematik. Detta påverkar elevernas förutsättningar att nå läroplanens mål.
Med dessa faktorer arbetar man febrilt med nationella insatser för att minska skillnaderna i matematikundervisningen i landets skolor. Nationella program som satsar på att förbättra undervisningen i matematik, exempelvis Matematiklyftet, har varit framgångsrika i att höja lärarkompetensen och förbättra elevernas resultat. Regeringens beslut om att införa statliga bidrag för skolor med större behov är också ett steg i rätt riktning.
Genom att göra digitaliseringen och teknologin lättillgänglig för alla matematikelever, kan vi också minska skillnaderna mellan olika skolor. Utmaningen ligger i att balansera teknologins roll så att den stöttar undervisningen utan att ersätta den pedagogiska interaktionen mellan lärare och elev.
Hur kommer morgondagens matematikundervisning att se ut?
I en perfekt värld kommer matematikundervisningen att få starkare kopplingar till det verkliga livet och väga in olika elevers bakgrunder samt individuella styrkor. Något som många lärare ofta behöver bemöta är olika stereotyper kopplat till matematik.
Det här är några av de utmaningar man behöver bemöta för att kunna erbjuda matematikundervisning av riktigt god kvalité i framtiden:
- Förtydliga instruktionerna, exempelvis inom geometri, genom att demonstrera hur det fungerar.
- Skapa relevanta övningsuppgifter med tydliga kopplingar till verkligheten för att påvisa att matematikkunskaper är relevanta och värdefulla i vardagen. Det matematiska språket hjälper kanske inte till..
- Ge utrymme åt olika kunskapsnivåer i samma klassrum (för de elever som tycker matematik är svårt och för de elever som tycker matematik är enkelt) och arbeta med att skapa en stadig kunskapsgrund.
- Ge lärare det stöd de behöver för att kunna anpassa sin undervisning efter olika elevers olika behov genom individuellt anpassade övningar.
- Förtydliga vikten av matematiska kunskaper i arbetslivet, i framtiden och inom fortsatt/högre utbildning.
Det sättet vi lär ut matematik på förändras ständigt. Många lärare anser att undervisningsmetodernas och matematikens utveckling är ett positivt tecken, oavsett om pedagogiken förändras till följd utav vetenskapliga studier, genom konstnärliga ämnen eller genom nya läroplaner och kunskapskrav, m.m.
En förhoppning inför framtiden är att allt fler elever ska lyckas nå kunskapskraven i matematik.
Så...vad tror du? Hur kommer matematikundervisningen se ut nästa århundrade? Vilka förändringar kommer att ha skett? Lyckas vi implementera de förändringar som det talas om, och hitta lösningar på de problem vi står inför, kanske vi åter kan uppnå effektiv matematikundervisning!
Om du vill lära dig mer om matematik kan du alltid hitta en handledare via oss på Superprof och boka en privat matematikundervisning för att nå dina mål!
Tycker du om artikeln? Visa det gärna!
Loading...
Utmärkt att ersätta den algoritmräkning som nu upptar minst hälften av mellanstadiets undervisnibgstid i matematik ed att lära eleverna använda miniräknare och eventuellt andra digitala verktyg. Men den allra, allra, allra första introduktionen i aritmetik hur ska den gå till? Måste inte eleverna bilda sig en taluppfattning genom räkning och subitisering och måste de inte sedan förstå hur de kan lämna räkningen för att föreställa sig de talbilfder de från början förmodligen skapade med sina fingrar, Är det inte önskvärt att alla elever kan tänka i huvudet åtminstone inom det första hundratalet såväl inom addition och subtraktion som när det gäller multiplikation. Alltså: inga algoritmer utan huvudräkning inom det första hundratalet och sedan miniräknare och datorer.